Iflas kris handlar inte bara om en sparkad generalsekretare och havererat förtroende mellan ledning och medarbetare. Ytterligare fyra stora problem måste lösas innan alla kan återgå till det normala, skriver Ifla-medlemmen och biblioteksdebattören Mikael Böök.

Biblioteksföreningarnas och -institutionernas internationella organisation Ifla borde vara en hjärtesak för biblioteksanställda i alla länder.

Dessvärre befinner sig Ifla i en djup kris. Ytligt sett handlar det om turbulens i ledningen efter det abrupta avskedandet av generalsekreteraren Gerald Leitner i våras. Många verkar tro eller hoppas på en återgång till det normala när vi väl fått veta vad avskedandet egentligen berodde på och en ny generalsekreterare har övertagit rodret.  Fast det kanske vi inte får veta eftersom Iflas styrelse och Leitner har förlikats i ett sekretessavtal.

För min del ser jag inte bara en utan fem elefanter i Iflas rum.

Iflas starka ekonomiska beroende av privat finanskapital. Sextiosju procent (67%) av organisationens inkomster härrör från Stichting Ifla Global Libraries (SIGL) som är en täckmantel för Bill and Melinda Gates Foundation (BMGF). Detta ekonomiska beroende gör att Ifla inte kan vara en ideellt och politiskt självständig organisation, vilket är fatalt.

Leitner kallade Bill Gates för en ”game changer”. Men Ifla borde inte ha applåderat denna oligark utan i stället själv ha intagit en proaktiv attityd och gått in för förändring. Dags för självkritik!

Elefant nr 3: den obsoleta privata och korporativa äganderätten till publicerade vetenskapliga forskningsresultat. Hur länge tänker Ifla och världens bibliotekarier vela om öppen tillgång (open access, OA)? När ska Ifla och bibliotekarierna göra gemensam sak med Alexandra Elbakyan och SciHub?

Den fjärde elefanten bär ett fint broderat täcke med påskriften Wikileaks. Täcket är allt vackert tal om information och demokrati. Påskriften är en påminnelse om ett dokumentbibliotek (se wikileaks.org) som borde bevaras och finnas tillgängligt i biblioteket. Men Ifla lyckas undvika att se påskriften och skrida till åtgärder.

Inom Ifla och bland bibliotekarierna har det ordats mycket om en hållbar utveckling. Det låter lovande eftersom den nuvarande utvecklingen som känt är katastrofalt ohållbar. Men elefanten i rummet som genljuder av detta hållbarhetsprat är stormakternas militär-industriella-akademiska komplex.

Traditioner och tendenser att stöda sig på för att mota elefanterna ur rummet:

– Biblioteksinstitutionens universalism som grundlades redan under den alexandrinska eran.

– Iflas kritiska uttalanden om världshandelsorganisationen begränsning av tillgången till information i avtalet om immaterialrätt (TRIPS).

– Iflas uppmaning till politikerna i samband med världstoppmötena om informationssamhället (WSIS 2003, 2005) att inte försöka uppfinna hjulet på nytt. Mera sådant!

– Alliansfrihet och fredlig konfliktlösning är sedan länge bibliotekariernas och Iflas linje. Därför borde Ifla ansluta oss till kampanjen för nukleär avrustning (ICAN, Nobels fredspris 2017) och implementering av FN-avtalet om ett förbud mot kärnvapen.

Mikael Böök
Personmedlem (affiliate member) i Ifla
Lovisa, Finland