Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
9 aug 2022 • 3 min
Vid valet 2018 plockades regnbågsflaggor ner på flera bibliotek som fungerade som vallokaler. En kränkning som kan få hbtq+personer att känna otrygghet i ett rum som inte längre är välkomnande, skriver styrgruppen för Svensk biblioteksförenings expertnätverk för arbete med hbtq+.
Om biblioteket ska vara vallokal är det viktigt att personalen och röstmottagarna känner sig trygga och vet hur de ska agera om regnbågsflaggan ifrågasätts, skriver styrgruppen för Svensk biblioteksförenings expertnätverk för arbete med hbtq+.
Om biblioteket ska vara vallokal är det viktigt att personalen och röstmottagarna känner sig trygga och vet hur de ska agera om regnbågsflaggan ifrågasätts. Det är valnämnden som ansvarar för vad som får och inte får förekomma i en lokal vid både förtidsröstning och under valdagen, och om det finns synpunkter på detta är det i första hand valnämnden som ska kontaktas och inte biblioteket.
Regnbågsflaggan är en stark och betydelsefull symbol för allas rätt att vara den de är. När en regnbågsflagga sätts upp, på till exempel ett bibliotek, så innebär det att verksamheten tagit på sig ett ansvar att sträva efter ett tryggt välkomnande rum, där det finns nolltolerans mot diskriminering, påhopp och fobi riktat mot hbtq+-personer.
Symbolvärdet är lika stort när en regnbågsflagga plockas ner eller förstörs. En förstörd regnbågsflagga kan upplevas som ett direkt hot mot hbtq+personer. Det handlar trots allt om att någon känner så starkt motstånd mot regnbågsflaggans symbolik att den måste förstöra den. Att en verksamhet plockar ner eller gömmer undan regnbågsflaggan kan få personer, inte minst hbtq+personer, att känna obehag och otrygghet. Rummet upplevs inte längre som välkomnande, med allt vad det innebär. Plockas flaggorna dessutom ner på grund av politiska skäl bör det ses som en direkt kränkning av hbtq+personers rättigheter, och något som går emot de överenskommelser och styrdokument som offentlig verksamhet har att förhålla sig till.
Givetvis är regnbågsflaggorna politiska, men de är lika lite partipolitiska som exempelvis Barnkonventionen och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.
Vid riksdagsvalet 2018 förekom det på flera svenska bibliotek som fungerade som vallokaler, att regnbågsflaggor ifrågasattes och även plockades bort. I svenska vallokaler finns förbud mot propaganda kopplat till specifika partier. De som ifrågasatte regnbågsflaggorna hänvisade till detta som skäl för att regnbågsflaggor inte bör förekomma i en vallokal. Givetvis är regnbågsflaggorna politiska, men de är lika lite partipolitiska som exempelvis Barnkonventionen och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. Regnbågen används som symbol av flera olika organisationer runt om i världen och av flera partier i Sverige. Flaggornas symbolik stämmer överens med överenskommelsen om att alla människor föds fria och har lika värde, något som Sverige tillsammans med de flesta länder i världen skrivit under på.
Om biblioteket ska vara vallokal är det viktigt att personalen och röstmottagarna känner sig trygga och vet hur de ska agera om regnbågsflaggan ifrågasätts. Det är valnämnden som ansvarar för vad som får och inte får förekomma i en lokal vid både förtidsröstning och under valdagen, och om det finns synpunkter på detta är det i första hand valnämnden som ska kontaktas och inte biblioteket.
En viktig pusselbit för att känna trygghet och kunna besvara frågor är att känna till vad regnbågsflaggan står för och varför den är uppsatt. Lika viktigt är det för personalen att veta hur de ska agera om någon ifrågasätter att det finns regnbågsflaggor uppsatta, och ännu mer om någon kräver att de plockas ner. Bibliotekets ledning kan i samarbete med valnämnden ta fram förhållningsregler och strategier för hur personal ska agera om regnbågsflaggorna upprör besökare. Om de personer som ska arbeta på biblioteket under förtidsröstning och på valdagen, både valarbetare och ordinarie personal, får tydlig information tidigt i processen kan de lättare besvara eventuella frågor och på så sätt undvika kontroverser och obehagliga situationer.
I Guide för hbtq+frågor på bibliotek finns ett exempel på hur bibliotek kan agera i samband val. Exemplet är hämtat från Bibliotek Uppsala, som inför senaste valet arbetade förebyggande i nära samarbete med valnämnden för att diskutera hur biblioteken, i rollen som vallokal, ska agera om regnbågsflaggor i bibliotekets lokaler ifrågasätts. En lista upprättades med viktig information om vad som gäller:
Bibliotek Uppsala var mycket nöjda med samarbetet med valnämnden och upplevde att det nära samarbetet och de tydliga riktlinjerna skapade trygghet för personalen. En trygg personalgrupp som vet hur de ska agera kan lättare bemöta ifrågasättanden och kritik.
Styrgruppen för Expertnätverket för bibliotekens arbete med hbtq+
2 kommentarer
Den tyska utrotningen började med ett angrepp mot ett bibliotek. Böcker brändes och en av historiens första kända transpersoner antas ha mördats vid attacken. "Där var vi 1933 och dit tycks vi återvända 2023. Vad kan vi göra?", skriver Niklas Ferdinand Carlsson.
24 mar 2023 • 5 min
Björn Orring, Ulf Dernevik och Anna Troberg är nöjda med svaren de fick från regeringsföreträdarna om armlängds avstånd. Och en undersökning som Biblioteksbladet har gjort visar att det, än så länge, är ovanligt att politiker blandar sig i biblioteksverksamheten. Men oro finns för framtiden.
23 mar 2023 • 2 min
Det finns gott om jobb för bibliotekarier och utsikterna ser lika goda ut för den som kommer ut på arbetsmarknaden om fem år, enligt en rapport från Saco.
21 mar 2023 • < 1 min
276 ukrainska bibliotek har skadats i kriget. 47 har förstörts helt och 42 bibliotek har förlorat alla sina samlingar. Och det är siffror som förändras varje dag, poängterar Tetiana Chorna, universitetsbibliotekarie på Kiev-Mohyla-akademin, på besök i Uppsala.
20 mar 2023 • 3 min
Stockholms stadsbiblioteks ansökan om tillträdesförbud för en besökare nekades av Västerorts åklagarkammare. Anledningen är att Tensta bibliotek delar lokaler med ett medborgarkontor.
20 mar 2023 • 2 min
Bibliotekens närvaro på Tiktok blottar en konflikt mellan tillgänglighet och skydd av människors integritet. Hur ska detta hanteras? Svaret ligger inte alltid i att göra mer av samma, utan det måste också vara möjligt att göra nytt, skriver digitaliseringsexperten Carl Heath.
17 mar 2023 • 2 min
Försäljningen av Axiell media innebär inte att Axiell group vill skala ner. Försäljningen var smärtsam, men nödvändig och Axiell vill fortsätta växa på andra sätt, berättar koncernchef Joel Sommerfeldt för Biblioteksbladet.
16 mar 2023 • 2 min
Axiell group säljer Axiell media till danska e-boksdistributören Publizon som nu blir Nordens ledande digitala bokdistributör.
14 mar 2023 • < 1 min
Örebro bibliotek har anställt en bibliotekssocionom och därmed försökt definiera gränsen för bibliotekssystemet. Genom att ta vårt uppdrag på allvar kan vi hjälpas åt att överbrygga klyftorna i samhället, skriver Lars Hilmersson och Lotta Perkiö.
14 mar 2023 • 4 min
Silvia Ernhagen. Så heter Svensk biblioteksförenings nya generalsekreterare. Hon ser fram emot att driva bibliotekspolitik och tycker att det demokratiska uppdraget är "otroligt viktigt".
14 mar 2023 • 3 min
I 18 år har Thomas Öhnell levererat lästips och begärt in sena boklån från långtidsdömda på Hall. När nya regeringen ropar efter hårdare straff och högre murar är det inte första gången han hör det. ”Jag blir alltid lite orolig.”
13 mar 2023 • 4 min
Efter Biblioteksbladets avslöjanden om missförhållanden har den tyska organisationen VDB ställt frågor till Ifla. Uteblivna svar gör att VDB tills vidare avstår från att delta i arbete rörande organisationen.
10 mar 2023 • 2 min
Jag hoppas att i helgen få tid att skriva ett längre svar på detta, men tills dess: Nej, biblioteken ska inte ta ner regnbågsflaggorna när de ska användas som vallokaler, utan det borde göras omedelbart! För att dessa flaggor inte skulle ha med partipolitik att göra utan enbart skulle stå för att alla människor föds fria och har lika värde, och vara jämförbara med Barnkonventionen och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter är ju totalt nonsens! Och vad fyller det egentligen för funktion med regnbågsflaggor i bibliotekslokaler, annat än ytlig godhetssignalering? Ingen tror väl ändå på fullt allvar att hbtq-personer skulle känna sig ovälkomna utan dessa flaggor?
Regnbågsflaggor är politiska, men de används på många sätt över hela världen och är inte kopplade till en specifik organisation eller ett specifikt parti. Regnbågsflaggor har ett starkt symbolvärde och förutom att signalera öppenhet och människors lika värde, uppfattar många, inte minst hbtq+-personer, det som en symbol för en trygg verksamhet eller plats. Det betyder att vissa känner sig extra välkomna om flaggorna sitter uppe, inte att de känner sig ovälkomna om flaggorna inte finns. Det kan absolut uppfattas som ytlig godhetssignalering, det ändrar dock inte det faktum att flaggorna är betydelsefulla för många människor.