Kritiskt om tillvaro under hot

14 sep 2020 • 3 min

I sin bok beskriver Joacim Hansson vad det nyliberala samhället gör med biblioteken. Angeläget, tycker Stockholms universitetsbiblioteks chef Wilhelm Widmark och efterlyser mer dialog och förståelse för utvecklingen.

Wilhelm Widmark, överbibliotekarie vid Stockholms universitetsbibliotek. Foto: Niklas Björling.

Är det viktigt för oss inom professionen att följa med i det som forskas inom biblioteks- och informationsvetenskap?

Efter att ha läst Joacim Hanssons bok kan jag definitivt svara ja på denna fråga.

Hansson, som är professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linné-universitetet, beskriver bibliotekens och bibliotekariernas roll och förutsättningar. Han går igenom samhällsutvecklingen med kritisk blick och ser hur viktiga funktioner som universitet, utbildning och bibliotek påverkas av denna. Trots att de flesta exemplen är tagna från folkbibliotekssfären finns det mycket att hämta för mig som ledare vid ett stort universitetsbibliotek.

Ett tema i boken är hur informationsindustrin utvecklas i ett nyliberalt samhälle där kunskap går att sälja för att generera ekonomisk tillväxt. Hansson beskriver hur detta påverkar forskarna och biblioteken. Forskarens artiklar är en handelsvara där forskaren tvingas att publicera mer och mer för att kunna avancera sin karriär.

Biblioteken och bibliotekarierna beskrivs ofta som en del av den framväxande informationsindustrin där biblioteken agerar som konsument. Stora delar av den teknologiska innovationen inom sektorn drivs av vinstdrivande företag där biblioteken – ofta okritiskt – hamnar i att försörja industrin. Samtidigt menar Hansson att detta står i konflikt med professionens ideal om fri kunskapsbildning och spridning till alla.

Detta är verkligen ett reellt dilemma för oss inom biblioteksvärlden. Tidigt mötte den ideologiskt drivna bibliotekariekåren denna utveckling med krav på open access, att alla artiklar skulle publiceras fritt tillgängliga. Det har varit en ojämn kamp där förlagen hela tiden funnit på nya innovationer för att behålla sin marknadsställning.

Trots att de flesta exemplen är hämtade från folkbibliotekssfären finns det mycket att hämta för mig som ledare vid ett stort universitetsbibliotek.

För att möta bibliotekens och i viss mån akademins krav på fri tillgång fann förlagen en ny inkomstkälla genom att sälja öppen tillgång av enstaka artiklar vid publiceringstillfället. Detta innebar att de kunde göra både förtjänst på att sälja rättigheter till att läsa artiklar bakom betalningsväggen, liksom att sälja rätten att få publicera dem öppet tillgängligt.

Förlagen har helt plötsligt två inkomstkällor på samma produkt.

I Sverige gjorde vi ett försök att bryta denna trend genom att säga upp tidskriftsavtalet med Elsevier, det största vetenskapliga förlaget. För att skriva på ett nytt avtal för läsning krävde vi att det även skulle innehålla fri publicering av de svenska artiklarna. Efter ett och ett halvt år utan avtal vann vi kampen mot förlaget då vi tecknade ett nytt med fullständiga läs- och publiceringsrättigheter. Men detta är samtidigt en pyrrhusseger – vi fick igenom våra krav, men artiklarna är fortfarande en handelsvara som de stora förlagen gör stora vinster på. Pengar som istället borde användas för att bedriva ytterligare forskning.

Vi för en kamp för fri tillgänglighet av forskning och lyckas delvis hejda kostnadsutvecklingen – men vi lyckas inte ändra vårt beroende av de kommersiella förlagen i den vetenskapliga kommunikationen.

Att vi inte lyckas ändra systemet beror främst på det meriteringssystem som finns inom akademin. Hansson beskriver hur detta system utvecklats ur krav på kvantifierbara mål som stöd för utveckling mot ekonomiska sådana. I boken finner vi inga vägar att ta oss ur detta dilemma men professionen och forskningen måste arbeta tillsammans för att utmana den verklighet vi lever i.      

Joacim Hansson, professor på Linnéuniversitetet.

I boken målar Hansson upp en bild av ett samhälle där bibliotekens och bibliotekarieskapets legitimitet är hotat på flera plan. Dock ser han Sverige delvis som ett undantag då vi nyligen fått en nationell biblioteksstrategi som enligt Hansson markant stärker hela det sammanhållande bibliotekssystemet. Han menar dock att det trots strategin finns tre huvudsakliga hinder för biblioteksutveckling: ekonomiska neddragningar, politiskt tryck och en otydlighet gällande värdet och statusen för det professionella bibliotekarieskapet.

I mitt tycke övervärderas betydelsen av den nationella biblioteksstrategin, det kan kanske bero på att den nyligen var lämnad till regeringen när boken utgavs. Ser vi nu tillbaka på vad som hänt efter cirka ett år så är det inte mycket. Det mesta ur strategin är lämnat utan kommentarer och några reformer har inte genomförts.

Jag tror att det för forskningen inom biblioteks- och informationsvetenskap vore intressant att undersöka hur denna stora satsning på en nationell strategi påverkat eller inte påverkat utformandet och förutsättningarna för det svenska biblioteksväsendet. Kanske ett uppslag för Joacim Hansson att ta tag i.

Vi för en kamp för fri tillgänglighet av forskning och lyckas delvis hejda kostnadsutvecklingen –men vi lyckas inte ändra vårt beroende av de kommersiella förlagen.

Genom boken diskuteras utvecklingen av professionen och hur den kan stödjas av utbildningen. Hansson tror på en stark yrkeskår som bygger sina tjänster utifrån organiserandet av dokument. De olika tjänster biblioteken ger utgår i grunden från informationshanteringen med dess dilemman. Utvecklingen bör utgå från en diskussion mellan yrkeskåren, forskningen och utbildningen.

Professionen, biblioteken och ideologin bakom dessa är definitivt utsatta för de hot Hansson beskriver. För att komma vidare behöver vi en utökad dialog och förståelse för utvecklingen.

Fakta

Bokens namn är Educating librarians in the contemporary university: an essay on iSchools and emancipatory resilience in library and information science. Den är skriven av Joacim Hansson, professor på institutionen för kulturvetenskaper på Linnéuniversitetet. Boken är utgiven av det amerikanska förlaget Litwin Books/Library Juice Press.

0 kommentarer

Vad tycker du?

BIBLIOTEKSBLADETS POLICY FÖR KOMMENTARER

Som gäst på Biblioteksbladets webbplats är du välkommen att kommentera och diskutera. Vi förväntar oss att tonen i kommentarerna är respektfull och att de håller sig till ämnet.

Vi raderar kommentarer som innehåller grovt språk, rasism, sexism, trakasserier, personliga påhopp, förtal, skvaller och lögner liksom ogrundade spekulationer om enskilda eller särskilda folkgrupper, samt kommentarer som inte håller sig till ämnet. Detsamma gäller länkar till ovanstående. Den som gör ett inlägg som strider mot gällande lagar kan personligen bli ansvarig för detta.

Vill du komma i kontakt med redaktionen direkt går det också bra att e-posta till bbl@a4.se.


Senaste nytt

MIK

MIK-utredaren: Ta ansvar för det egna lärandet

Biblioteken är viktiga för att motverka desinformation, propaganda och näthat. Men kunskapen är ojämnt fördelad och de som jobbar i sfären bör själva vidga sin kunskapshorisont, menar regeringens utredare Carl Heath.

30 sep 2020 • 3 min

Debatt

Fjärrlån: Skåne ett varnande exempel

Om vi menar allvar med att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser krävs det en ny struktur för fjärrlån. Det skriver Astrid Larsson, Vellinge bibliotek, och efterlyser ett större engagemang från KB i frågan.

29 sep 2020 • 3 min

Nyheter

Ett år efter stormen

Det har gått ett år sedan Sofia Lenninger berättade om svårigheterna med den nya biblioteksplanen i SD-ledda Sölvesborg. Det ledde till att hon tvingades sluta. I dag tycker hon att det är viktigt att lyfta debatten.

25 sep 2020 • 3 min

Nyheter

DIK prisar alla bibliotekarier

Utmärkelsen Årets bibliotek går inte till något enskild verksamhet. Istället prisas alla landets bibliotekiarer för att de, enligt motiveringen, förkroppsligar tanken om kulturen som en självklar samhällsbärare.

24 sep 2020 • < 1 min