Biblioteken stör inte bokmarknaden!

10 aug 2012 • 5 min

I dagens DN (10 augusti) pläderar Johannes Åman på ledarplats för statliga initiativ på e-boksområdet. Han menar bl a att...

I dagens DN (10 augusti) pläderar Johannes Åman på ledarplats för statliga initiativ på e-boksområdet. Han menar bl a att staten måste ta på sig en ledande roll på biblioteksområdet när det gäller e-böcker, till exempel att e-bokutlåningen skulle kunna skötas inom ramen för ett sammanhållet nationellt system. En nationell samordnad resurs för e-böcker var också en av flera frågor som diskuterades på Svensk Biblioteksförenings och DIK:s seminarium i Almedalen.

E-boksdebatt i Almedalen

I samband med publiceringen av en helsidesannons i DN i slutet av juni, gick startskottet för en kampanj för att biblioteken även fortsättningsvis ska vara fria och oberoende när det gäller att köpa in och låna ut vilka titlar de vill. När kommersiella aktörer ensidigt kan begränsa bibliotekens tillgång till e-böcker via t ex karenser begränsas också bibliotekens möjligheter att fullgöra sitt uppdrag för demokrati och informationsfrihet.

Den aktuella helsidesannonsen som även publicerades i tidningen Fokus Almedalsnummer har rubriken ”Säg hej till din nya bibliotekarie” och avbildar en äldre välklädd herre med högdragen uppsyn, i kostym med väst, röd slips, matchande näsduk i bröstfickan och klackringen som gjuten på ringfingret. Texten berättar om bibliotekens och förlagens olika syn när det gäller e-böcker på bibliotek och hur det påverkar bibliotekens möjligheter att fullgöra sitt uppdrag som informations- och kunskapsspridare, som läsfrämjare och som värnare av allas rätt till fri tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format, även digitala.

Med udden riktad mot storförlagen, dvs Bonniers och Norstedts men även mot ansvariga politiker, avslutas annonstexten med: ”Din nya bibliotekarie gillar pengar mer än böcker och äger ett stort förlag. Är det så vi vill ha det? Vad säger våra ansvariga politiker?”

Annonsen följdes upp av ett seminarium under Almedalsveckan som Svensk Biblioteksförening och DIK arrangerade. Under rubriken E-boken – på biblioteket för att stanna diskuterade en panel bestående av Madeleine Sjöstedt, här i egenskap av ordförande i SKL:s kulturberedning (och marknadsliberal folkpartist och ytterst ansvarig för Stockholms stadsbibliotek – många hattar blev det och mer och mer oklart vilken som just var på) Gunilla Herdenberg, riksbibliotekarie, Jakob Kihlberg, sekreterare Litteraturutredningen och Niclas Lindberg, generalsekreterare Svensk Biblioteksförening. Birgitta Rydell, förbundsdirektör på DIK, modererade.

Man hann lyfta ganska många och viktiga frågor kring e-bokens vara eller icke vara på biblioteken och vilka roller respektive organisationer kan tänkas ta i framtiden. Från SKL:s sida kan man, enligt Madeleine Sjöstedt, till exempel tänka sig företräda kommunerna i samtalen med förlagen när det gäller att hitta lösningar som passar både marknaden och biblioteken.

KB kan tänka sig att ta en aktiv roll när det gäller att t ex samordna det som redan gjorts tillgängligt av bibliotek på eget initiativ. Det man ser framför sig är skapandet av ett nationellt e-boksarkiv. Det stod också klart att man nog inte ska hysa alltför stora förhoppningar på vad Litteraturutredningen kommer att föreslå på e-boksområdet. Litteraturutredningens Jakob Kihlberg aviserade ”breda analyser där man tittar på strukturerna, regelverket och hur man ska se på det hela på sikt”. Bakbunden som man är i utredningen, eftersom man ingenting får föreslå som kostar, gjorde Utredningens sekreterare helt klart att en ersättningsmodell för e-böcker liknande den som finns för tryckta böcker i form av Biblioteksersättningen inte är aktuellt på e-boksområdet. Det är ett system som hör den fysiska världen till.

– Snarare ska analysen av biblioteksersättningen som utredningen gör tydliggöra att den INTE ska omfatta e-böcker.

I det sammanhanget gav Niclas Lindberg, Svensk Biblioteksförening, Litteraturutredningen ett inspel:

– I takt med att en digital utlåning ökar minskar statens insatser i det litterära systemet – Biblioteksersättningen minskar ju på grund av färre utlån av fysiska böcker, vilket innebär en besparing för staten. Samtidigt skyfflar man över kostnaden på kommunerna som genom sina affärsmodeller får skapa ett ersättningssystem för e-böcker. Jag tycker att Utredningen kan fundera över om det är rimligt att statens insatser – i ekonomiskt hänseende – i det litterära systemet minskar. Någon form av omfördelningen borde rimligen vara aktuell.

När publiken släpptes in var Erik Fichtelius, chef för Utbildningsradion, den första med en lika ironisk som provokativ fråga till panelen: Hur ser ni på att ni förstör för den kommersiella marknaden när ni lånar ut böcker gratis?

Det här med att man ”stör marknaden” är nämligen något UR – som i likhet med folkbiblioteken tillgängliggör material av intellektuell karaktär till allmänhetens nytta – ofta får höra. Det finns klara paralleller mellan public service och folkbiblioteken vilket e-boksfrågan aktualiserar. På UR har man efter många och långa förhandlingar med den upphovsrättsliga paraplyorganisationen Copyswede löst problemet medelst kollektiva avtalslicenser och det kostar, många miljoner, vilket förutsätter medel från det offentliga.

Niclas Lindberg var väl den i panelen som mer uttömmande svarade Fichtelius.

– Det är inte riktigt så enkelt att vi ”stör” marknaden. Det finns skäl att tro att biblioteken i viss mån driver den litterära marknaden genom att de introducerar, guidar och förmedlar författarskap och litteratur som annars inte skulle ha lika lätt att nå ut och bli synliggjord. Det finns exempel som visar att man även har en ömsesidig nytta där man inte bara stör marknaden utan också ÄR marknaden och driver den i flera avseenden.

Han poängterade fler än en gång vikten av att försöka hitta lösningar där parterna kan mötas i två grundläggande principer: den om en fungerande marknad och den där biblioteken kan tillgängliggöra allt material för sina användare.

– För mig som biblioteksföreträdare är det självklart: finns det ingen marknad finns det inga e-böcker och då heller inga e-böcker att tillgängliggöra för någon – en värdelös situation.

Anna Troberg, partiledare för Piratpartiet, tackade Svensk Biblioteksförening för att biblioteken står på sig i diskussionerna med förläggarna.

– Biblioteken ”stör” inte bokmarknaden, de är en förutsättning för bokmarknaden och det har de alltid varit: Folk som läser böcker, köper även böcker. Om biblioteken har bra förutsättningar kommer man att fostra generationer av bokälskare – och bokälskare är också bokköpare. Så har det alltid varit och ingenting har förändrats bara för att böckerna har blivit digitala.

Nja, bortsett då från den kluriga frågan som allting i grund och botten kretsar kring: hur skapa ekonomi i något som är ett knapptryck bort.

Förläggareföreningens vd, Kristina Ahlinder, önskar en lösning för e-böcker liknande den som finns för pappersböcker – en balans mellan en ”kommersiell blomstrande fin marknad” och biblioteksutlåning. Samtidigt avvisar hon den e-boksmarknad (den enda) som biblioteken i dagsläget trots allt utgör.

– Vi har ingen kommersiell marknad för e-böcker idag. Den finns inte. Över 90 procent av all försäljning av e-böcker idag går till biblioteken till ett mycket lågt pris och förlagen får inte sina kostnader täckta.

Biblioteken måste kunna erbjuda e-böcker – det var man i panelen ganska enig om, liksom att biblioteken kan göra ganska mycket själva genom att ta egna initiativ.

– Om inte biblioteken kan erbjuda e-böcker i framtiden kommer biblioteken att förlora sin plats i samhället. Anledningen till att vi har ett bra och väldigt väl fungerande utbyggt bibliotekssystem i Sverige som bekostas av offentliga medel är ju att man från politikens sida anser det vara nödvändigt för ett samhälle i utveckling, för fri information, för demokrati och för yttrandefrihet. Det är avgörande för ett samhälle i utveckling, sammanfattade riksbibliotekarien träffande och vältaligt det hela.

Lika oroliga som förläggarna kan vara för att e-boken etablerar sig som något som bara är gratis i användarnas medvetande, lika oroliga kan biblioteken vara för att användarna ska vänja sig vid att biblioteken är en plats där man kan låna allting utom e-böcker, menade Niclas Lindberg när han argumenterade för e-boken på biblioteken.

– Om det användarmönstret sätter sig och e-boksmarknaden plötsligt tar fart då har användaren redan lärt sig att till biblioteket går man mer och mer för att det har ett slags antikvariatsfunktion där det finns pappersgrejor. Men den digitala boken får man köpa.

– Blir biblioteken kommunala antikvariat för pappersböcker, då undrar jag hur många som i slutändan kommer att tycka att dessa är viktiga att betala för.

Om biblioteken inte vid varje teknikskifte kan tillhandahålla information, litteratur och kunskap i de format som är på gång, då blir man omsprungen. Därför vill vi vara med nu.

1 kommentarer

  1. ”– För mig som biblioteksföreträdare är det självklart: finns det ingen marknad finns det inga e-böcker och då heller inga e-böcker att tillgängliggöra för någon – en värdelös situation.”

    Ja, på stenåldern när det inte fanns någon livsmedelsmarknad fanns det heller ingen mat att tillgängligöra för någon. Det måste varit en knepig situation!

    Ibland man häpnar över de inskränkta resonemangen om vad vi människor kan göra eller inte. Hur böcker kan produceras, och av vem och för vem och under vems kontroll.

Kommentarer är avstängda.

Senaste nytt

Kommentar

"Tystnaden är ett sjukdomstecken"

Många har hört av sig efter en artikel om att bibliotekspersonal sällan tillåts läsa på arbetstid. "Vittnesmålen ger bilden av arbetsplatser där det straffar sig att tala klarspråk", skriver Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.

4 okt 2022 • 2 min

Reportage

Omöjligt uppdrag?

Svenskarnas läsande är ständigt föremål för bekymrade utredningar och politiska satsningar. Men trots alla ansträngningar är trenden negativ, särskilt bland unga. Hur ska det skrivna ordet vinna fler människors uppmärksamhet?

30 sep 2022 • 9 min

Nyheter

Retoriken som tystar röster

Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik?

29 sep 2022 • 3 min