”Biblioteket kan förbättra statistiken”
20 maj 2019 • 3 min
När ojämlikheten växer i samhället kan vi inte längre avfärda jämlikhetsdata. Men att arbeta med den kräver förtroende, kunskap och dialog. Tre skäl till att biblioteken kanske ska gå före, skriver Huddinges konst- och bibliotekschef Nick Johnson-Jones.

År 2015 gjorde SVT en liten och väldigt enkel granskning av hur det stod till med mångfalden i de tio största svenska börsbolagen. För att undersöka personernas bakgrund hade SVT bland annat läst cv:n, tittat på foton och i osäkra fall kontrollerat med personerna själva.

Även om det var en bra insats så genomfördes den med låg grad av systematik och utvecklad metodik. Det var ett stickprov utan plan för uppföljning över tid. Få förvånas säkert av att de fann mestadels män i bolagsstyrelserna och att endast elva av de nittio individerna hade utomeuropeisk bakgrund – nio från USA och två från Australien.
Jag blev inte heller förvånad över den kritik som granskningen fick utstå. I kortform menade kritiken att SVT med sin granskning upprättat ett sorts rasregister, att de spelat rasister i händerna, att de uppvisat en rasistisk människosyn genom att de reducerat individer till sin bakgrund och/eller grupptillhörighet och att de varit naiva och enkelspårigt anammat ett ideologiskt perspektiv då de i stället borde ha varit värdeneutrala. Det var den vanliga kritiken som framförs då normen räknas och åskådliggörs.
Men hur skulle det då kunna se ut om Sverige började följa upp och mäta jämlikhet och de fem diskrimineringsgrunder som vi i dag lämnar därhän? Om det kunde ske med systematik och enligt en metodik vi enats om? Det är en fråga som är avgörande för ett samhälle där ojämlikheten ökar och som får ytterligare aktualitet i och med de nya reglerna för aktiva åtgärder i diskrimineringslagen. Nu omfattas samtliga diskrimineringsgrunder av kraven på aktiva åtgärder. Aktiva åtgärder som ska vara förebyggande och främjande i arbetet för att inom en verksamhet motverka diskriminering och verka för lika rättigheter och möjligheter.
”Jämlikhetsdata” är ett ord som ofta triggar starka reaktioner, och det tycks bidra till att många oriktigheter sprids. Jag tycker ändå vi bör lära oss mer om jämlikhetsdata och se om det kan bli vår metod för ändamålet: att mäta, undersöka och följa upp jämlikhet och diskriminering.
Metoden innebär att man på ett etiskt, rättssäkert och vetenskapligt sätt tar fram kunskap som kan utgöra underlag för en medveten och aktiv jämlikhets- och antidiskrimineringspolitik, oavsett vilken minoritetsgrupp eller diskrimineringsgrund som berörs. Den inbegriper regelbundna kartläggningar och uppföljningar över tid.
Jämlikhetsdata används i dag, i någon form, i merparten av jordens länder och förordas av samtliga aktörer inom FN-, EU- och Europarådet-strukturerna. Det finns handböcker och ett fyrtiotal års erfarenhet av att använda jämlikhetsdata. Etikargumenten för att använda metoden är många och bygger till skillnad från SVT:s granskning på öppenhet, dialog, frivillighet, anonymitet, uppföljning över tid, systematik och framförallt själv-identifikation. Bra, tycker jag! Vi fortsätter använda folkbokföringsregister och individregister – man ska använda all befintlig data för ändamålet – men vi kompletterar med dialogorienterad datainsamling, som ger oss kunskap som vi i dag saknar.
Jag har haft möjlighet att studera användningen av jämlikhetsdatametoden i flera länder. Ibland används de regelbundna nationella folkräkningarna där samtliga invånare i ett visst land, i en viss stad eller i ett visst område tillfrågas. Kunskapsinhämtningen är omfattande, men underlättar eftersom man på så sätt får jämförelsevärden som mer lokala undersökningar kan jämföras mot.
Mer lokala undersökningar har jag följt i kultur- och biblioteksorganisationer där man tittat på allmänhetens tillgång och användning av service, organisationernas egen sammansättning och sambanden däremellan. Kunskapen som inhämtats är avgörande för nödvändiga åtgärder, utveckling och förbättringar.
Införandet av jämlikhetsdatametoden är en process som tar lång tid och där förtroende, förståelse, kunskap och dialog behöver tableras. Inte bara hos dem som administrerar metoden, utan även hos alla som bidrar med sina erfarenheter. Här skulle biblioteken med sitt höga förtroende hos allmänheten, med sina etablerade relationer, välintegrerade i människors lokala levnadssmiljöer, och som en friendly face-service med låg grad av handläggning och myndighetsutövning, kunna vara bra platser att arbeta utifrån.
Här skulle biblioteken kunna vara föregångare. Även det är en erfarenhet hämtad från andra länder.
Senaste nytt

Snart dags att söka Stärkta bibliotek – för sista gången
Alla landets kommuner har någon gång sökt bidrag från Stärkta bibliotek. När det snart är dags att söka igen är det för sista gången. Men nya stöd ska utredas.
27 jan 2023 • 2 min

Ny uppgörelse i Sölvesborg
Sölvesborgs kommunledning har slutit ännu en uppgörelse med chefen för biblioteket. Denna gång är det Anders Nylander som avslutar sin anställning.
26 jan 2023 • 2 min

Avhopp från Gates-finansierad Ifla-stiftelse
Beslut om framtid och ledning har fått tidigare Ifla-ordföranden Christine Mackenzie att lämna styrelsen för stiftelsen SIGL. Samtidigt pågår samtal med SIGL:s generalsekreterare Gerald Leitner, som sparkats från samma position inom Ifla, om en ny roll som rådgivare.
26 jan 2023 • 2 min
Högre arbetslöshet bland utrikesfödda bibliotekarier
Arbetslösheten är fyra gånger så hög bland bibliotekarier som är födda i utlandet än bland inrikesfödda. Det visar en granskning från Magasin K.
25 jan 2023 • < 1 min

Populärt låna elmätare i söder
Elmätare har funnits i många år på flera av landets folkbibliotek, men det är först under senaste året som låntagarna har fått upp ögonen för dem. Åtminstone i södra delarna av landet.
24 jan 2023 • 3 min

Romskt resursbibliotek placeras i Malmö
Det blir Biblioteken i Malmö som får uppdraget att vara värd för resursbiblioteket för romani chib.
20 jan 2023 • < 1 min

Besked om skolbibliotek uteblev
Vikten av läsning lyftes på skolministerns och utbildningsministerns pressträff på fredagen. Men ingen nämnde skolbiblioteken.
20 jan 2023 • < 1 min

Tror på effekt av tillträdesförbudet
I sin bok Stök på bibliotek konstaterar Gunnar Rensfeldt att varken stöket eller varianter av tillträdesförbud är något nytt. Han tror att lagen om tillträdesförbud kommer att göra skillnad.
19 jan 2023 • 4 min

Små bibliotek för alla – en rörelse över hela världen
Små bibliotekslådor, Little Free Library, är en läsfrämjande rörelse som har spridit sig över världen. Målet är att få fler barn och unga att läsa.
18 jan 2023 • < 1 min

Debatt om anmälningsplikt, armlängds avstånd och hat och hot
Bibliotek ska vara tillgängliga för alla – men skuggsamhället måste bekämpas, skriver kulturminister Parisa Liljestrand i sitt svar på Lawen Redars två interpellationer som nu debatteras i riksdagen. ”Vilka undantag som ska finnas från anmälningsplikten behöver utredas närmare.”
17 jan 2023 • < 1 min

Bibliotekarie i topp tio bland unga tjejers önskan om yrke
Att jobba som bibliotekarie må inte vara den största drömmen bland ungdomar, men en färsk rapport visar att yrket finns med på topp tio när unga kvinnor listar vad de kan tänka sig jobba med. Intresset är mindre bland unga män.
17 jan 2023 • 1 min

Tisdag i riksdagen med debatt om bibliotek
Kan bibliotek fortsätta vara en plats för alla om Tidöavtalets anmälningsplikt av papperslösa drivs igenom? Hur ska hat och hot mot bibliotekspersonal motverkas? I morgon, tisdag kommer frågorna att debatteras i riksdagen.
16 jan 2023 • < 1 min
0 kommentarer