"Friskolor som har bibliotek, har det med geist"

10 nov 2022 • 4 min

Magdalena Ivarsson är biblioteksutvecklare i ett friskoleföretag och skriver att hon för första gången jobbar i en organisation som ”i stället för att diskutera receptet faktiskt lägger äpplena i pajskalet”. ”Här vill de ha valuta för sina pengar på riktigt.”

Magdalena Ivarsson jobbar som biblioteksutvecklare i friskoleföretaget Lärande i Sverige. Hon har själv gjort bildmontaget till sin debattartikel.

Sedan jag gästade skolbibliotekspodden Flödet förra året är den vanligaste frågan jag får av andra bibliotekarier: Finns det ens friskolebibliotek?

Ja, det finns. Jag jobbar just nu med att uppdatera gamla och starta nya skolbibliotek hos 30 skolor inom friskoleföretaget Lärande i Sverige. För två år sedan var jag med i början av ett liknande arbete hos Sveriges största friskolekoncern och deras nästan 500 skolor.

Även fast koncernerna är stora så är skolorna ofta väldigt små ­– den första friskolan jag arbetade vid hade 170 elever och en av de jag arbetar med idag har än så länge bara 30. Skolorna i den här storleken har svårt att få till en bibliotekarietjänst.

Om de lyckas så får bibliotekarien ett varierande arbete som ofta sträcker sig utanför traditionella biblioteksuppgifter, vilket är positivt i aspekten av att komma ut och bygga relation till eleverna, negativt i aspekten att biblioteksuppgifter kan komma att prioriteras bort. Bibliotekarier är ofta duktiga på att variera uppgifter och fylla tomrum. Skolan som upptäcker detta får valuta för sina pengar.

Fast, en bibliotekarie som letar efter tomrum att fylla kan vara irritersam om skolledningen tycker att “good enough” är … ja… “good enough”. Det är bara inom kommunal regi som mina rektorer ryckt på axlarna när jag växlat upp och mina ansträngningar fallit platt i brist på stöd uppifrån. Jag har träffat många bibliotekarier som upplevt liknande “good enough”- attityd från sina kommunala arbetsgivare och helt ocensurerat är min erfarenhet att många har fina skolbibliotek som de egentligen inte bryr sig om. När det kommit till kritan, så har det varit viktigare att det funnits ett än att det åstadkommit någonting.

Å andra sidan har många friskolor inga bibliotek alls. Men, de friskolor som har bibliotek, särskilt nu när skolbiblioteksutredningen nått skolledarna, har det med geist – för här vill de ha valuta för sina pengar på riktigt.

Majoriteten av de politiska partierna är positiva till bemannade skolbibliotek och jag har tänkt mycket på hur stor roll det kommer att spela för mitt arbete med att bygga upp de små, mindre och minsta friskolebiblioteken.

I organisationen jag jobbar i nu arbetar vi mycket digitalt och det har fått mig att pröva vilka delar av mitt arbete jag kan göra från huvudkontoret för att fylla mina ansvar ute på skolorna. Att mina spetskompetenser kommer ”ovanifrån” ökar likvärdigheten bland mina skolor och det är bra. Material som berör mina spetskompetenser, såsom informationssökning, källmedvetenhet, referenshantering och introduktion till läsverktyg för elever med särskilda behov kan riktas direkt till eleverna och lärarna genom vår utbildningsplattform.

Ute på varje skola finns en skolbiblioteksansvarig. Skolorna bestämmer själva hur mycket tid dessa har i biblioteket och det rör sig ofta om någon timme i veckan. Konkret betyder det att någon hinner hålla biblioteket snyggt. Ungefär här så kommer några ihåg att jag förra året skrev några rader om hur irriterad jag var över att vi bibliotekarier är så generösa med våra kompetenser på Facebook. Jag skrev att jag inte har det minsta emot lärare som biblioteksansvariga och det är fortfarande viktigt för mig att det sker som ett komplement.

Elevernas tillgång till bibliotekariens spetskompetenser that’s where it’s at! Skolbiblioteksansvarig och bibliotekarie är inte synonymt och mötet, som är den mest ovärderliga biten av vår profession, kommer till en början inte att existera i de här små biblioteken mer än digitalt. Det är en sur karamell att sätta i halsen, men jag vill ändå göra detta trots att en risk är att våra elever inte får en vana av att använda biblioteket mer än digitalt och att det kan ha betydelse för dem även i framtiden.

Skolbibliotekens uttalade uppdrag kring elevernas digitala kompetens och att ge eleverna redskapen de behöver för att kunna vara medborgare i det nya informationssamhället kan jag absolut uppfylla på distans. Men böckerna då?

Att känna in, utvärdera och göra ett urval av litteratur är en riktigt typisk bibliotekarie-kraft som sällan nämns. Alla vet att bibliotekarier är bra på att välja böcker men arbetet bakom superkraften slås bort och ursäktas med att vi bara älskar läsning. Som om det enkom är på grund av en hobby som vi kan tipsa om böcker i varje genre och inte på grund av att vi tränat upp vår fingertoppskänsla och lägger ner tid och arbete på att hålla oss ajour. Här ligger min nästa utmaning.

Min chef påminner mig ibland om att målet är att alla våra skolor ska ha ett skolbibliotek i världsklass. När skolbiblioteken väl är på plats så kanske jag kan ta stöd av utredningen för stärkta skolbibliotek och sätta en bibliotekarie i varje?

Det här är första gången jag arbetar i en hel organisation som i stället för att diskutera receptet faktiskt lägger äpplena i pajskalet och därför känner jag framtidstro. Under tiden som vår profession förändras, så känner jag mig inte längre orolig. Jag visualiserar i stället att utredningen ger oss en ny våg skolledare som lägger både pengarna på bordet och låter bibliotekarierna stå för receptet.

Magdalena Ivarsson
Biblioteksutvecklare, friskoleföretaget Lärande i Sverige

2 kommentarer

  1. Att skolbiblioteken och skolbibliotekarierna behandlas styvmoderligt i såväl offentlig som privat regi vet vi alla om, att ställa skolformerna mot varandra är poänglöst. Men om artikelförfattaren för ett ögonblick tror att hon när skolbiblioteken väl är på plats kommer kunna ”ta stöd av utredningen för stärkta skolbibliotek och sätta en bibliotekarie i varje” så tycker jag att hon ska fundera på hur den koncern hon arbetar i hanterar studie- och yrkesvägledningen och hur länge det varit så. Jag är inte helt säker på den här äppel-analogin, men jag befarar att koncernens biblioteksutvecklare snart kommer inse att hon förväntas baka en äppelpaj utan tillgång till några ingredienser alls.

    1. Än så länge känner jag mig väldigt hoppfull eftersom mina chefer hittills har hållit precis vad de lovat. Vi är dock många bibliotekarier som känt den där besvikelsen allt för ofta, så det är klart att jag gick in i detta med lite huvet på sned. Jag lovar att berätta hur det går framöver 🙂

Senaste nytt

Nyheter

Så ska bokens värde säkras

Politiken bryr sig inte om litteraturen. Det anser Sveriges författarförbund som samlar representanter från litteraturområdet för att stärka branschens intressen.

15 maj 2024 • 2 min

Politik

Få "library lovers" i Sverige

I en ansats att lyfta biblioteksfrågorna har organisationen Public Libraries 2030 utmanat EU-parlamentariker att bli en biblioteksälskare, en "library lover". I Sverige är det bara en politiker som har antagit utmaningen.

7 maj 2024 • 3 min