Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
15 maj 2018 • 2 min
Inriktningen i strategins förslag när det kommer till kunskap och kompetensutveckling är rimlig och väl avvägd, skriver Bibliotekshögskolans Claes Lennartsson. Han önskar också en signal om att öka antalet utbildningsplatser.

Utgångspunkten som framförs redan i förordet av utkastet till den nationella biblioteksstrategin, att bibliotekens uppdrag (tillgängliggörande i olika dimensioner i relation till information, kultur, kunskapsresurser) kräver god tillgång till personal med adekvat kompetens och som har och ges förutsättningar för kompetensutveckling genom karriären, är kanske självklar men förtjänar att lyftas fram och markeras. Bredden av de kompetensbehov som finns inom biblioteksfältet sträcker sig ibland utanför biblioteks- och informationskunskapsområdet, men biblioteks- och informationsvetenskap kommer även i framtiden att vara det huvudområde som huvudsakligen utvecklar kunskap och kompetenser som svarar mot biblioteksfältets behov.
Med detta sagt är det också viktigt att uppmärksamma förhållandet att kunskapsproduktionen inom det tvärvetenskapliga ämnet biblioteks- och informationsvetenskap redan i utgångspunkten har produktiva överlappningar mot angränsande områden, så som till exempel pedagogik, informatik, litteratursociologi och datavetenskap. Detta ska vi dra nytta av när vi fortsätter att utveckla kunskap inom forskning och utbildning för att svara mot förväntningar inom biblioteksfältet och andra näraliggande professionsfält. Samtidigt är det uppenbart som skrivs fram i utkastet att biblioteksinriktad forskning i dag har svårare att få finansiering än andra delområden som lättare kan ta sig an forskningsproblem som passar väl in i den etablerade forskningsfinansieringsstrukturen.
Mot bakgrund av de utmaningar (hinder, problem och möjligheter) som vi står inför och erfar är det mycket angeläget att de förslag till möjliga åtgärder som utkastet till nationell biblioteksstrategi innehåller inom målområdet Infrastruktur/Biblioteks- och informationsvetenskap kan lyftas fram som i någon mening högt prioriterade. Detaljer i formuleringen i dessa förslag kan vi återkomma till, inriktningen är som jag ser det rimlig och väl avvägd. Det handlar om kompetens- och kunskapsförsörjning som behöver säkerställas och utvecklas i relation till de grundbehov som finns och förändringar som sker i relaterade professionsfält.
Det finns som jag uppfattar det en samsyn mellan institutionerna för biblioteks- och informationsvetenskap om de möjliga åtgärder som föreslås, så som behovet av ökat antal studieplatser på grund- och avancerad nivå. Även om lärosätena i stor utsträckning äger frågan om hur man fördelar befintliga utbildningsuppdrag inom högskolan skulle en signal om behovet av ökat antal studieplatser inom biblioteks- och informationsvetenskap kunna visa sig vara produktiv.
När det gäller kompetensutveckling har vi vid Högskolan i Borås en hög beredskap för att i samverkan med region- och länsbibliotek, Kungliga biblioteket och våra kollegor vid biblioteks- och informationsvetenskapsmiljöerna i landet utveckla en nationell struktur för att bättre planera för och samordna sådana insatser. Vi utvecklar vid Högskolan i Borås kontinuerligt och i samråd med biblioteksfältet vårt utbud av uppdragsutbildning och fristående kurser. Ambitionen är inte endast att svara mot de förväntningar och behov som finns, utan att vara en aktiv part i inventering, identifiering, tolkning och beskrivning av kompetensutvecklingsbehoven. Samråd i sådana frågor sker kontinuerligt i flera olika former. För tillfället arbetar vi som exempel med utveckling av kurser inom skolbiblioteksområdet, forskningsdata, och litteraturpedagogik. Vi ser också utbildning på avancerad nivå (magister, master) som möjliga och högst relevanta vägar för kompetensutveckling i sammanhanget, och där både utveckling av nya program och profileringar genom valbara kurser inom befintliga program på basis av vår forskning är arbetssätt som vi använder.
Jag ser fram mot att läsa hela texten och lämna remissvar till utkastet från Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås.
Läs mer:
http://biblioteksbladet.test/har-ar-nationella-biblioteksstrategins-utkast/
http://biblioteksbladet.test/kuhnke-om-strategin-detta-ar-prioriterat-for-regeringen/
http://biblioteksbladet.test/roster-om-nationella-biblioteksstrategin/
http://biblioteksbladet.test/redaktionellt/fichtelius-reflekterar-kring-nationella-strategin/
http://biblioteksbladet.test/ny-rapport-om-laget-for-utbildningarna/
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer