Behåll regnbågsflaggorna när biblioteken fungerar som vallokaler
9 aug 2022 • 3 min
Vid valet 2018 plockades regnbågsflaggor ner på flera bibliotek som fungerade som vallokaler. En kränkning som kan få hbtq+personer att känna otrygghet i ett rum som inte längre är välkomnande, skriver styrgruppen för Svensk biblioteksförenings expertnätverk för arbete med hbtq+.

Om biblioteket ska vara vallokal är det viktigt att personalen och röstmottagarna känner sig trygga och vet hur de ska agera om regnbågsflaggan ifrågasätts, skriver styrgruppen för Svensk biblioteksförenings expertnätverk för arbete med hbtq+.
Om biblioteket ska vara vallokal är det viktigt att personalen och röstmottagarna känner sig trygga och vet hur de ska agera om regnbågsflaggan ifrågasätts. Det är valnämnden som ansvarar för vad som får och inte får förekomma i en lokal vid både förtidsröstning och under valdagen, och om det finns synpunkter på detta är det i första hand valnämnden som ska kontaktas och inte biblioteket.
Regnbågsflaggan är en stark och betydelsefull symbol för allas rätt att vara den de är. När en regnbågsflagga sätts upp, på till exempel ett bibliotek, så innebär det att verksamheten tagit på sig ett ansvar att sträva efter ett tryggt välkomnande rum, där det finns nolltolerans mot diskriminering, påhopp och fobi riktat mot hbtq+-personer.
Symbolvärdet är lika stort när en regnbågsflagga plockas ner eller förstörs. En förstörd regnbågsflagga kan upplevas som ett direkt hot mot hbtq+personer. Det handlar trots allt om att någon känner så starkt motstånd mot regnbågsflaggans symbolik att den måste förstöra den. Att en verksamhet plockar ner eller gömmer undan regnbågsflaggan kan få personer, inte minst hbtq+personer, att känna obehag och otrygghet. Rummet upplevs inte längre som välkomnande, med allt vad det innebär. Plockas flaggorna dessutom ner på grund av politiska skäl bör det ses som en direkt kränkning av hbtq+personers rättigheter, och något som går emot de överenskommelser och styrdokument som offentlig verksamhet har att förhålla sig till.
Givetvis är regnbågsflaggorna politiska, men de är lika lite partipolitiska som exempelvis Barnkonventionen och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.
Vid riksdagsvalet 2018 förekom det på flera svenska bibliotek som fungerade som vallokaler, att regnbågsflaggor ifrågasattes och även plockades bort. I svenska vallokaler finns förbud mot propaganda kopplat till specifika partier. De som ifrågasatte regnbågsflaggorna hänvisade till detta som skäl för att regnbågsflaggor inte bör förekomma i en vallokal. Givetvis är regnbågsflaggorna politiska, men de är lika lite partipolitiska som exempelvis Barnkonventionen och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Regnbågen används som symbol av flera olika organisationer runt om i världen och av flera partier i Sverige. Flaggornas symbolik stämmer överens med överenskommelsen om att alla människor föds fria och har lika värde, något som Sverige tillsammans med de flesta länder i världen skrivit under på.
Om biblioteket ska vara vallokal är det viktigt att personalen och röstmottagarna känner sig trygga och vet hur de ska agera om regnbågsflaggan ifrågasätts. Det är valnämnden som ansvarar för vad som får och inte får förekomma i en lokal vid både förtidsröstning och under valdagen, och om det finns synpunkter på detta är det i första hand valnämnden som ska kontaktas och inte biblioteket.
En viktig pusselbit för att känna trygghet och kunna besvara frågor är att känna till vad regnbågsflaggan står för och varför den är uppsatt. Lika viktigt är det för personalen att veta hur de ska agera om någon ifrågasätter att det finns regnbågsflaggor uppsatta, och ännu mer om någon kräver att de plockas ner. Bibliotekets ledning kan i samarbete med valnämnden ta fram förhållningsregler och strategier för hur personal ska agera om regnbågsflaggorna upprör besökare. Om de personer som ska arbeta på biblioteket under förtidsröstning och på valdagen, både valarbetare och ordinarie personal, får tydlig information tidigt i processen kan de lättare besvara eventuella frågor och på så sätt undvika kontroverser och obehagliga situationer.
I Guide för hbtq+frågor på bibliotek finns ett exempel på hur bibliotek kan agera i samband val. Exemplet är hämtat från Bibliotek Uppsala, som inför senaste valet arbetade förebyggande i nära samarbete med valnämnden för att diskutera hur biblioteken, i rollen som vallokal, ska agera om regnbågsflaggor i bibliotekets lokaler ifrågasätts. En lista upprättades med viktig information om vad som gäller:
- Det är valnämnden som ansvarar för vad som får förekomma i en lokal vid förtidsröstning och om det finns synpunkter på detta är det valnämnden som ska kontaktas och inte biblioteket.
- I information som kommer från valnämnden inför valet framgår att det som avses som politisk propaganda har partipolitisk koppling.
- Bibliotekets personal plockar inte ner material (som till exempel regnbågsflaggor) som någon person har åsikter om.
- Frågor eller åsikter om vad som får finnas i en vallokal hänvisas till röstmottagarna och valkansliet.
- Frågor om valprocessen hänvisas i första hand till röstmottagarna på plats. Vid behov kan även valkansliet kontaktas.
- Valkansliet har ett internnummer dit bibliotekets medarbetare kan vända sig om frågor om regnbågsflaggan eller annat uppstår och inte kan hanteras av röstmottagarna på plats. Om en sådan situation skulle uppstå ska även bibliotekschef kontaktas.
Bibliotek Uppsala var mycket nöjda med samarbetet med valnämnden och upplevde att det nära samarbetet och de tydliga riktlinjerna skapade trygghet för personalen. En trygg personalgrupp som vet hur de ska agera kan lättare bemöta ifrågasättanden och kritik.
Styrgruppen för Expertnätverket för bibliotekens arbete med hbtq+
2 kommentarer
Senaste nytt

Samtiden älskar berättelser – men inte sina berättare
Den vanligaste missuppfattningen om Biblioteksbladet är att tidningen recenserar skönlitteratur och intervjuar författare. Det gör vi i stort sett aldrig. Men regler är till för att brytas så det senaste numret av tidningen är ett helt nummer om böcker.
21 sep 2023 • 2 min

Stöd till folkbiblioteken: 40 miljoner kronor för läsfrämjande
När satsningen Stärkta bibliotek tas bort vill regeringen inrätta ett nytt stöd för läsfrämjande. Det nya stödet innebär dock betydligt mindre pengar.
20 sep 2023 • 2 min

Stärkta bibliotek ersätts med stöd för läsfrämjande
Satsningen på stärkta bibliotek upphör. I stället föreslår regeringen och Sverigedemokraterna en mindre satsning på 40 miljoner kronor för folkbibliotekens läsfrämjande arbete.
20 sep 2023 • < 1 min

Nya avslöjanden i bok om jakten på KB-mannens böcker – ”Agerade inte ensam”
Efter över tolv års letande har jakten på de stulna KB-böckerna blivit en egen bok. Författarna kan nu berätta att KB-mannen till en början inte agerade ensam.
19 sep 2023 • 6 min

Inga fler avhopp att vänta
När fackförbundet Dik lämnar Ifla finns 26 svenska medlemmar kvar i den kritiserade biblioteksfederationen. Trots all kritik tyder inget på att fler kommer att lämna.
18 sep 2023 • 4 min

Ministern om anmälningsplikt för skolbibliotekarier: ”Barnkonventionen gäller”
Kommer anmälningsplikten att gälla för skolbibliotekarier? Barnkonventionen gäller, konstaterar skolminister Lotta Edholm och skolbibliotek är självklart en del av utbildningsväsendet.
15 sep 2023 • 2 min

Besked: Alla elever ska få tillgång till bemannat skolbibliotek
Från och med 2026 läggs 433 miljoner kronor per år för att garantera att alla elever får tillgång till bemannade skolbibliotek. Det meddelar arbetsmarknadsminister Johan Pehrson och skolminister Lotta Edholm.
15 sep 2023 • 2 min

Ola Pilerot: "Vad tycks om bibliotekariens kunskap?"
Gång på gång ställs frågan om vad den som jobbar på bibliotek bör kunna. Men för att tala om nödvändig kompetens måste verksamheten ses i relation till övergripande samhällsströmningar, skriver Ola Pilerot.
14 sep 2023 • 6 min

KB: Kostnaderna en tickande bomb
Kungliga biblioteket känner av höjd hyra och inflation. Men framåt hänger de verkligt dramatiska kostnadsökningarna ihop med den digitala lagringen, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.
13 sep 2023 • 2 min

Hyreshöjningar för miljoner väntar för Stockholms stadsbibliotek
En allt större andel av Stockholms stadsbiblioteks budget går åt till hyror. "När hyrorna ökar så mycket krävs en större omprioritering", säger stadsbibliotekarie Daniel Forsman.
12 sep 2023 • 2 min

Björn Orring lämnar Svensk biblioteksförening
Han ser tillbaka på närmare åtta år av opiononsarbete för svenska bibliotek. "Det handlar om vad vi gör tillsammans."
11 sep 2023 • 2 min

Lagar med mål att skrämma lärare och bibliotekarier
En våg av statlig lagstiftning sveper över USA:s skolor. Målet är att skrämma lärare, bibliotekarier och administratörer till självcensur, menar Pen America i en ny rapport.
11 sep 2023 • < 1 min
Jag hoppas att i helgen få tid att skriva ett längre svar på detta, men tills dess: Nej, biblioteken ska inte ta ner regnbågsflaggorna när de ska användas som vallokaler, utan det borde göras omedelbart! För att dessa flaggor inte skulle ha med partipolitik att göra utan enbart skulle stå för att alla människor föds fria och har lika värde, och vara jämförbara med Barnkonventionen och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter är ju totalt nonsens! Och vad fyller det egentligen för funktion med regnbågsflaggor i bibliotekslokaler, annat än ytlig godhetssignalering? Ingen tror väl ändå på fullt allvar att hbtq-personer skulle känna sig ovälkomna utan dessa flaggor?
Regnbågsflaggor är politiska, men de används på många sätt över hela världen och är inte kopplade till en specifik organisation eller ett specifikt parti. Regnbågsflaggor har ett starkt symbolvärde och förutom att signalera öppenhet och människors lika värde, uppfattar många, inte minst hbtq+-personer, det som en symbol för en trygg verksamhet eller plats. Det betyder att vissa känner sig extra välkomna om flaggorna sitter uppe, inte att de känner sig ovälkomna om flaggorna inte finns. Det kan absolut uppfattas som ytlig godhetssignalering, det ändrar dock inte det faktum att flaggorna är betydelsefulla för många människor.