"Friskolor som har bibliotek, har det med geist"
10 nov 2022 • 4 min
Magdalena Ivarsson är biblioteksutvecklare i ett friskoleföretag och skriver att hon för första gången jobbar i en organisation som ”i stället för att diskutera receptet faktiskt lägger äpplena i pajskalet”. ”Här vill de ha valuta för sina pengar på riktigt.”
Sedan jag gästade skolbibliotekspodden Flödet förra året är den vanligaste frågan jag får av andra bibliotekarier: Finns det ens friskolebibliotek?
Ja, det finns. Jag jobbar just nu med att uppdatera gamla och starta nya skolbibliotek hos 30 skolor inom friskoleföretaget Lärande i Sverige. För två år sedan var jag med i början av ett liknande arbete hos Sveriges största friskolekoncern och deras nästan 500 skolor.
Även fast koncernerna är stora så är skolorna ofta väldigt små – den första friskolan jag arbetade vid hade 170 elever och en av de jag arbetar med idag har än så länge bara 30. Skolorna i den här storleken har svårt att få till en bibliotekarietjänst.
Om de lyckas så får bibliotekarien ett varierande arbete som ofta sträcker sig utanför traditionella biblioteksuppgifter, vilket är positivt i aspekten av att komma ut och bygga relation till eleverna, negativt i aspekten att biblioteksuppgifter kan komma att prioriteras bort. Bibliotekarier är ofta duktiga på att variera uppgifter och fylla tomrum. Skolan som upptäcker detta får valuta för sina pengar.
Fast, en bibliotekarie som letar efter tomrum att fylla kan vara irritersam om skolledningen tycker att “good enough” är … ja… “good enough”. Det är bara inom kommunal regi som mina rektorer ryckt på axlarna när jag växlat upp och mina ansträngningar fallit platt i brist på stöd uppifrån. Jag har träffat många bibliotekarier som upplevt liknande “good enough”- attityd från sina kommunala arbetsgivare och helt ocensurerat är min erfarenhet att många har fina skolbibliotek som de egentligen inte bryr sig om. När det kommit till kritan, så har det varit viktigare att det funnits ett än att det åstadkommit någonting.
Å andra sidan har många friskolor inga bibliotek alls. Men, de friskolor som har bibliotek, särskilt nu när skolbiblioteksutredningen nått skolledarna, har det med geist – för här vill de ha valuta för sina pengar på riktigt.
Majoriteten av de politiska partierna är positiva till bemannade skolbibliotek och jag har tänkt mycket på hur stor roll det kommer att spela för mitt arbete med att bygga upp de små, mindre och minsta friskolebiblioteken.
I organisationen jag jobbar i nu arbetar vi mycket digitalt och det har fått mig att pröva vilka delar av mitt arbete jag kan göra från huvudkontoret för att fylla mina ansvar ute på skolorna. Att mina spetskompetenser kommer ”ovanifrån” ökar likvärdigheten bland mina skolor och det är bra. Material som berör mina spetskompetenser, såsom informationssökning, källmedvetenhet, referenshantering och introduktion till läsverktyg för elever med särskilda behov kan riktas direkt till eleverna och lärarna genom vår utbildningsplattform.
Ute på varje skola finns en skolbiblioteksansvarig. Skolorna bestämmer själva hur mycket tid dessa har i biblioteket och det rör sig ofta om någon timme i veckan. Konkret betyder det att någon hinner hålla biblioteket snyggt. Ungefär här så kommer några ihåg att jag förra året skrev några rader om hur irriterad jag var över att vi bibliotekarier är så generösa med våra kompetenser på Facebook. Jag skrev att jag inte har det minsta emot lärare som biblioteksansvariga och det är fortfarande viktigt för mig att det sker som ett komplement.
Elevernas tillgång till bibliotekariens spetskompetenser that’s where it’s at! Skolbiblioteksansvarig och bibliotekarie är inte synonymt och mötet, som är den mest ovärderliga biten av vår profession, kommer till en början inte att existera i de här små biblioteken mer än digitalt. Det är en sur karamell att sätta i halsen, men jag vill ändå göra detta trots att en risk är att våra elever inte får en vana av att använda biblioteket mer än digitalt och att det kan ha betydelse för dem även i framtiden.
Skolbibliotekens uttalade uppdrag kring elevernas digitala kompetens och att ge eleverna redskapen de behöver för att kunna vara medborgare i det nya informationssamhället kan jag absolut uppfylla på distans. Men böckerna då?
Att känna in, utvärdera och göra ett urval av litteratur är en riktigt typisk bibliotekarie-kraft som sällan nämns. Alla vet att bibliotekarier är bra på att välja böcker men arbetet bakom superkraften slås bort och ursäktas med att vi bara älskar läsning. Som om det enkom är på grund av en hobby som vi kan tipsa om böcker i varje genre och inte på grund av att vi tränat upp vår fingertoppskänsla och lägger ner tid och arbete på att hålla oss ajour. Här ligger min nästa utmaning.
Min chef påminner mig ibland om att målet är att alla våra skolor ska ha ett skolbibliotek i världsklass. När skolbiblioteken väl är på plats så kanske jag kan ta stöd av utredningen för stärkta skolbibliotek och sätta en bibliotekarie i varje?
Det här är första gången jag arbetar i en hel organisation som i stället för att diskutera receptet faktiskt lägger äpplena i pajskalet och därför känner jag framtidstro. Under tiden som vår profession förändras, så känner jag mig inte längre orolig. Jag visualiserar i stället att utredningen ger oss en ny våg skolledare som lägger både pengarna på bordet och låter bibliotekarierna stå för receptet.
Magdalena Ivarsson
Biblioteksutvecklare, friskoleföretaget Lärande i Sverige
2 kommentarer
Senaste nytt
Bibliotek oförberedda på lag om tillgänglighet
Nästa sommar träder en ny lag om tillgängliga medier i kraft. Myndigheten för tillgängliga medier informerar just nu bibliotekspersonal, men bilden är ännu oklar. "Vi vet inte riktigt hur bibliotek och läsare kommer påverkas."
23 apr 2024 • 2 min
SKR-kritik mot regeringen: ”I luftslott läses inga böcker”
Regeringens anslår 430 miljoner per år för att alla skolor ska kunna ha bemannade skolbibliotek. Men kostnaderna är underskattade, enligt företrädare för SKR som hävdar att den verkliga kostnaden blir 2,1 miljarder.
22 apr 2024 • < 1 min
Dags att prata läsfrämjande för universitetsstudenter
Den bristande läsförmågan hos barn har varit högt på agendan och politiker talar om läskris. Nu är det dags att ta upp läsningen även bland universitetsstudenter och i november arrangerar Malmö universitetsbibliotek en konferens på temat.
22 apr 2024 • 2 min
På nätets skuggsida är vetenskapen öppen på riktigt
Alltmer vetenskap är fritt tillgänglig. Det beror inte bara på utvecklingen mot öppen tillgång, utan också på olagliga skuggbibliotek som erbjuder gratis vetenskap. Drivkraften är att sprida det man anser tillhör allmänheten.
18 apr 2024 • 4 min
Stabil ekonomi med förlust – men nu kapas kostnaderna
Oroliga tider – men Svensk biblioteksförenings ekonomi är ändå stabil, visar årsredovisningen för 2023. ”Nu ser vi över kostnaderna brett”, säger ordförande Helene Öberg.
17 apr 2024 • < 1 min
Nya namn föreslås till styrelsen
När ny styrelse ska väljas i Svensk biblioteksförening står två nya namn på valberedningens lista. Och ordförande Helene Öberg föreslås väljas om för ytterligare en tvåårsperiod.
17 apr 2024 • 2 min
Oro för bristande engagemang i föreningen
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
”Folkbiblioteken är kärnan i delningsekonomin”
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Inträdet i Nato får deras uppdrag att växa
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
Kulturen viktig för hälsan – men bibliotekens roll oklar
Kulturens betydelse för hälsan har bekräftats i många studier. Men effekten av läsande och skrivande är mindre beforskat. Och forskning om bibliotekens betydelse för folkhälsan saknas.
10 apr 2024 • 2 min
Hon vill knyta ihop Europas bibliotek
Axiells nya vd Maria Wasing har stora tankar om tillväxt och bolaget betydelse. Men fler bibliotek än de i Nacka räknar hon inte med att företaget kommer att driva. ”Inte strategiskt viktigt för oss.”
9 apr 2024 • 6 min
Att skolbiblioteken och skolbibliotekarierna behandlas styvmoderligt i såväl offentlig som privat regi vet vi alla om, att ställa skolformerna mot varandra är poänglöst. Men om artikelförfattaren för ett ögonblick tror att hon när skolbiblioteken väl är på plats kommer kunna ”ta stöd av utredningen för stärkta skolbibliotek och sätta en bibliotekarie i varje” så tycker jag att hon ska fundera på hur den koncern hon arbetar i hanterar studie- och yrkesvägledningen och hur länge det varit så. Jag är inte helt säker på den här äppel-analogin, men jag befarar att koncernens biblioteksutvecklare snart kommer inse att hon förväntas baka en äppelpaj utan tillgång till några ingredienser alls.
Än så länge känner jag mig väldigt hoppfull eftersom mina chefer hittills har hållit precis vad de lovat. Vi är dock många bibliotekarier som känt den där besvikelsen allt för ofta, så det är klart att jag gick in i detta med lite huvet på sned. Jag lovar att berätta hur det går framöver 🙂