De danska bibliotekens historia har samlats i två tjocka band. Det är bara att gratulera danskarna och hoppas att vi någon gång får ett liknande verk över vår svenska bibliotekshistoria, skriver Kerstin Rydbeck, professor i biblioteks- och informationsvetenskap.

Dansk bibliotekshistorie är den första samlade framställningen över den danska bibliotekshistorien och ambitionerna har varit höga. Enligt redaktörerna är syftet att ge en bred belysning av det danska biblioteksväsendets utveckling från de allra första kända biblioteken fram till idag, sett i relation till den övergripande samhällsutvecklingen och med särskilt fokus på upplysningens och demokratins historia. En fråga man speciellt intresserat sig för är vad som gjort och gör biblioteket till en särskild plats. En grundläggande utgångspunkt här är betraktandet av historien som en process där bibliotek successivt gått från att vara slutna institutioner öppna för ett fåtal, och med en identitet främst kopplad till intellektuell fördjupning och studier, till platser öppna för alla och en identitet nära förbunden med demokrati och oberoende. I denna öppningsprocess finns i sin tur fyra dimensioner man särskilt velat knyta an till; den första handlar om förändringar av ramarna för byggande och arkitektur, den andra om befolkningens ökande läskunnighet, den tredje om den ideologiskt och politiskt kopplade regleringen av befolkningens möjligheter till fri och lika tillgång till bibliotek och den fjärde vilken typ av material och medier som befolkningen har tillgång till.

Framställningen är kronologiskt uppbyggd. Det första bandet, som täcker perioden från medeltidens tidigaste bibliotek fram till den första danska bibliotekslagens tillkomst 1920, har undertiteln Biblioteker for de få: tiden før 1920. Här finns en ganska omfattande inledningsdel som inte bara beskriver de övergripande målen och utgångspunkterna för hela arbetet, utan även inkluderar en noggrann genomgång av tidigare forskning samt av de statliga utredningar, rapporter, handböcker och läroböcker som tillkommit i Danmark, med fokus på biblioteksområdet. Denna genomgång har ett stort värde i sig och lyfter fram den danska forskningen inom biblioteksområdet. Det är samtidigt uppenbart att de fem medverkande författarna själva bidragit med en hel del ny forskning i detta projekt.

I sex olika kapitel beskrivs sedan utvecklingen fram till 1920. Vi får följa kyrkornas och klostrens roll för skapandet av de tidigaste biblioteken, reformationens inverkan på biblioteken och framväxten av Köpenhamns universitetsbibliotek. Eftersom man haft som princip att inkludera alla områden som vid den givna tiden var en del av Danmark, innebär det att biblioteksverksamhet även i de skånska landskapen berörs något, för tiden före freden i Roskilde 1658, då Skåne, Blekinge, Halland, och Bohuslän blev svenskt. Renässansens nya humanistiska och naturvetenskapliga ideal ledde bland annat till skapandet av lärda bibliotek, ofta som konsekvens av förmögna adelspersoners samlarintresse, och sådana fanns även i Skåne. Vidare beskrivs den danske kungens ambitioner att skapa ett framstående furstebibliotek under slutet av 1600-talet – Det Kongelige Bibliotek. Upplysningstidens biblioteksverksamhet behandlas utförligt, bland annat utvecklingen av universitetsbiblioteket i Köpenhamn och av Det Kongelige Bibliotek, som 1793 öppnades för allmänheten. Även 1700-talets herrgårdsbibliotek, latinskolornas bibliotek och den biblioteksverksamhet som började ta form inom ramen för den framväxande borgerliga offentligheten beskrivs ingående, med olika typer av läsesällskap, klubbar, kommersiella lånbibliotek m.m. Den moderna bokmarknadens och folkbildningssträvandenas betydelse för utvecklingen inom biblioteksområdet under 1800-talet och 1900-talets början, med sockenbibliotek, olika typer av rörelsebibliotek och tidiga folkbiblioteksinitiativ, får också stor uppmärksamhet.

Det andra och mest omfattande bandet har undertiteln: Biblioteker for alle: tiden efter 1920. Här ges framför allt de moderna folkbibliotekens framväxt och utveckling fram till idag stort utrymme, med avstamp i den första danska bibliotekslagen som fokuserade just på folkbibliotekens verksamhet. Men även forskningsbibliotekens utveckling och anpassning till det moderna samhällets krav på högre utbildning och forskning beskrivs förstås, liksom företagsbibliotek, skolbibliotek och specialbibliotek. Här diskuteras också bibliotekarieprofessionens utveckling och del två avslutas med ett ganska långt kapitel om digitaliseringens konsekvenser för bibliotekssektorn under perioden efter millennieskiftet. Till detta har sedan bifogats statistik över forsknings- och folkbibliotekens utlån under de senaste hundra åren.

Dansk bibliotekshistorie är utan tvekan ett mycket imponerande verk. Det är svårt att tänka sig att det kan ha funnits någon biblioteksverksamhet av betydelse som inte fångats upp i denna framställning. Dock berörs i ganska begränsad utsträckning den övergripande utvecklingen av bibliotekens principer och system för ordnande av sina samlingar, genom klassifikationssystem och kataloger.

Framställningen håller också innehållsligt samman mycket väl, och är skriven på ett lättillgängligt och tilltalade sätt, med en bra balans mellan överblick och detaljer och med ett rikt och väl valt bildmaterial. Samtidigt är det en vetenskaplig framställning där allt är noggrant belagt med referenser, och boken utgör en guldgruva för studerande och för alla nordiska forskare med fokus på bibliotekens historia och verksamhet idag. Men den riktar sig även till praktiskt verksamma inom biblioteksområdet och till den historiskt intresserade breda allmänheten. Man behöver inte alls läsa den som en sammanhängande framställning; det går utmärkt att fördjupa sig bara i något speciellt avsnitt man finner extra intressant, eller att använda den som ett uppslagsverk. Varje del är försedd med ett väl genomarbetat register samt även en kort engelsk summary. Det är bara att gratulera våra danska grannar till detta och hoppas att vi i Sverige någon gång får ett liknande verk över vår bibliotekshistoria.

Det nya bibliotekshistoriska verket omfattar i sina två tjocka delar nästan 800 sidor, och är utgivet av Aarhus universitetsforlag. Huvudredaktörer och huvudförfattare är Nan Dahlkild, mångårig lärare och forskare vid Statens biblioteksskole i Köpenhamn och numera verksam vid Köpenhamns universitet samt Steen Bille Larsen, under flera decennier anställd vid Det Konglige Bibliotek och tidigare chef för nationalbiblioteket. Deltagit som författare har även litteraturhistorikern Christian Kaaber samt historikerna Jesper Lundby Skov och Jesper Vestermark Køber.

Text: Kerstin Rydbeck