Beröringsskräcken för Wikipedia är obefogad
4 feb 2022 • 3 min
Vi accepterar att mycket på nätet kontrolleras av företag och stater – men är fortsatt skeptiska till Wikipedia. Det handlar om makt över det skrivna ordet där många tycks föredra en hierarkisk modell framför en platt, skriver Karolina Andersdotter.
I helgen avslutas Wikipedias globala #1lib1ref-kampanj – “en bibliotekarie, en referens” – som gått ut på att bibliotekarier världen över tar hjälp av sina stora samlingar för att lägga in referenser för påståenden som på uppslagsverket är taggade med “källa saknas”.
Wikipedia är – eller var? – en knepig fråga för bibliotekarier. Å ena sidan finns fri kunskap och gemensamt skapande och delande, å andra sidan finns risken för felaktigheter när vem som helst när som helst kan skriva något felaktigt eller vilseledande.
När jag var på ett nationellt studentfullmäktige 2009 uppstod diskussion om vad kvalificerad majoritet egentligen innebar och de med bärbara datorer surfade in på Wikipedia för att läsa definitionen. Där hade en spjuver lagt till meningen “Uppsaladelegationen har utslagsröst” i slutet av artikeln (ett väldigt roligt skämt tyckte halva salen).
Skämtet var kortlivat: bara efter ett par minuter var meningen borta. Tretton år senare fungerar det ännu bättre. Wikipedia har strategier för att balansera öppenhet och kontroll av innehåll och därför står det sällan felaktig information i uppslagsverket. Lita blint ska man aldrig göra, men det gäller även böcker, vetenskapliga artiklar och Nationalencyklopedin.
Wikipedia ger ofta en bra och lättillgänglig översikt av ett ämne och ingångar till att läsa vidare om det. När jag undervisat uppsatsstudenter på universitetet har jag sagt: Wikipedia är bra för att ge ett hum om ett ämne och ofta är referenserna längst ner i artikeln en bra väg för att lära sig mer om ämnet.
Referenserna i en Wikipediaartikel är ett kurerat urval som ofta står sig ganska bra i kvalitet mot en students eller forskares egna sökningar i en bibliotekskatalog eller -databas. Det går förstås att fråga sig: “Jaha, vem har kurerat det här nu då?” Den frågan är applicerbar även när man använder en bibliotekskatalog (hur fungerar urval och inköp?) eller en databas (hur listas sökträffar och vem styr över urvalet i databasen?).
Lita blint ska man aldrig göra, men det gäller även böcker, vetenskapliga artiklar och Nationalencyklopedin
Frågan om urval och rankning av träffar bör man också ha med sig om man använder Google Scholar som enda sökingång och avfärdar bibliotekens databaser och sökexpertis.
Jag upplever att inställningen till Wikipedia har förändrats genom åren. Från en allmän skepsis till att man gärna ska läsa och redigera uppslagsverket. Däremot verkar det fortfarande vara fyfy att citera Wikipedia.
En gång använde jag en referens till Wikipedia för att förklara begreppet “hackathon” i en vetenskaplig artikel. Forskarna jag arbetade med gick i taket. Man kan inte använda Wikipedia som källa!
Denna beröringsskräck är obefogad. När vi lär oss mer och mer om hur Wikipedia funkar (det finns en ansenlig mängd artiklar och kurser om Wikipedia på Digiteket och universiteten lär sina forskare att sprida sina resultat populärvetenskapligt via Wikipedia) så borde vi också kunna förstå när det är lämpligt som källa. Oftast nej betyder inte aldrig. En bra guide är engelska Wikipedias utmärkta artiklar om att citera och att forska med Wikipedia.
Är vi fortfarande fast i en hierarkisk idé om vem som äger (rätten att förmedla) kunskap? Vad är det som gör en expert?
Vi verkar befinna oss mitt i en motrörelse efter webb 2.0 (där alla är medskapare av internets innehåll) som har flyttat in oss i låsta plattformar där innehållet i allt högre grad filtreras och censureras (för övrigt ivrigt påhejat av europeiska lagstiftare som vill skydda upphovsrätt eller barn på internet). Har internets emancipatoriska kraft, där alla kan göra sin röst hörd, stävjats till förmån för kommunikation kontrollerad av företag och stat?
Det är anmärkningsvärt och något motsägelsefullt om vi av bekvämlighet accepterar en sådan ordning, men samtidigt tvekar inför sanningshalten på Wikipedia. Jag undrar om denna brist på tillit mer rör sig om budet från ovan – ”du skall icke citera Wikipedia” – än en faktisk källkritisk värdering av det som står.
I grund och botten är det fråga om en maktfördelning över det skrivna ordet där vi tycks föredra en hierarkisk modell framför en platt.
Om man sen vill förklara begreppet hackathon ur ett metodutvecklande perspektiv, ja då är faktiskt den engelskspråkiga Wikipediaartikeln en bättre källa än SAOL:s ”träff med ett antal programmerare som programmerar fritt och inspirerar varandra”. Ibland är internets tänktalko – svensk kandidat för engelskans crowdsourcing – mer insiktsfull och givande och därför den källa som bör användas.
Karolina Andersdotter
Doktorand i informationsvetenskap vid Åbo akademi
5 kommentarer
Senaste nytt
Oro för bristande engagemang i föreningen
Endast två motioner har lämnats in inför Svensk biblioteksförenings årsmöte. Något som skulle kunna tyda på ett svagt engagemang. Dessutom handlar motionerna om, ja precis, bristande engagemang i föreningen.
16 apr 2024 • 2 min
”Folkbiblioteken är kärnan i delningsekonomin”
Vilken roll kan folkbiblioteken spela i delningsekonomin? Väldigt stor, svarar forskare som i studien Upscale följt danska och norska bibliotek strävan för ökad hållbarhet.
15 apr 2024 • 4 min
Inträdet i Nato får deras uppdrag att växa
Sveriges medlemskap i Nato innebär mycket nytt för Sjöstridsskolans bibliotek där två av Försvarsmaktens tre bibliotekarier jobbar. Ny information ska hanteras, nya arbetsuppgifter väntar, ny kompetens behövs.
12 apr 2024 • 3 min
Edholm om skolbiblioteken: "Man måste börja nånstans"
Det är upp till lärosätena att åtgärda bristen på skolbibliotekarier. Det är ett besked från skolminister Lotta Edholm när hon besöker Bibliotekshögskolan i Borås. "Det är klart att unga människor får upp ögonen för yrket. Och när söktrycket ökar är det naturligt att utöka antalet platser."
11 apr 2024 • 5 min
Kulturen viktig för hälsan – men bibliotekens roll oklar
Kulturens betydelse för hälsan har bekräftats i många studier. Men effekten av läsande och skrivande är mindre beforskat. Och forskning om bibliotekens betydelse för folkhälsan saknas.
10 apr 2024 • 2 min
Hon vill knyta ihop Europas bibliotek
Axiells nya vd Maria Wasing har stora tankar om tillväxt och bolaget betydelse. Men fler bibliotek än de i Nacka räknar hon inte med att företaget kommer att driva. ”Inte strategiskt viktigt för oss.”
9 apr 2024 • 6 min
Böckerna som censureras mest
Försöken att få bort böcker som handlar om sex, hbqi-frågor eller rasism eskalerar i USA. Här är de tio böcker som ansågs farligast 2023 och som plockades bort mest från bibliotekshyllorna.
8 apr 2024 • < 1 min
Ministerns besked om e-plikten – ”Ett fattigt svar”
För tre år sedan föreslog en utredning uppgraderad pliktlagstiftning för att det digitala kulturarvet inte ska gå förlorat Vad händer? Utbildningsminister Mats Persson gav svar tidigare i veckan.
5 apr 2024 • 2 min
USA:s biblioteksförening mål i kulturkriget
Attackerna mot biblioteken trappas upp i USA. Ett nytt lagförslag förbjuder medlemskap i den amerikanska biblioteksföreningen.
5 apr 2024 • 2 min
Ovisst hur medlemskapet påverkar Nato-biblioteket
Sverige är nybliven medlem i Nato, men ett Nato-bibliotek har funnits i över tio år. Än har verksamheten inte påverkats av medlemskapet, men biblioteket håller kontakt med kollegorna på andra försvarsbibliotek i Norden.
4 apr 2024 • 2 min
En kamp för herravälde och profit
Traditionell vetenskaplig publicering utmanas av idén om öppen tillgång. Gustaf Nelhans skriver om risker och svårigheter och om hur forskarsamhället måste förändras för att idealet ska bli verklighet.
3 apr 2024 • 7 min
Blev du lurad?
Färgkoordinerade böcker i Höganäs, litteratur för vänsterhänta i Järfälla och utlån av sol-el i Ljungby. Många bibliotek skämtade på första april.
2 apr 2024 • 2 min
REPORTAGE
Jättarna dominerar
De vetenskapliga tidskrifterna omsätter miljarder varje år och har blivit finansvärldens säkraste pengamaskiner – och en omfattande kostnadspost för biblioteken. ”Marknaden är ett oligopol där de stora aktörerna kan diktera villkoren.”
80
procent av landets bibliotekschefer som har svarat på Biblioteksbladets enkät måste spara 2024 jämfört med förra årets budget.
Det är intressant att bibliotekens tjänst ’Bibblan svarar’ enligt en utsaga i sin blogg häromåret skrev att man är helt beroende av Wikipedia. Enligt min förfrågan till ett antal medverkande bibliotek var det ingen som betalade något till Wikipedia. Ganska svagt kan man tycka.
Även om mindre än 20% av folkbiblioteken idag abonnerar på NE är det många bibliotekarier som tror att NE är bättre och mer ’vetenskapligt baserad’ än Wikipedia. Så var det kanske på bokversionens tid för 20+ år sedan. Idag skrivs cirka 90% av alla nya ord i NE av den egna redaktionen. Som jag visar i min avhandling är Wikipedia (inte minst eng.W.) i flera viktiga avseenden väsentlig mer trovärdig och användbar än NE. Se https://www.webbavhandling.se/jamforelse-ne-wikipedia/
Upptäckte precis av en slump två felaktigheter (som inte har med något politiskt kontroversiellt att göra) vilka är identiska i både engelsk- och svenskspråkiga Wikipedia. Det handlar om utbredningskartor för tranor resp. hägrar. Den förra ger helt klart fåglarna en mindre utbredning än vad de verkligen har här i Sverige, men är i alla fall i stort med verkligheten överensstämmande. Enligt den senare finns det inga hägrar alls i Sverige… (Må så vara att texterna ger mer korrekta uppgifter, men folk som söker sig till Wikipedia bara för att få en fråga besvarad gräver nog inte ner sig i texten om det finns bilder som tycks ge mer direkta svar.)
Jag älskar verkligen Wikipedia, använder det nästan dagligen för att kolla upp olika saker, men jag skulle aldrig hänvisa till det som en källa till balanserad information i politiskt kontroversiella frågor. För tyvärr, det finns artiklar där som är vinklade på ett nästan skrattretande sätt. Något som t.ex. uppslagsverkets avhoppade medgrundare filosofen Larry Sanger ofta har uttalat skarp kritik mot. Nästan alltid är det en vänstervinkling, särskilt på engelskspråkiga Wikipedia, men i vissa fall finns helt klart även en högervinkling.
I ljuset av detta tycker jag det är beklämmande att biblioteken och deras besökare i så hög grad är hänvisade till Wikipedia för sina informationsbehov. Det eller en trettio år gammal fysisk upplaga av NE… (Många bibliotek har förstås den digitala versionen av NE också, men långt ifrån alla, och inom Dalabiblioteken har nyligen tagits beslut att denna inte ska ingå i det gemensamma databasutbudet.)
Jag håller med skribenten. Vi (folkbiblioteket) har pratat mycket om digitaliseringens möjligheter och hur vi som bibliotek jobbar med öppen tillgänglig kunskap. Vi kom fram till att det blir väldigt svårt att ignorera Wikipedia. Vi hade några Wikipediakvällar på bibblan och använde faktiskt oss av dem för att informera om vårt eget bibliotek. Bara att arbeta med det var väldigt intressant och lärde oss en hel del kring hur just Wikipedia fungerar.
Och jag kan ju till och med slänga in en källa på det 🙂
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Nordmalings_bibliotek
Tack för den trevliga texten! Den tar upp intressanta perspektiv på informationsspridning, där både bibliotekarier och wikipedianer sitter ”mitt i smeten”. Jag minns min ungdoms dagar, då jag formligen häckade på biblioteket, läste utländska dagstidningar, letade i obskyra ämnessektioner och alltid hittade något intressant. Sedan mitten av 00-talet är det till Wikipedia jag går först, när jag vill hitta svaret på något. Och finns det inte där, kan jag googla mig till det, förhoppningsvis hitta svaret någon annanstans på nätet och därefter naturligtvis lägga in det svaret i artikeln ifråga – givetvis med en källhänvisning.
Som översättare och korrekturläsare hänger jag på nätet dagarna i ända. Som wikipedian (numera är jag bl.a. administratör och presskontakt på svenskspråkiga Wikipedia) klickar jag mig dagligen fram mellan ämnena och hittar alltid något jag inte visste, alternativt något jag visste men som inte stod i artikeln. Många bäckar små leder åt rätt håll, sa bonden och petade lite till med spaden.
Som föreläsare eller skrivstugearrangör pratar jag ofta om Wikipedia som ett bibliotek. Det är världens största bibliotek, och världens största grupparbete. Wikimedia Foundation köper in bokhyllorna, och pengarna kommer från kollektbössan som man skramlar med i entrén några veckor varje år. Böckerna hamnar i hyllorna tack vare hjälpsamma besökare som förenar nytta med nöje. Vissa besökare håller ett vakande öga över de andra besökarna, så ingen får för sig att klottra ner boksidorna. Och här och var, i de olika läshörnorna, pågår diskussioner om hur de olika hyllsektionerna ska hanteras och utvecklas. Folk som inte sköter sig kan varnas, alternativt bli av med sina pennor. Annars har alla besökarna pennor på sig, även om det bara är var 1000:e besökare som verkligen tar fram pennan och skriver in något i böckerna.
Wikipedia är i ständig förändring. Alldeles för snabbt, kan de tycka som är vana vid att uppslagsverk aldrig ändrar på sig. Alldeles för långsamt, tycker vi som självklart vill att nobelpristagarna ska noteras samma minut priset delas ut, eller världsrekordet, OS-guldet, valresultatet… De flesta har nog ändå märkt att mycket har förbättrats sedan starten 2001. Folk får fortfarande skriva i precis vilket ämne de vill – så länge ämnet har allmänintresse – vilket gör att ”tråkiga” och komplexa ämnen kan vara mindre attraktiva. Det är kanske därför som ”Tautra Mariakloster” är mer utbyggd än ”munk”.
Det är trevligt att Wikipedias anseende i undervisning och biblioteksväsen blivit bättre. Och att folk numera faktiskt vågar visa på Wikipedia som ett sätt att lära sig något. Det är fortfarande så att vem som helst kan skriva där, och en artikel helt utan källor bör man vara skeptisk inför. Annars är Wikipedia en förhoppningsvis hyfsat läsvärd del av Internet. Och du som vill använda Wikipedia som källa till information – om din lärare ger sin tillåtelse – kan få ett praktiskt tips. Hänvisa till permanentlänken för den version som du hämtat informationen från. På så sätt kan läraren kolla upp om du som elev tolkat informationen i artikeln rätt och placerat in den rätt i ämnet för din text. Permanentlänken hittar du i vänsterspalten (om du läser Wikipedia på en dator), bakom texten ”Permanent länk”.
Vänliga wikihälsningar! 🙂
/Per (på Wikipedia mer känd som ”Paracel63”)