Inget överträffar folkbibliotekens standard när det gäller skönlitteratur. Därför måste bestånden hanteras varsamt, skriver författaren och bibliotekarien Krister Gustavsson i en slutreplik i debatten om bibliotekens utbud.

Den 16 januari publicerade jag en artikel i Biblioteksbladet som, utifrån ett konkret exempel, lyfte frågan om folkbibliotekens inköp, gallring och skötsel av sin skönlitteratur – samt vad en långt driven kundrelation gör med ett folkbibliotek. Exemplet var en roman som, från Smedjebackens bibliotek, hamnat på nätantikvariatet Bokbörsen.

Den första repliken på artikeln kom inte från Smedjebacken, utan från Uppsala stadsbibliotek och Rikard Jennische. Jennische menar att det är just kundrelationen som garanterar folkbiblioteken relevans och ett brett utbud. Jennisches inlägg visar också hur känslig frågan om bibliotekariens roll som kvalitetsmedveten expert har blivit.

Ändå handlar det om den enkla lilla saken att folkbiblioteken måste förvärva och förvara även sådan litteratur som inte är efterfrågad i stunden.

Johannes Soldals (gymnasiebibliotekarie) och Lukas de Veens (bibliotekspedagog) menar i sitt inlägg att ett rikt och relevant bokbestånd garanteras om kundrelationen kombineras med ett aktivt arbete från kunnig bibliotekspersonal. Soldal och de Veen är dessutom modiga nog att lyfta begreppet kvalitet.

Idag är folkbiblioteken den enda aktören på litteraturmarknaden som kan erbjuda ett brett utbud av skönlitteratur. Varken nätet, bokhandeln, eller antikvariaten kommer i närheten av standarden i svenska folkbibliotek. Därför är det viktigt att denna folkbibliotekens förmögenhet förvaltas med omsorg, både när det gäller inköp och den nödvändiga gallringen.

Folkbiblioteken är fortfarande världsmästare i skönlitteratur. Låt oss inse och värna detta faktum.