Folkbibliotekens uppdrag – vad är egentligen allmänintresset?

11 apr 2017 • 2 min

Folkbiblioteken styrs av en lång rad övergripande dokument. Det är av yttersta vikt att den lokala byråkraten tolkar de stora orden, menar konst- och bibliotekschefen i Huddinge, Nick Johnson-Jones. Här följer fortsättningen på resonemangen i Del 1 ”Närbyråkraten” från nr 2/2017.

Tjänstemannen i offentlig förvaltning styrs av allmänintresset. Det slås fast i Regeringsformen och Kommunallagen och understryks också av den Förvaltningspolitiska kommissionen. Det är allmänheten som är tjänstemännens, och därmed bibliotekariernas, uppdragsgivare.

Men vad är då allmänintresset? Och hur ska man tolka det?

Jag tycker att man kan förstå allmänintresset som det samhällsuppdrag som alltid ska stå i fokus och som de svårlösta samhällsfrågor som kräver breda och långsiktiga lösningar. Vilka de svårlösta samhällsfrågorna sen är, är däremot svårdefinierat, tvetydigt och förknippat med moraliska, politiska och/eller professionella frågor. Sällan råder det konsensus om vilka problemen är eller hur de ska lösas. Frågorna är inte heller stabila över tid.

Vårt uppdrag måste tolkas fram ur en övergripande och omfattande styrning, men också utifrån analyser av det samhälle där vi verkar. I en intern folkbiblioteksdiskussion vänder vi oss ofta till Bibliotekslagen. Det är viktigt och riktigt, men vi har många andra styrdokument på lokal, nationell och internationell nivå att förhålla oss till, och många av dem talar till oss som tjänstemän snarare än som representanter för en enskild profession.

Vi som befolkar offentlig sektor ska verka efter en uppsättning värden eller föreställningar om hur vårt samhälle bör styras. Uppdraget att verka för de demokratiska värdena är det som särskiljer den offentliga sektorn från den privata. Det handlar om värden som att kraven från den politiska demokratin ska tillgodo-ses, som att rättssäkerhet ska gälla och att hänsyn ska tas till den offentliga etiken. Här ryms processvärden som öppenhet, diskussion, ömsesidighet och ansvar. Verksamheten ska också vara öppen så att allmänhet och politiker får insyn och påverkansmöjligheter. En öppenhet som också är en förutsättning för ett samtal om substansvärden som jämlikhet och rättvisa, som vi aldrig kan bortse ifrån eller ställa oss oberoende och neutrala inför.

Styrdokumenten rymmer stora berättelser som demokrati, jämlikhet och likvärdighet, och då jag läser och tolkar styrningen så ser jag just jämlikhet och likvärdighet som den röda tråden. De stora berättelserna rymmer uppdraget och säger oss vad som ska åstadkommas, men de säger inget om hur.

Gör inte tjänstemannen tolkningen så är det ingen annan som gör det åt henom. De stora berättelserna riskerar då att förbli otydliga och skapa ett glapp mellan uppdraget och tjänstemannens faktiska yrkesutövning. Faran ökar för är att man fastnar i upprepning, missar att göra prioriteringar och att fatta aktiva beslut utifrån ett föränderligt samhälle.

Nick Johnson-Jones, konst- och bibliotekschef, Huddinge kommun

I veckan kommer del nr 3, om att mäta saker rätt.  

Del 1: Nick Johnson-Jones om att vara tjänsteman i offentlig sektor: 

http://biblioteksbladet.test/redaktionellt/bibliotekschefen-om-narbyrakraten/

0 kommentarer

Senaste nytt

English

Disturbing Indifference to Russia’s War

Statements about “Ukrainian fascists” and Ukrainian cities being portrayed as Russian are being made. Yet the Russian Library Association is not excluded from the international library organization IFLA.

13 maj 2025 • 2 min