Varför laga något som inte är trasigt?

29 jun 2020 • 2 min

Fokusbibliotekarierna i Linköping är kritiska till nya organisation där den gemensamma chefen plockas bort och skolbiblioteken ska ha respektive rektor som chef. Detta riskerar att minska likvärdigheten och minska antalet fokusbibliotek, skriver de i en debattartikel som först publicerades i Corren.

Linköpings kommun satsade på grundskolornas bibliotek och lyckades – med ny organisation väljs framgångsfaktorer bort.

2009 påbörjade Linköping sin satsning på skolornas bibliotek enligt modellen Fokusbibliotek, genom att centralt stödja skolornas upprustning av biblioteken och att anställa bibliotekarier till skolorna. Många skolbibliotek är endast ett rum med böcker, men Linköping hade större visioner än så. Målet var att stödja elevernas utveckling och lärande genom att bli en integrerad del av skolans pedagogiska verksamhet. Fokusbibliotekarier finns nu på 29 av kommunens grundskolor och verkar där för att främja läsning och för att ge eleverna informationskompetens – ett oerhört viktigt verktyg i dessa tider av desinformation och bristande källkritiskt tänkande.

Förbundet DIK delar varje år ut utmärkelsen ”Skolbibliotek i världsklass” till skolor med ett bibliotek som lyckas bli en integrerad del av skolans pedagogiska verksamhet. I år fick 14 av Linköpings grundskolor utmärkelsen, bäst i Sverige med mer än 20 % av Sveriges alla skolbibliotek i världsklass hos oss! Det är resultatet av ett starkt kollegialt arbete där alla har bidragit till framgången.

Utbildnings- och arbetsmarknadsenheten har precis innan sommarlovet beslutat att påbörja förändringar av Linköpings skolbiblioteksmodell, förändringar som vi ser som försämringar för Linköpings skolelever. Den centrala styrningen, som varit en garant för likvärdigheten, plockas bort. I stället ska varje enskild rektor ta sina egna beslut om Fokusbiblioteket. Tjänsten som skolbibliotekschef, som varit en hjälp både för bibliotekarier och rektorer, försvinner. För att underlätta nedläggning av Fokusbibliotek införs även ett 3-årsavtal för alla skolor.

Eleverna har precis gått på ett välförtjänt sommarlov och vi borde sitta och planera för nya mål inför nästa läsår: hur ska ”Skolbibliotek i världsklass” öka lärandet och nå fler av våra skolelever? Men nästa år införs 3-årsavtalet. Då får rektorerna på våra grundskolor ta ställning till om de vill fortsätta satsa på Fokusbiblioteket eller inte. För några av oss kan det innebära nedläggning, för resten skjuts det hotet fram 3 år. Det drabbar våra kollegor, vår organisation, men allra mest våra elever i grundskolan. Varför vill Linköpings kommun laga något som inte är trasigt?

Just nu pågår en, av regeringen tillsatt, nationell skolbiblioteksutredning som med all sannolikhet kommer att skärpa kraven på skolorna att ha bemannade och fungerande skolbibliotek. Att vår kommun i det läget väljer att införa åtgärder som i stället minskar likvärdigheten och riskerar att leda till nedlagda Fokusbibliotek är obegripligt.

Med förändringarna blir Linköping som vilken annan skolbibliotekskommun som helst – en kommun utan långsiktig plan där skolbiblioteksverksamheten blir beroende av hur insatta och intresserade enskilda rektorer är av skolbibliotek. En sådan situation är inte bra för likvärdigheten för våra grundskoleelever.

Vi ser större möjligheter för likvärdigheten för Linköpings grundskoleelever med en skolbibliotekschef och att dörren till nedläggning hålls stängd.    

Fokusbibliotekarierna i Linköping

0 kommentarer

Senaste nytt

Reportage

Sommarläsning till hängmattan

Sommarregn, sol och bad och förhoppningsvis en välförtjänt ledighet med tid för läsning. Mellan böckerna kanske också lite läsning om bibliotek. Missade du något under våren? Här finns chansen att ta igen.

5 jul 2024 • 4 min

Nyheter

Almedalen 2024: Brotten mot kulturarvet

Riksbibliotekarie Karin Grönvall och riksantikvarie Susanne Thedéen samtalade om hur samhället kan bli bättre på att förhindra brott mot kulturarvet – och komma åt dem som begår brotten. Dessutom berättar åklagare Eva Wintzell om jakten på boktjuvarna i ett inslag.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Vetenskap för miljarder

En för de flesta okänd, men hittills säker, investering är den i vetenskapliga tidskrifter som omsätter miljarder varje år. Det medför stora kostnader för bibliotek och forskare. Panelen med Pamela Schultz Nybacka, Pelle Snickars och Wilhelm Widmark debatterade. Se hela samtalet här.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Bibliotekens betydelse i kris

När biblioteken utnämns som en samhällsviktig verksamhet i tider av kris och i värst fall krig, hur går det då med självständigheten? Linda Wagenius resonerade om den frågan tillsammans med Helene Öberg och Lisa Mobrand. Hör hela samtalet här.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Ett förlorat kulturarv

Få poddar och youtube-kanaler samlas in och sparas för framtiden. Hur ska minnet av 2020-talet räddas? Hör hela samtalet med Karin Grönvall, Pelle Snickars, Ewa Pihl Krabbe (S) och Marie-Louise Hänel Sandström (M).

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Försvaret av det fria ordet

Silvia Ernhagen, Jesper Bengtsson och Brit Stakston diskuterade hur vi ska se till att inte få ett samhälle där böcker förbjuds på biblioteken. "Vi har en bekymrande förkärlek för att importera allt som kommer från USA."

4 jul 2024 • < 1 min

Essä

Juridisk tvångströja kräver kreativa omvägar

Tidigare har det krävts lagbrott för att rädda kulturarv som annars gått förlorat. Kanske går det att dra nytta av dessa exempel när en digitalt uppdaterad pliktexemplarslag ska implementeras, skriver Pelle Snickars, professor i digitala kulturer.

1 jul 2024 • 7 min