Debatt: Bibliotekens framtid hänger på regeringen

Det har knappast undgått någon att Sveriges kommuner är mitt i en mycket svår ekonomisk tid. Landets folkbibliotek larmar om en alldeles särskilt utsatt situation. Det behöver regeringen ta på allvar.

Enligt statistik från Kungliga biblioteket gjorde 3,5 miljoner svenskar minst ett bibliotekslån 2022. Folkbiblioteken tog emot drygt 46 miljoner besök samma år. Biblioteken är enligt lag skyldiga att vara tillgängliga och anpassade till besökarnas behov. De ska främja läsning och ungas språkutveckling, samt ägna särskild uppmärksamhet till personer med funktionsnedsättning och personer som tillhör de nationella minoriteterna eller har ett annat modersmål än svenska.

Det är ett stort ansvar som vilar på kommunernas axlar. Biblioteket är idag mer än bara böcker som lånas ut och lämnas tillbaka – det är föreläsningar, språk-caféer och hjälp med surfplattan. Det är tillgång till internet, en lugn plats att läsa läxor på, dagens enda pratstund för den ensamma. Samtidigt som bibliotekens funktion ständigt växer befinner sig finansieringen i ett krisläge.

Det tuffa ekonomiska läget tvingar just nu många kommuner att dra ner på kulturen. Enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR) behöver statsbidragen till kommunsektorn öka. Svensk biblioteksförening och myndigheten Kulturrådet har båda påpekat behovet av mer statligt stöd till biblioteken. När kommuner står inför valet att skära ned på personalen i äldreomsorgen eller öppettiderna på biblioteket väljer politikerna ofta det senare. Men samtidigt som småbarnsföräldern och pensionären i värsta fall möts av stängda dörrar på sitt lokala bibliotek, har Sverige den minsta offentliga statsskulden i hela världen.

Sverige har god ekonomi. Men den statliga kulturbudgeten saknar helt investeringar, den ligger idag på samma nivå som när den infördes på 70-talet, det vill säga 0,3 procent av BNP.  Samma peng ska alltså räcka till 50 års utveckling av verksamheter, kraftigt ökade lokalkostnader och befolkningens högre förväntan på vad ett rikt kulturliv är. Statskassan har gott om täckning för investeringar men tyvärr ser högerlogiken till att våra gemensamma bibliotek, museer och kulturskolor ändå bantas ner.

Ska högerregeringen lämna walkover när kommunerna flaggar för att de inte mäktar med? Det håller inte när det finns både en bibliotekslag och nationell biblioteksstrategi. I de kommuner där Vänsterpartiet får bestämma prioriterar vi biblioteken i så hög grad som möjligt. Det gör vi eftersom deras förmåga att skapa värden bortom de ekonomiska saknar motstycke.

Regeringen har möjlighet att, med förhållandevis små medel, göra mycket stora insatser för Sveriges framtid genom att satsa på biblioteken! Verksamheten når bevisligen många människor i deras vardag redan nu, så potentialen att göra skillnad är stor. Om det är pang för pengarna kulturminister Parisa Liljestrand (M) är ute efter behöver hon inte vara orolig.

Folkbiblioteken behövs när vi ska kunna höja kunskapsresultaten i svensk skola, när vi ska värna den demokratiska utvecklingen och när vi ska lära oss nya sätt att leva för att klara klimatomställningen.

Biblioteken förtjänar ett ordentligt tillskott i nästa statsbudget!

Sandra Lindström, ordförande kultur- och fritidsnämnden i Solna (V)

Torun Boucher, ordförande kulturnämnden Stockholms stad (V)