Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
1 dec 2022 • 2 min
Iflas kris handlar inte bara om en sparkad generalsekretare och havererat förtroende mellan ledning och medarbetare. Ytterligare fyra stora problem måste lösas innan alla kan återgå till det normala, skriver Ifla-medlemmen och biblioteksdebattören Mikael Böök.

Biblioteksföreningarnas och -institutionernas internationella organisation Ifla borde vara en hjärtesak för biblioteksanställda i alla länder.
Dessvärre befinner sig Ifla i en djup kris. Ytligt sett handlar det om turbulens i ledningen efter det abrupta avskedandet av generalsekreteraren Gerald Leitner i våras. Många verkar tro eller hoppas på en återgång till det normala när vi väl fått veta vad avskedandet egentligen berodde på och en ny generalsekreterare har övertagit rodret. Fast det kanske vi inte får veta eftersom Iflas styrelse och Leitner har förlikats i ett sekretessavtal.
För min del ser jag inte bara en utan fem elefanter i Iflas rum.
Iflas starka ekonomiska beroende av privat finanskapital. Sextiosju procent (67%) av organisationens inkomster härrör från Stichting Ifla Global Libraries (SIGL) som är en täckmantel för Bill and Melinda Gates Foundation (BMGF). Detta ekonomiska beroende gör att Ifla inte kan vara en ideellt och politiskt självständig organisation, vilket är fatalt.
Leitner kallade Bill Gates för en ”game changer”. Men Ifla borde inte ha applåderat denna oligark utan i stället själv ha intagit en proaktiv attityd och gått in för förändring. Dags för självkritik!
Elefant nr 3: den obsoleta privata och korporativa äganderätten till publicerade vetenskapliga forskningsresultat. Hur länge tänker Ifla och världens bibliotekarier vela om öppen tillgång (open access, OA)? När ska Ifla och bibliotekarierna göra gemensam sak med Alexandra Elbakyan och SciHub?
Den fjärde elefanten bär ett fint broderat täcke med påskriften Wikileaks. Täcket är allt vackert tal om information och demokrati. Påskriften är en påminnelse om ett dokumentbibliotek (se wikileaks.org) som borde bevaras och finnas tillgängligt i biblioteket. Men Ifla lyckas undvika att se påskriften och skrida till åtgärder.
Inom Ifla och bland bibliotekarierna har det ordats mycket om en hållbar utveckling. Det låter lovande eftersom den nuvarande utvecklingen som känt är katastrofalt ohållbar. Men elefanten i rummet som genljuder av detta hållbarhetsprat är stormakternas militär-industriella-akademiska komplex.
Traditioner och tendenser att stöda sig på för att mota elefanterna ur rummet:
– Biblioteksinstitutionens universalism som grundlades redan under den alexandrinska eran.
– Iflas kritiska uttalanden om världshandelsorganisationen begränsning av tillgången till information i avtalet om immaterialrätt (TRIPS).
– Iflas uppmaning till politikerna i samband med världstoppmötena om informationssamhället (WSIS 2003, 2005) att inte försöka uppfinna hjulet på nytt. Mera sådant!
– Alliansfrihet och fredlig konfliktlösning är sedan länge bibliotekariernas och Iflas linje. Därför borde Ifla ansluta oss till kampanjen för nukleär avrustning (ICAN, Nobels fredspris 2017) och implementering av FN-avtalet om ett förbud mot kärnvapen.
Mikael Böök
Personmedlem (affiliate member) i Ifla
Lovisa, Finland
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer