I dag presenteras det första utkastet till en nationell biblio­teksstrategi. Utredningens samordnare Erik Fichtelius reflekterar här kring förslagen för framtiden.

Minsta skolbarn, varje bibliotekarie och den avancerade forskaren gör likadant. Den som söker kunskap i någon form googlar.

Problemet, hotet mot demokratin, är att det man får fram kanske inte är sant, kanske ofullständigt, inklämt i en filterbubbla skapad av kommersiella algoritmer eller av någon som försöker sprida propaganda. Framför allt får den som söker inte fram annat än bråkdelar av den kunskap och det genomarbetade källgranskade material som finns inom biblioteksväsendet. Mänsklighetens samlade kunskap finns där nånstans – men oftast är den inlåst.

Vi vill att den som söker kunskap ska få tillgång till det bästa och mesta av det mänskligheten har. Biblioteksväsendet kan ha en stor uppgift i att erbjuda det. Men det kräver något mer än lokaler, böcker och tidningar. Det kräver systematiskt arbete med att tillgängliggöra litteratur, tidskrifter, tidningar, radio och teveprogram och mänsklighetens samlade kulturarv i nya former, utöver de gamla som ska försvaras och bevaras.

Det kräver systematisk digitalisering och vård av kulturarvet, ett vidgat textbegrepp, nya upphovsrättsliga lösningar och affärsmodeller, förhandlingar, katalogisering, depåer, kompetensutveckling, samordning och finansiering. Det kräver en förstärkt nationalbiblioteksfunktion, en annan regional organisation, lagändringar och ny finansiering.

Biblioteken har sitt kärnuppdrag i att visa på vägar till litteratur och kunskap i alla former. Allt som görs måste ses i förhållande till detta som ytterst syftar till att bidra till en fungerande demokrati. För att behålla sin relevans och försvara sitt uppdrag måste biblioteken förmå att ställa om till detta nya, samtidigt som man är förankrad i sin tradition.

Den nationella biblioteksstrategin har utformats utifrån sex målområden: demokrati, digitalisering, tillgänglighet, läsning, utbildning och infrastruktur.

Demokrati är det överordnade målet, och det följer också av bibliotekslagens ändamålsparagraf. Därefter identifierar vi fem ytterligare målområden, och under varje område listar vi ett antal hot/hinder/utmaningar/möjligheter och problem. Dessa ska mötas av en eller flera möjliga åtgärder, och vi försöker vara tydliga med vilken organisation eller förvaltningsnivå som bör ha ansvaret för att genomföra de nödvändiga reformer eller åtgärder som föreslås. Centrala strategiska insatser kan rätt använda ge stor utdelning i hela biblioteksväsendet.

Det vi kommer med nu är ett utkast till en nationell biblioteksstrategi som sänds ut för förankring i hela det allmänna biblioteksväsendet och hos andra intressenter för att ett slutligt förslag till regeringen i mars 2019 ska vara ordentligt genomarbetat med full transparens. Vi är medvetna om att detta utkast kommer att behöva justeras eller formuleras om, inte minst när det gäller möjliga och nödvändiga åtgärder.

Samordning och samverkan är betydelsefulla ledord i strategin. Lika insatser ska inte behöva utföras eller utvecklas överallt, men de bör ge nytta och skapa användningsmöjligheter överallt.

Det här är i korthet några av våra förslag: 

• Stärkt nationalbibliotek med utökat och förtydligat uppdrag och utökad finansiering, med ansvar för bland annat förbättrade och fördjupade nationella digitala bibliotekstjänster, biblioteksutveckling och återkommande uppföljning och uppdatering av strategin.
• Stärkt regional biblioteksverksamhet med utökade och förtydligade uppdrag och en nationell struktur för kompetensutveckling.
• Stärkt skolbiblioteksverksamhet med pedagogisk inriktning och digitalt stöd och ökade resurser till folkhögskolebiblioteken.
• Utbyggd bibliotekarieutbildning och en moderniserad pliktlag.
• Förtydligad roll för specialbiblioteken och förbättrat utbud och samordning av medieförsörjningen på mångspråkighetsområdet.