Skolbiblioteksutredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning (SOU 2021:3) har varit ute på remiss och har genererat ett fyrtiotal engagerade svar. De flesta remissinstanser är precis som DIK – facket för kultur, kommunikation och kreativ sektor – generellt mycket positivt inställda till de förslag utredningen lagt fram. Det är glädjande att se att så många tydligt signalerar att man förstår vad ett bra skolbibliotek bemannat med bibliotekariekompetens kan bidra med. 

Även regioner och kommuner andas positivitet i sina svar. Det finns vissa betänkligheter, främst kring finansieringen som även DIK lyft i sitt remissvar, men på det stora hela finns det optimism och framåtanda. Remissinstanserna vill se en likvärdig skola med väl fungerande skolbiblioteksverksamhet för alla elever i Sverige. Undantaget är remissvaret från Sveriges Kommuner och Region, SKR. Det andas – om något – en alarmerande ovilja.  

Utredningen för fram det experter på området fört fram under många år. Lagen måste förtydliga vad som avses med ett skolbibliotek. Varje elev ska ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek på sin skola. Dessutom ska bemanningen i första hand utgöras av personal med bibliotekariekompetens. Sist, men inte minst, måste skolbiblioteken vara en integrerad del av skolans pedagogiska arbete.  

SKR säger inget om att tydligare definiera vad ett skolbibliotek är, men det är uppenbart var ribban för vad SKR tycker är ett rimligt skolbibliotek ligger: mycket lågt. De tycker till exempel att förslaget med ett skolbibliotek på varje skolenhet och att bara vid särskilda omständigheter tillåta andra organisationsformer, saknar flexibilitet. Förslaget ger dock gott om utrymme för nödvändiga anpassningar. Skillnaden är att utredningen gör det bästa alternativet till norm, inte till undantag. 

SKR är positiva till bemanning, men tveksamma till att i första hand bemanna skolbiblioteken med bibliotekariekompetens. De är också tydliga med att de inte vill se konkreta krav på grad av bemanning, de vill se flexibilitet. En positiv inställning till ökad bemanning ekar till syvende och sist tomt när de samtidigt inte ser nyttan av att vare sig ha den bästa kompetensen eller av att se till att det blir något mer än en symbolisk bemanningsgrad.  

Önskan om större flexibilitet upprepas i SKR:s remissvar. Men, flexibiliteten verkar i realiteten vara en illa dold önskan om att ha fortsatt generöst utrymme att se mellan fingrarna på det faktum att många elever i dag inte har tillgång till ett ordentligt skolbibliotek och än färre till ett bemannat skolbibliotek. Det finns goda skäl till att utredningen föreslår att man ska skruva åt tumskruvarna på skolans huvudmän i skolbiblioteksfrågan. Flexibilitet i all ära, men det är faktiskt orimligt att det går bra att kalla tre bananlådor böcker som vaktmästaren är ”bibliotekarie” över för ett skolbibliotek.  

Kungliga biblioteket har satt en gräns vid 50 procents bemanning för att ett skolbibliotek ska tas med i deras skolbiblioteksstatistik. Det tycker SKR är överdrivet. De vill att alla skolbibliotek ska tas med i statistiken, även – får man förmoda – de som huserar i några dammiga bananlådor. Ironiskt nog muttrar SKR dock vid blotta tanken på att huvudmännen ska behöva förse KB med mer information för utförligare statistik. Det är ju jobbigt. Eller som det lite finare heter i remissvaret, det ”berättigar inte den ökade administrationen”. Det går att ana att SKR vill få upp statistiken kring hur många elever som har tillgång till ett skolbibliotek, men inte är så intresserade av att få mer djuplodande statistik som skulle kunna belysa skillnaderna mellan riktiga skolbibliotek och ”skolbibliotek”. 

Trots fina ord om vikten av en likvärdig skola och tillgång till skolbibliotek, så verkar SKR på det hela taget nöjda med sakernas otillräckliga tillstånd. Det faktum att remissvaret till stor del skiljer sig från hur regioner och kommuner själva svarat torde bli en fråga för intern diskussion. SKR är en stark röst, men i skolbiblioteksfrågan talar de med små och oengagerade bokstäver. SKR:s magra ambitioner på skolbiblioteksområdet når just nu inte ens upp till dagens modesta lagkrav. Nöjer sig deras medlemmar med det? Helt säkert är i alla fall att barn och ungdomar förtjänar betydligt bättre. 

Anna Troberg
Förbundsordförande i DIK 

Läs mer ›› SKR: Ett bibliotek på varje skola är inte möjligt

Läs mer ›› 170 skolbibliotekarier: Fridolins förslag ger mer likvärdig skola

Läs mer ›› ”Stabil finansiering av skolbibliotek saknas”