Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
21 maj 2019 • 3 min
Jag har jobbat på stora gymnasieskolor där skolbiblioteken varit välutrustade, välbemannade och en väl integrerad del av elevernas utbildning. I dag jobbar jag på en mycket liten skola (som planeras att växa) vilket för med sig helt andra, begränsade, möjligheter. Det där med skolbibliotek blir i ett sådant sammanhang en svår nöt att knäcka, skriver Edward Jensinger, rektor NTI Gymnasiet Lund, som trots utmaningarna vill satsa på ett skolbibliotek med en anställd skolbibliotekarie.

Först kan jag väl säga något om det där med små skolor. Det finns väldigt många skolor i Sverige som är små (150 – ca 350 elever). Dessa skolor har fördelar när det kommer till saker som trygghet, trivsel och flexibilitet. Men de har också nackdelar. Det är exempelvis svårt att få ekonomi nog att ge attraktiva (heltid) tjänster till personal (både för lärare i små ämnen och övriga personalgrupper). Definitivt är det så när det gäller skolbibliotekarier. Men bara för att det är svårt betyder det inte att vi kan stoppa huvudet i sanden och avstå. Vi måste försöka lösa det helt enkelt. Jag beskriver i denna text hur min lilla skola har tänkt göra för att eventuellt kunna hjälpa någon annan liten skola som har samma förutsättningar som oss.
På min lilla enhet har vi lyckats lösa de här problemen med den lilla skolans tjänster ganska bra tycker jag. Vi har nästan bara heltidstjänster och vi rovdriver ingen medarbetare. I vissa fall har vi dock några halvtidstjänster eller deltidstjänster. När det gäller skolbibliotek har vi just nu inte mer än ett (löst) uttalat ansvar för en av lärarna. Vi har också ett skolbibliotek i form av ”ett rum där det finns böcker”. Men ett rum med bokhyllor och böcker gör inget skolbibliotek. Det är bara ett rum med böcker. Det håller inte. Både personalen, jag själv och mina chefer är överens om att vi måste ha helt andra ambitioner. Så, nu försöker vi, den lilla skolan, spänna bågen kring skolbiblioteket.
Vårt rum med böcker ska därför till hösten transformeras till att bli ett riktigt skolbibliotek genom att vi investerar i ett rejält målgruppsbaserat bestånd av analoga böcker likväl som E-böcker och ljudböcker. Tidskrifter planerar vi ha digitalt via en digital tjänst på ett par surfplattor. Vårt skolbibliotek ska ha databaser, ett modernt bibliotekssystem med en självlånestation där elever kan låna eller återlämna böcker, läromedel och även få låna sin skoldator. För mig är det viktigt att vi kan låna ut alla läromedel via biblioteket (jag vet att bibliotekarier inte älskar den uppgiften) för att på det viset minska lärares arbetsbelastning med att föra bok över vilken elev som lånat vilken bok i ämnet och dessutom minska svinnet av läromedel då lärare förstås ibland tappar bort vem som lånat vad. Genom att minska svinnet förbättrar vi vår ekonomi.
Slutligen ska vi anställa en bibliotekarie. Japp! Som en klok person sa: ”Ett skolbibliotek är det som finns mellan öronen på en bra bibliotekarie”. Då vi är en väldigt liten skola har vi inte råd med en heltidsbibliotekarie. Istället går min skola och en annan skola (som ligger några hundra meter ifrån varandra) ihop och skapar en heltidstjänst för att möta våra behov. Det känns bra att kunna göra detta.
Vad ska då vår bibliotekarie göra? Min skola är en teknik-skola. Därför blir det naturligt att bibliotekarien kommer att jobba en hel del med digitalisering. Förstås! Digitalisering i form av källkritik, informationskompetens och sökkompetens. Men jag tänker mig också att våra elever skulle må bra av att vi satsar mer på riktad litteraturförmedling och läslust.
När jag jobbat någon vecka på det här jobbet frågade en modig svensklärare mig: ”du har ju jobbat med skolbibliotek på dina andra skolor, vad tycker du om det vi har?” Jag svarade att vårt befintliga bibliotek inte möter den standard jag vill ha. Det måste bli mycket bättre. Så, i samråd med den och andra lärare utvecklar vi nu detta.
Varför skriver jag denna till synes skrytsamma text? Tja, faktiskt inte primärt för att skryta (jag lovar). Snarare är det så att jag dels fått upp ögonen för behoven, och begränsningarna, hos den lilla skolan och dels är det så att detta är en fråga som är aktuell för andra skolledare på små skolor. Jag tänker mig helt enkelt att det exempel vår lilla skola skulle kunna utgöra kan hjälpa andra skolledare på små skolor. Ni vet, Working Out Loud!
Vi vill visa att det går att göra något bra även i det lilla formatet. För även små skolors skolbibliotek är viktiga för elever och lärare.
Edward Jensinger, Rektor NTI Gymnasiet Lund.
P.S. Om du är intresserad av tjänsten som skolbibliotekarie som vi nu ska tillsätta finner du länk till tjänsten här.
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer