Fichtelius reflekterar kring nationella strategin
8 maj 2018 • 2 min
I dag presenteras det första utkastet till en nationell biblioteksstrategi. Utredningens samordnare Erik Fichtelius reflekterar här kring förslagen för framtiden.
Minsta skolbarn, varje bibliotekarie och den avancerade forskaren gör likadant. Den som söker kunskap i någon form googlar.
Problemet, hotet mot demokratin, är att det man får fram kanske inte är sant, kanske ofullständigt, inklämt i en filterbubbla skapad av kommersiella algoritmer eller av någon som försöker sprida propaganda. Framför allt får den som söker inte fram annat än bråkdelar av den kunskap och det genomarbetade källgranskade material som finns inom biblioteksväsendet. Mänsklighetens samlade kunskap finns där nånstans – men oftast är den inlåst.
Vi vill att den som söker kunskap ska få tillgång till det bästa och mesta av det mänskligheten har. Biblioteksväsendet kan ha en stor uppgift i att erbjuda det. Men det kräver något mer än lokaler, böcker och tidningar. Det kräver systematiskt arbete med att tillgängliggöra litteratur, tidskrifter, tidningar, radio och teveprogram och mänsklighetens samlade kulturarv i nya former, utöver de gamla som ska försvaras och bevaras.
Det kräver systematisk digitalisering och vård av kulturarvet, ett vidgat textbegrepp, nya upphovsrättsliga lösningar och affärsmodeller, förhandlingar, katalogisering, depåer, kompetensutveckling, samordning och finansiering. Det kräver en förstärkt nationalbiblioteksfunktion, en annan regional organisation, lagändringar och ny finansiering.
Biblioteken har sitt kärnuppdrag i att visa på vägar till litteratur och kunskap i alla former. Allt som görs måste ses i förhållande till detta som ytterst syftar till att bidra till en fungerande demokrati. För att behålla sin relevans och försvara sitt uppdrag måste biblioteken förmå att ställa om till detta nya, samtidigt som man är förankrad i sin tradition.
Den nationella biblioteksstrategin har utformats utifrån sex målområden: demokrati, digitalisering, tillgänglighet, läsning, utbildning och infrastruktur.
Demokrati är det överordnade målet, och det följer också av bibliotekslagens ändamålsparagraf. Därefter identifierar vi fem ytterligare målområden, och under varje område listar vi ett antal hot/hinder/utmaningar/möjligheter och problem. Dessa ska mötas av en eller flera möjliga åtgärder, och vi försöker vara tydliga med vilken organisation eller förvaltningsnivå som bör ha ansvaret för att genomföra de nödvändiga reformer eller åtgärder som föreslås. Centrala strategiska insatser kan rätt använda ge stor utdelning i hela biblioteksväsendet.
Det vi kommer med nu är ett utkast till en nationell biblioteksstrategi som sänds ut för förankring i hela det allmänna biblioteksväsendet och hos andra intressenter för att ett slutligt förslag till regeringen i mars 2019 ska vara ordentligt genomarbetat med full transparens. Vi är medvetna om att detta utkast kommer att behöva justeras eller formuleras om, inte minst när det gäller möjliga och nödvändiga åtgärder.
Samordning och samverkan är betydelsefulla ledord i strategin. Lika insatser ska inte behöva utföras eller utvecklas överallt, men de bör ge nytta och skapa användningsmöjligheter överallt.
Det här är i korthet några av våra förslag:
- Stärkt nationalbibliotek med utökat och förtydligat uppdrag och utökad finansiering, med ansvar för bland annat förbättrade och fördjupade nationella digitala bibliotekstjänster, biblioteksutveckling och återkommande uppföljning och uppdatering av strategin.
- Stärkt regional biblioteksverksamhet med utökade och förtydligade uppdrag och en nationell struktur för kompetensutveckling.
- Stärkt skolbiblioteksverksamhet med pedagogisk inriktning och digitalt stöd och ökade resurser till folkhögskolebiblioteken.
- Utbyggd bibliotekarieutbildning och en moderniserad pliktlag.
- Förtydligad roll för specialbiblioteken och förbättrat utbud och samordning av medieförsörjningen på mångspråkighetsområdet.
Senaste nytt

Prisas för uppsats om skolbibliotek – ”Finns stora luckor”
Skolbibliotekarien och studenten Peter Frövik gick bort 2024. Till hans minne har nu ett uppsatspris instiftats. Lovisa Thelander är den första mottagaren.
13 jun 2025 • 2 min

Replik: Dik fördömer det gränslösa våldet i Gaza
Ingen organisation kan kanalisera allt engagemang i alla frågor. Men tillsammans är vi i civilsamhället – trots enskilda ofullkomligheter – en verklig kraft att räkna med, skriver Dik:s förbundsordförande Anna Troberg.
12 jun 2025 • 3 min

Är biblioteken inkluderande på riktigt?
Okunskapen om rasism, hbtqi-fientlighet och hot på bibliotek är stor, anser motionärerna bakom fyra förslag som nyligen behandlades på Svensk biblioteksförenings årsmöte. Mer måste göras, anser de.
12 jun 2025 • 4 min

Nu skiter jag i mitt fackförbund!
Ett fackförbund fegar inte ur och slänger sig med tomma ord, skriver bibliotekarien Soledad Cartagena som lämnar Dik i protest mot agerandet kring Gaza.
11 jun 2025 • 2 min

När kriget kom till Solomiansky-distriktets bibliotek
Mycket där påminner om den ryska statsterrorn. Men på den fullskaliga invasionens 1197:e dag blev kriget mer påtagligt än någonsin på Solomiansky-distriktets bibliotek i västra Kyiv.
10 jun 2025 • 4 min

Färre platser på högskolan trots stort behov
Söktrycket till bibliotekarieutbildningarna i Borås är högre än på många år. Ändå har antalet platser minskat. ”Vi vill inte jobba gratis.”
10 jun 2025 • 2 min

Arbetet med gemensam e-plattform måste börja nu
KB har fått uppdraget att förbereda en gemensam plattform för utlåning av digitala medier. Om det ska lyckas bör folkbiblioteken påbörja arbetet redan nu, uppmanar SKR.
9 jun 2025 • 2 min

Värdet av läsning kan inte reduceras till nytta och mätbarhet
Det är bra med satsningar på skolbibliotek och läsfrämjande, men de kan inte bara handla om att höja elevers skolbetyg. Ett annat skäl till att läsa som sällan får plats i debatten är att det kan vara en livlina, skriver Tommy Bildström, ledamot i Statens kulturråds läsråd.
5 jun 2025 • 3 min

De sätter ord på kriget
Bokutgivningen i Ukraina domineras av den fullskaliga invasionen. Biblioteksbladet har pratat med en barnboksförfattare som skriver för barn om kriget, och med två poeter som har egen erfarenhet av att strida vid fronten.
4 jun 2025 • 6 min

Alternativ konferens vill bli en fest för biblioteken
Trots pausade biblioteksdagar blir det en nationell bibliotekskonferens nästa år. ”Behövligt att ändå samla Bibliotekssverige.”
3 jun 2025 • < 1 min

”Biblioteken kommer att få göra statens arbete”
När Statens servicecenter stänger kontor kommer någon annan att behöva göra statens uppgifter på den orten, varnar Sveriges Kommuner och Regioner. Bland annat biblioteken.
2 jun 2025 • 1 min

Kriget försvårar skrivandet för Ukrainas mest kända författare
Andrej Kurkov är Ukrainas internationellt mest kända samtida författare. Rysslands invasion fick honom att sluta skriva. När han nu börjat igen söker han ögonblicken då det inte känns omoraliskt att ägna sig åt fiktion.
30 maj 2025 • 6 min
0 kommentarer