Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
10 feb 2025 • 3 min
Komvux-bibliotekarien Soledad Cartagena om massakern på Campus Risbergska i Örebro: ”Jag har själv upplevt hur vi med invandrarbakgrund blivit måltavlor för rasistiska grupper, politiken och själva systemet.”
Vi med invandrarbakgrund ses som siffror. Inte människor med känslor och drömmar, skriver Soledad Cartagena.
Den fjärde februari går en person in på Campus Risbergska i Örebro och öppnar eld mot elever. Tio dör i masskjutningen. Skolan är en kommunal vuxenutbildning. Människor från hela världen går dagligen dit för att lära sig svenska eller kombinera språket med ett yrke, som barnskötare, lokalvårdare, restaurangbiträde, och undersköterska.
Jag arbetar som skolbibliotekarie på en Komvuxskola i södra Sverige och möter elever med liknande erfarenheter som de på Risbergska. En del är välutbildade läkare, lärare och ingenjörer. Andra har låg eller ingen skolbakgrund alls. Alla har förstått att språket är det centrala för att hitta en plats i det svenska samhället. Och inte minst för att få ett arbete, bidra ekonomiskt och kulturellt. Leva ett tryggt liv i detta kalla land. Det är människor som kämpar dagligen med att få ihop privatlivet med studier. Men även för att bevisa att de senaste årens repressiva och rasistiska politiska bild av dem som lata bidragstagare inte stämmer.
Jag har själv upplevt hur vi med invandrarbakgrund blivit måltavlor för rasistiska grupper, politiken och själva systemet. Vi ses som siffror. Inte människor med känslor och drömmar.
Det är fakta och inte en upplevelse att mina elever kommer, efter avslutade studier, att ha stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden.
2023 skickar jag en text till en etablerad nättidskrift. Den handlar om hur snabbt förskjutningen av retoriken har gått: från att strukturell rasism och socioekonomisk utsatthet leder till att människor får svårt att ta sig in på arbets- och bostadsmarknaden, till att i dag koppla de flesta problem i Sverige till invandring. Om att människor i utsatta områden är omoraliska och inte vill anpassa sig till ”svenska värderingar”. Jag menar att majoriteten av eleverna på mitt Komvux vill lära sig svenska för att få ett arbete. Men trots goda språkkunskaper är det svårt. På grund av ursprung och religion. Redaktören går igång: ”Jag har ärligt talat svårt att förstå det där med arbetsmarknaden, industrin fullkomligt skriker efter jobb, och de kräver inte mycket utbildning. Varför tar folk inte jobb där?”
När jag svarar att eleverna inte får arbete på grund av diskriminering svarar han:
”Det råder skriande brist på till exempel CNC-operatörer och det räcker med att ha gått ut grundskola eller ha läst grundläggande svenska som andraspråk eller nivåtest i hemkommun för att komma in på utbildningen. Fråga om de vill göra det?”
I en avhandling från 2022 visade Anni Erlandsson, doktor i sociologi vid Stockholms universitet, att etnisk diskriminering av arbetssökande med utländskt klingande namn förekommer hos både manliga och kvinnliga rekryterare. Det är fakta och inte en upplevelse att mina elever kommer, efter avslutade studier, att ha stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden.
2023 ändrades hotnivån i Sverige från tre till fyra på en femgradig skala. Höjningen berodde inte på någon enskild händelse utan var ett strategiskt och långsiktigt perspektiv. Nästa dag kommer en personal i panik till oss bibliotekarier och skriker att vi måste förstärka lektionerna i källkritik eftersom vi har potentiella terrorister på vår skola.
Jag har förvånats över hur brutalt språket har blivit. Hur elever med muslimsk bakgrund beskrivs som terrorister, våldsamma med avvikande beteenden och utseenden.
Redan då tänkte jag att det är eleverna som är den främsta måltavlan för hat, hot och våld. Jag har förvånats över hur brutalt språket har blivit. Hur elever med muslimsk bakgrund beskrivs som terrorister, våldsamma med avvikande beteenden och utseenden. Varit orolig för att mina elever ska drabbas av samma diskriminering som jag har mött. Önskat att Sverige lärt sig. Känt stor sorg över att många flytt för att söka trygghet i Sverige och möter samma terror här.
Jag tänker på de drabbade i Örebro och deras anhöriga. På Salem Iskef, 28 år, som skulle ta examen och gifta sig i sommar. På Elsa Teklay, 32 år, mamma till fyra barn som pluggade till undersköterska på Campus Risbergska. Och hade två jobb vid sidan av. På deras drömmar och förhoppningar. Vad händer nu?
Jag tänker på alla de elever jag har pratat med genom åren på mitt bibliotek. Som sitter kvar till stängning för att klara studierna. Ibland gjort mig irriterad när de rusar in i sista sekund för att låna en bok. Som gråter över min axel av rädsla för att misslyckas. För de anses inte människovärdiga om de inte integrerar sig och blir produktiva. Hur mycket de har lärt mig och gjort mig mindre trångsynt och fördomsfull.
Soledad Cartagena
Bibliotekarie
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer