Replik: Transformativa avtal en övergångslösning

4 jul 2022 • 4 min

De transformativa avtalen är en väg till fler öppna artiklar, men siktet är bortom dem. Vetenskaplig öppenhet måste nås med gemensamma krafter inom akademin, skriver Karin Grönvall och Anna Lundén från KB i en replik på Isto Huvila och Lisa Börjesons debattartikel.

Isto Huvila och Lisa Börjesson ställer viktiga frågor om problemformuleringen bakom strävan efter öppen tillgång. De ifrågasätter också bibliotekens roll kopplat till de transformativa avtalen. Som ansvariga för Kungliga bibliotekets (KB) regeringsuppdrag inom öppen vetenskap vill vi ge vårt perspektiv på frågorna och förtydliga formalia vid avtalsskrivningen för transformativa avtal.

Om öppen vetenskap är svaret, vad är då frågan? Det finns inget entydigt svar utan olika drivkrafter och målbilder. Det stämmer att det inom bibliotekssfären under en längre tid förts diskussioner om de kommersiella förlagens stora vinster på vetenskapliga artiklar bakom betalvägg. Artiklar som forskarsamhället förser dem med och granskar utan ekonomisk ersättning.

Men öppen vetenskap har ett mer omfattande syfte än att lösa problem med tillgång till forskningsresultat. Öppen vetenskap utgör ett synsätt som inkluderar hela den vetenskapliga processen och innebär nya sätt att sprida kunskap till alla delar av det globala samhället. Öppen vetenskap syftar till att kunskap kan delas, och perspektivet tillämpas i andra faser av forskningen än enbart slutresultatet i form av publicerade artiklar. Öppet tillgängliga forskningsdata underlättar för andra forskare att granska och upprepa experiment. Öppenhetssträvan omfattar också öppna lärresurser, vilket främjar det livslånga lärandet och allmänhetens deltagande i forskningsprocessen. Att vetenskapen är så transparent som möjligt är viktigt för dess legitimitet och för en demokratisk utveckling.

För ett halvår sedan skrev Sverige tillsammans med 192 länder under Unescos rekommendation om öppen vetenskap. Rekommendationen tar ett samlat grepp och formulerar ett tydligt varför:”Also noting that the global COVID-19 health crisis has proven worldwide the urgency of and need for fostering equitable access to scientific information, facilitating the sharing of scientific knowledge, data and information, enhancing scientific collaboration and science- and knowledge-based decision making to respond to global emergencies and increase the resilience of societies.” Rekommendationen uttrycker den öppna vetenskapens transformativa potential för att minska existerande ojämlikheter och att öka möjligheterna att uppnå målen i Agenda 2030. Stora förhoppningar ställs alltså globalt till att öppen vetenskap ska vara en väg till lösningar på våra samhällsutmaningar.

Bibliotekens uppgift har aldrig varit att styra vilka publiceringskanaler som är viktiga för forskare att följa eller publicera sig i. När enskilda tidskriftsprenumerationer ersattes av paketavtal med ett förslags totala tidskriftsportfölj vid sekelskiftet (så kallade Big Deals) höjdes röster om det problematiska i att forskare och studenter inte längre kunde lita på kvaliteten i de tidskrifter biblioteket erbjöd. Det visade sig snart att forskarna gjorde andra val än biblioteken tidigare gjort. Urvalen och kvalitetsbedömningen måste ligga hos forskarna vilket ses som självklart i dag.

Vetenskapsrådet presenterade 2015 ett förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till forskningsdata och publikationer och ringade in ett antal hinder. Ett tydligt hinder som lyftes var rådande meriteringssystem där forskaren bedöms på tidskriftens impaktfaktor och anseende. Frågan om meritvärdering och utvärdering har fortsatt stor aktualitet och många ser behovet av att förändra systemet. Flera internationella initiativ har tagits; San Fransisco Declaration on Research Assessment, respektive Paris Call on Research Assessment som tillkom i januari under det franska EU-ordförandeskapet, är två exempel. I Sverige pågår projekt både vid Vetenskapsrådet och inom Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) för att uppnå förändringar. Regeringens beslutade övergång till öppen vetenskap är ett av de främsta skälen till att högskolesektorn nu på allvar behöver ta sig an meritbedömningsfrågan, som är en nyckel till att förverkliga en sådan övergång. I de pågående projekten är forskarnas behov en viktig utgångspunkt.

Flera forskningsfinansiärer, både nationellt och internationellt, ställer krav på öppen publicering sedan ett flertal år tillbaka. Transformativa avtal som tecknas inom Bibsamkonsortiet möjliggör att cirka 82 procent av de deltagande organisationernas publicering i internationella vetenskapliga tidskrifter kan ske öppet. KB agerar formellt ombud och Bibsamkonsortiet har en styrgrupp utsedd av SUHF som beslutar vilka avtalserbjudanden som ska gå ut till konsortiet. Varje lärosäte beslutar enskilt om man vill gå med i avtalet. Hur den beslutsprocessen ser ut avgör respektive lärosäte och man betalar med egna medel. Flertalet lärosäten kompletterar med publiceringsfonder och finansiering för öppen publicering hos förlag som inte har avtal med Bibsamkonsortiet.

Författarna i debattartikeln hävdar att de transformativa avtalen ”styr forskares publiceringsbeteenden” och till och med att de skulle ”ersätta inomvetenskapliga värderingssystem”. Hur de transformativa avtalen skulle kunna rubba det mycket väletablerade meriteringssystemet ger författarna ingen förklaring till. Att avtalen reglerar ”vem som kan publicera var” är en missuppfattning. Forskarens frihet att välja publiceringskanal är lagstadgad i högskolelagen. Ansvaret för kvalitetsarbetet rörande forskning, utbildning och samverkan ligger på forskare och lärosäten.

De transformativa avtalen är en väg för att kunna öppna upp fler artiklar inom befintligt publiceringssystem. Avsikten är att avtalen ska vara en övergångslösning. Vetenskaplig öppenhet måste nås med gemensamma krafter inom akademin och inte enbart via avtal. Makten att ändra systemet ligger hos forskningsproducenterna, finansiärer och aktörer vid lärosäten. SUHF:s utredningsgrupp ”Bortom transformativa avtal” har till uppgift att ta fram förslag på en strategi för hur vi ska kunna nå omedelbar öppet tillgänglig publicering på ett hållbart sätt för framtiden. Gruppen består av representanter från forskarsamhället, lärosäten, forskningsfinansiärer och förhandlare för Bibsamkonsortiet.

Som författarna påpekar så krävs mer än att vetenskapliga artiklar finns öppet tillgängliga för att forskningsrön ska nå ut till allmänheten. KB:s regeringsuppdrag inom öppen vetenskap rör också användningen av öppna lärresurser och allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen med inriktning på det allmänna biblioteksväsendet. Nyligen meddelade regeringen även att KB får i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för öppen vetenskap. I uppdraget ingår att, ur ett helhetsperspektiv för öppen vetenskap, identifiera gemensamma mål och prioriteringar, kartlägga rollfördelning och ansvarsområden samt definiera behov av stöd och vägledning. Uppdraget är ett svar på den lägesbedömning vi tog fram i mars och vi kommer att ta oss an det i bred samverkan. Siktet är bortom de transformativa avtalen och framåt mot den transformativa kraften i en öppen vetenskaplig process.

Karin Grönvall
Riksbibliotekarie

Anna Lundén
tillförordnad avdelningschef Bibliotekssamverkan och forskningsstöd, Kungliga biblioteket

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Oro för hot och politisk inblandning

Medlemmar i fackförbundet Dik oroar sig för att allmänhetens förtroende för öppenhet och demokrati minskar. Många oroar sig också för att politiker inte ska värna principen om armlängds avstånd.  

6 dec 2022 • 2 min

Politik

Oppositionen föreslår mer pengar till biblioteken

Ökade resurser för att genomföra nationella biblioteksstrategin, lagstiftning om bemannade skolbibliotek, ekonomiskt stöd för digital utlåning och stopp för bibliotekstjänster för papperslösa. Det är några förslag som förs fram i årets motioner som lämnats in till riksdagen.

6 dec 2022 • 3 min

Internationellt

I otakt med tiden

Vittnesmål om hans ledarstil hörs även från hans förra arbetsplats. Ändå fick Gerald Leitner Iflas uppdrag att modernisera världens bibliotekssektor.

5 dec 2022 • 3 min

Nyheter

Ojämlika ekonomiska villkor påverkar läsningen hos unga

Sveriges förmånliga skatter på tillgångar har lett till stor ekonomisk ojämlikhet och riskerar att urholka välfärden. Hur många bibliotek skulle man kunna bygga om reglerna som har skapat flest dollarmiljardärer per capita i nästan hela västvärlden skulle förändras? Det frågar sig författare Andreas Cervenka.

2 dec 2022 • 3 min

Debatt

Fem elefanter i Iflas rum

Iflas kris handlar inte bara om en sparkad generalsekretare och havererat förtroende mellan ledning och medarbetare. Ytterligare fyra stora problem måste lösas innan alla kan återgå till det normala, skriver Ifla-medlemmen och biblioteksdebattören Mikael Böök.

1 dec 2022 • 2 min

Nyheter

Kultursektorn illa förberedd för krig

Det saknas planering för hur kulturverksamhet ska upprätthållas om det blir krig, konstaterar MSB. Mycket behöver göras, bland annat i bibliotekssektorn. "Vi har vaknat upp ganska bryskt", säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

29 nov 2022 • 3 min