Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
Replik: Arbetsmarknaden för bibliotekarier är i balans
19 feb 2026 • 3 min
För den som söker jobb kan det verka avlägset, men prognosen om arbetsmarknaden för bibliotekarier stämmer, skriver Johanna Alm Dahlin, utredningsansvarig på DIK.
Johanna Alm Dahlin, utredningsansvarig på DIK.
Replik till debattartikeln: ”Mitt fackförbund gör fel analys av arbetsmarknaden”
Jag förstår att DIK:s och andras prognoser känns avlägsna för den som söker jobb efter jobb utan att ens bli kallad på intervju. Även om arbetsmarknaden för bibliotekarier på övergripande nivå är i balans, så vet vi att det finns många som befinner sig i en annan verklighet. Syftet med våra prognoser är att ge en så faktabaserad och transparent bedömning som möjligt. Därför väger vi in många olika faktorer – vår egen statistik, Arbetsförmedlingens bedömningar, pensionsavgångar och examinationer, politiska förändringar och kontakter med lärosäten.
Det stämmer att DIK:s egna siffror avser förbundets medlemmar (medlemsregistret samkörs med a-kassans register varje månad för att vi ska kunna följa arbetslösheten). Statistiken visar att arbetslösheten i biblioteksgruppen länge har legat lågt. Under 2024 skedde en liten ökning (från 1,3 till 1,6 procent), men under hösten 2025 har den sjunkit tillbaka och arbetslösheten i gruppen är nu lägre än innan lågkonjunkturen (1,2 procent). Det är ett mycket gott tecken på att lågkonjunkturens effekter på arbetsmarknaden har börjat mattas av. En skillnad gentemot Arbetsförmedlingens statistik, som Leodan Rodríguez hänvisar till, är att den gäller både bibliotekarier och arkivarier, medan DIK:s statistik endast avser biblioteksanställda.
Även om DIK har hög organisationsgrad bland bibliotekarier finns det som Leodan skriver ett mörkertal bland de som inte är medlemmar, exempelvis de som är nyexaminerade och ännu inte är medlemmar i DIK eller a-kassan. Därför tittar vi också på arbetsmarknaden i stort. Även där har arbetslösheten sjunkit under det senaste halvåret och Arbetsförmedlingen bedömer att trenden kommer att fortsätta under de kommande åren. För just bibliotekarier bedömer Arbetsförmedlingen i nuläget att det är medelstora möjligheter till arbete i större delen av landet (14 län) och stora möjligheter till arbete i sju län. På fem års sikt bedömer de att efterfrågan på bibliotekarier kommer att öka.
En viktig faktor är att fler än var fjärde bibliotekarie är 55 år eller äldre (SCB). Även om alla pensionsavgångar inte ersätts med nya tjänster, bidrar det till ökad efterfrågan framåt. Inte minst då det examineras för få för att möta behoven (UKÄ), och flera BoI-utbildningar har tvingats minska utbildningsplatserna på grund av bristande resurser. Därför driver vi krav på att lärosätena ska få mer resurser så att platserna kan utökas.
En faktor som påverkar bibliotekariernas arbetsmarknad är också att kraven på bemannade skolbibliotek skärpts under 2025. Även om alla skolor inte anställer bibliotekarier (vilket vi arbetar för att de ska göra) så bidrar det till ökad efterfrågan, som förhoppningsvis tar mer fart när tillsynen av lagen kommer igång.
Baserat på detta är DIK:s sammanlagda bedömning att arbetsmarknaden för bibliotekarier är i balans och att framtidsutsikterna är goda. Det är dock viktigt att veta att statistiken och prognoserna gäller på aggregerad nivå. Precis som för andra yrken finns det skillnader mellan olika delar av landet – generellt är konkurrensen om bibliotekariejobben högre vid utbildningsorterna och i storstäderna.
Leodan Rodríguez har också rätt i att prognoser är just prognoser – de kan och ska justeras allt eftersom ny information kommer in. På vissa orter har bibliotekens pressade ekonomi lett till att man inte nyanställer när någon slutar eller går i pension. Än så länge verkar det inte ha gett utslag på den övergripande statistiken men det är förstås något vi följer noga. Tillräcklig kulturfinansiering är en av DIK:s högst prioriterade frågor och viktigt för att bemanningen och lönerna – som idag är allt för låga – ska kunna öka.
Slutligen vill jag tacka Leodan Rodríguez för att du delar med dig av dina erfarenheter och bidrar till en viktig diskussion – det är genom samtal som dessa som vi utvecklar vår analys och vårt arbete.
Och till dig som är arbetssökande – tveka inte att kontakta oss. DIK finns här för att ge råd och stöd – både i jobbsökandet och i frågor om villkor och arbetsmarknad.
Johanna Alm Dahlin
Utredningsansvarig på DIK
Tacksam för svar! Jag undrar dock på vilket sätt politiska förändringar tas i beaktande när prognoserna utfärdas. Som det ser ut nu finns det ingen politisk vilja till finansiering eller satsningar på offentlig verksamhet, och just finansieringen är den viktigaste aspekten av bemanningen på biblioteken. Den saken hade ju dock kunnat förändras i och med en reell förändring av politiken. Svagheten i dylika prognoser är att de ofta bara pekar på ett (1) möjligt framtida scenario – kanske vore det lämpligare att peka ut flera möjliga scenarion, beroende av olika föränderliga faktorers möjliga utveckling.
Jag har själv svårt att se att vi kommer lösa varken bemannade skolbibliotek eller anställningar till alla de kommande bibliotekarier som DIK kräver, om vi inte också blir av med rådande nedskärningsregim i offentlig sektor.
Hej! Vi är helt eniga med dig om att kulturens och bibliotekens finansiering är pressad och det är förstås något som vi följer noga. När det gäller folkbiblioteken är en viktig faktor att det finns en bra och stark bibliotekslag som kräver att det ska finnas folkbibliotek i alla kommuner. Det är inget vaccin mot nedskärningar men det ger en viktig motståndskraft. Vi väger också in andra politiska förändringar och en viktig sådan är ju skärpningarna i skollagen som bidrar till ökad efterfrågan på bibliotekarier (vi håller med om att det går för långsamt än så länge och att betydligt fler och mer hållbara tjänster behöver utlysas, men det har skett en ökning i utannonserade tjänster och vi tror att det kommer att öka mer i takt med att lagen implementeras). Våra prognoser är alltså en samlad bedömning och justeras allteftersom läget förändras.