Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
28 mar 2019 • 2 min
Varför spirar romantiken så gärna på bibliotek? Vem blir kär i vem? Och vad hände egentligen med den vackre Nils? Lena Kjersén Edman är långt ifrån ensam om att se biblioteket som platsen för ett bra ragg.

Jag är en flicka som tycker om pojkar och som undrar hur det kommer sig att jag i hela mitt singelvuxenliv har varit så lat när det gällt att dejta mina manliga ogifta bibliotekarievänner trots att de hör till mina allra bästa vänner. För roliga är de, dessa bibliotekariepojkar, eller gubbar, och bra böcker läser de och snälla och stiliga är de – men kanske har det varit just för att behålla den trivsamma vänskapen som vi aldrig har flirtat med varandra.
Kanske har vi också skrämts av det vi har läst i många Hc- och Hce-romaner om kärlekens farliga irrvägar.
När det handlar om raggning och kärlek på bibliotek i romaner så handlar det sällan om romanser mellan två i bibliotekspersonalen – oftare är det två låntagare som virvlar runt i förälskelsekarusellen.

Eller så skildras en kärlek över gränsen: bibliotekarien som trånar efter en låntagare, eller tvärtom. Eländigt är det nästan jämt.
Som i Tomas Bannerheds hemska och vackra roman Lugnet där den tigande och nördige Urban förtärs av den omöjliga kärlek han drabbas av i Kungliga bibliotekets läsesal. Eller som i Alice Munros novell ”Tiggarflickan” där den lika fantasilöse som försagde som oändligt rike akademikern Patrick i ett collegebibliotek träffar sin blivande hustru Rose.
Verklighetens biblioteksromanser verkar också vara en dans som inte enbart är på rosor.
Ändå hörde jag nyligen litteraturvetaren Ebba Witt-Brattström hävda att bibliotek är den bästa raggningsplatsen. Hon hade, berättade hon, fyndat partners på 1) Stockholms stadsbibliotek, 2) Humanistbiblioteket och 3) Kungliga Biblioteket.
En vän som vill vara anonym hävdar att bästa raggningsbiblioteket i Göteborg är Kurs- och tidningsbiblioteket på Vasagatan. Göteborgs-Posten lär ha testat och bekräftat detta.
Plötsligt sprider bibliotekarien Sara en romantisk nyhet från sitt bibliotek någonstans i Västsverige. ”I vårt bibliotekssystem kan du numera fylla i din relationsstatus och sedan bli matchad med andra låntagare utifrån ålder och smak när det gäller böcker och annat du lånat. Kanske blir det någon annan som älskar just kombinationen science fiction och Beethoven? Eller varför inte krigshistoria och vegetariska kokböcker? Vem vet, kanske ska vi erbjuda bröllop här på Stadsbiblioteket nästa år?” skriver hon.
Aha, synd. Ett gammalt inlägg. Det ser jag nu, År 2015. Datum: 1 april.
Min enda ljuva biblioteksromans är från 1964 då jag en termin var en mycket ung lärarvikarie i Härnösand. Med duffelhuvan på satt Nils i det tysta läserummet på Härnösands stadsbibliotek, som då låg nära vattnet. Jag kollade vilken bok den blonde ynglingen satt och läste – det var Albert Camus Främlingen. Då var saken klar för min del.
Hej, du vackre Nils – minns du mig än?
Lena Kjersén Edman är bibliotekarie, författare och fil dr i litteraturvetenskap och är just nu aktuell med boken Vad ska vi läsa i bokcirkeln: lästips och hur vi får fart på samtalet.
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer