Sluta snabbutbilda våra ersättare på Facebook

2 nov 2021 • 2 min

Skolbibliotekarier delar med sig av sin kompetens gratis. Det borde vi inte göra, skriver Magdalena Ivarsson. ”Låt inte våra skolledare komma undan så här lätt.”

Skolbibliotekarier är nog den mest irriterande hjälpsamma yrkesgruppen jag vet. Så fort nästa års tjänstefördelning blivit klar på skolorna så haglar meddelanden från lärare som fått några procent i skolbiblioteket in på våra forum. De flesta av oss svarar snällt, snabbutbildar våra ersättare direkt på Facebook och låter rektorer och skolledare komma undan med att snubbla över ribban på golvet och en klapp på axeln för att de äntligen “rustat” sitt skolbibliotek.

Om det är något jag innerligen vet om bibliotekarier så är det att vi drivs hårt av nyttan och vikten av att barn och unga läser. ”Bibliotekarie ut i fingerspetsarna” är ett uttryck som kommer till mig då jag ser mina kollegor arbeta. Med det så menar jag att drivkraften att arbeta läsfrämjande strålar direkt ur hjärtat och det märks genom att vi svarar snabbt och positivt på frågorna om hur en kan improvisera ihop ett skolbibliotek utan att riktigt tänka på hur vi ska kunna rättfärdiga vår existens om svenskläraren ändå kan ta hand om hela skolbiblioteket på 10 procent av sin tjänst.

”Jag har härmat exakt det jag har sett och vänt på rollerna”, säger Magdalena Ivarsson om den här bilden som hon själv har skapat.

Tanken på hur många av våra elever som går miste om våra spetskompetenser sätter sig som en taggig fotboll i halsen då rektorn klappar sig på axeln och konstaterar att en ”äntligen tagit tag i skolbiblioteket”.

Det är ett lika sunkigt exempel på hyckleri som när de ställt två papperskassar med sommarstugedoftande deckarpocket innanför dörren till sitt grundskolebibliotek eller trycker in läxhjälpens gamla fläckiga fåtöljer i sagorummet för att ”de står så bra här!”. Det känns lite som att få en ny elvisp i morgongåva på sin bröllopsdag – tack, men nej tack, försök åtminstone sluta behandla skolbiblioteket som ett förråd du slipper städa själv.

Jag har egentligen inte det minsta emot att lärare har del av tjänst i skolbiblioteket OM det sker som komplement. Men det är klart att det retar mig då good enough blir ett “billigt” alternativ till en utbildad bibliotekarie (trots att lärarnas löner ligger högre än våra) och good enough blir på bekostnad av våra elevers tillgång till våra spetskompetenser.

Nu har utredningen för stärkta skolbibliotek varit på tapeten ett tag och varje rektor med självrespekt borde fatta att någon som ”är i” biblioteket och en bibliotekarie inte är synonymt, på samma vis som ett skolbibliotek och ett rum fyllt av böcker inte är synonymt.

Lås oss värdera våra kompetenser högre än att råka snabbutbilda våra ersättare på Facebook. Ge inte bort vår kompetens gratis och låt inte våra skolledare komma undan så här lätt. Långsiktigt kan vi tillsammans se till att barn och unga får den läsutveckling och medie- och informationskompetens de har rätt till och att lönerna kanske äntligen kan börja spegla det arbete som vi utför.

Bandriliärerna blev arga, picadorerna blev ännu argare och bibliotekarien – är dumsnällast av dem alla.

Magdalena Ivarsson
Bibliotekarie, Komvux i Malmö

5 kommentarer

  1. Håller med om allt du skriver! Mycket bra! Viktiga synpunkter. Utbildningen vi gått måste vara värd något!!

  2. Jag tycker verkligen det här är viktigt och i ett större perspektiv, om rektorerna för mer ansvar för skolbiblioteken, så finns det risk att rektorer löser uppdraget med lärare och inte bibliotekarier. Bra skrivet och viktigt att lyfta fram.

  3. Så kloka och väsentliga synpunkter! Bra att verkligen poängtera yrkeskompetensen.Men så oerhört beklämmande att synen på skolbibliotek forfarande , trots fina statliga utredningar, är så cementerad. ”Det där trodde jag du kunde klara själv” fick jag till svar av en skolledare när jag begärde mer personal till ett gymnasiebibliotek med 2000 elever. Omplacerade lärare med nedsättning av undervisningstiden är inte lösningen .Jag har varit pensionär i mer än 10 år och tycker det är mycket tråkigt att så lite händer på skolbiblioteksfronten trots alla fina ord om hur viktigt det är. Den tandlösa bibliotekslagen lämnar ju dessvärre fortfarande utrymmet för skolledare med föga insikt i ämnet och med fokus på kortsiktig ekonomi att bessutanom bemanning och resurser.

  4. Jag håller helt med, särskilt slutklämmen om att värdera våra kompetenser. Under branschdagarna i våras var det någon (jag kan tyvärr inte komma ihåg namn eller exakt titel) som hade anställt (en?) lärare på folkbiblioteket, vilket den personen och de flesta åhörarna tyckte var helt oproblematiskt. Att det skulle finnas någonting som bibliotekarien kan men icke-bibliotekarien inte kan, det verkade inte föresväva någon. Detta i en grupp som nästan helt och hållet bestod av bibliotekarier. Undra då på att skolledningar och rektorer tror att en svensklärare i skolbiblioteket är samma sak som en bibliotekarie i skolbiblioteket.

  5. Bra skrivet, inte minst inledningen är tankeväckande med matteläraren utan matematikutbildning, som ber om hjälp.
    Man undrar om rektorer tagit del av G. Fridolins skolbiblioteksutredning. Nu borde det vara dags att höja skolbibliotekariens status och lön samt att kräva bibliotekarier också i friskolor.
    Marianne Ageberg, pensionerad gymnasiebibliotekarie

Senaste nytt

Nyheter

Symbolisk timme för läsning

På söndag är det FN:s läskunnighetsdag och mellan klockan sju och åtta på kvällen infaller Lästimmen, ”Read Hour”. En symbolisk timme för att uppmärksamma vikten av läsning, som i år utökas till en hel helg.

6 sep 2024 • 2 min

Essä

Ett folkbibliotek för alla – vad betyder det?

Konflikter om vem biblioteket ska vara till för blir ofta en antingen-eller-fråga om huruvida neutralitet är möjlig, skriver doktoranden Anne-Sofie Elbrønd Nissen. ”Genom att fokusera på när och hur konkreta aktiviteter bidrar till att göra biblioteket till en plats för alla blir det möjligt att ha mer nyanserade diskussioner om dess demokratiska roll.”

4 sep 2024 • 5 min

Nyheter

Prischanser för Biblioteksbladet

Nomineringar till Publishingpriset i två kategorier kan ge åtråvärda prisstatyetter senare i höst. ”Glädjande att ansträngningarna uppmärksammas”, säger Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.

2 sep 2024 • < 1 min

Annons

Annons

Tips för att läsa och förstå finansiella nyheter

Genom att ha en bättre förståelse för att läsa och förstå finansiella nyheter, kan man enklare fatta bättre ekonomiska beslut. Den här artikeln kommer närmare gå in på grundläggande begrepp att känna till, hur man får en förståelse av aktiemarknadens rörelser samt vikten av att läsa mellan raderna i analytikerrapporter.

28 aug 2024 • 2 min