Bibliotekens närvaro på Tiktok blottar en konflikt mellan tillgänglighet och skydd av människors integritet. Hur ska detta hanteras? Svaret ligger inte alltid i att göra mer av samma, utan det måste också vara möjligt att göra nytt, skriver digitaliseringsexperten Carl Heath.

Under vintern har det pågått en komplex debatt om Tiktoks inträde i bibliotekens vardag. Skapar plattformen möjligheter att möta nya unga läsare, eller är den i själva verket ett hot mot samhällets säkerhet som ökar risken för desinformation och propaganda? Det digitala landskapet slutar inte att förändras och i detta kämpar biblioteken, precis som andra delar av samhället, med att navigera rätt. För att möta dessa är samverkan en väg framåt.
Vad som står på spel är inte enkelt att definiera – det handlar om integritet, inkludering och informationsfrihet. Men en sak är klar: många offentliga verksamheter, som skolor, universitet, museer och bibliotek utmanas på sätt som förutsätter debatt, kunskapsutveckling och svar från samhället. Utmaningarna är komplexa, sammanvävda och skapar målkonflikter.

Denna komplexitet kan ses i flera dimensioner. En första dimension handlar om behovet av tillgänglighet och främjande av digital inkludering utan att tumma på integritet. Kunskapsspridande samhällsinstitutioner har en viktig roll i ett allt mer digitalt samhälle, där tillgången till information och kunskap förutsätter att medborgaren har tillgång till och kunskap om internet, digitala resurser och teknik.
På andra sidan finns integritetsfrågor. När det exempelvis kommer till bibliotek så är bibliotekssekretessen i detta sammanhang viktig, och den gäller för användning av informationsteknik på bibliotek. Med nya tjänster där medborgare är och verkar, kan det vara svårt för biblioteket att självt finnas där, utan att riskera att själva samla in, eller bidra till att samla in, personlig information om användarna. Hur ska biblioteken hantera denna konflikt? Hur kan de bidra till att förflytta människors kunskapshorisont, utan att riskera deras integritet?
En andra dimension som biblioteken står inför är teknikens åldrande. I dagens snabbrörliga teknikvärld kan dåliga tekniska beslut få förödande konsekvenser för verksamheter. En enda felaktig upphandling med långa avtal kan slå mot bibliotekets redan begränsade budget och minska dess möjligheter att leverera kvalitativa tjänster. I ljuset av decennier av digitalisering är det uppenbart att en väl genomtänkt strategi och tjänstedesign är avgörande för att utveckla och upprätthålla långsiktigt hållbara teknologier för biblioteken. Annars riskerar man att hamna på efterkälken.
En tredje dimension handlar om att försvara människors grundläggande rätt till informationsfrihet, samtidigt som desinformation och propaganda kommit att bli allvarliga problem. Informationspåverkan mot Sverige, inte minst i digitala miljöer, är en del i antagonisternas repertoar. De grundläggande värden och rättigheter vårt öppna demokratiska samhälle vilar på, kan samtidigt bli sårbarheter som kan utnyttjas av den som vill skada oss. Samhällets förmåga att sprida medie- och informationskunnighet är avgörande och bibliotekets roll i detta sammanhang tydlig. Biblioteken står inför att främja informationsfrihet och samtidigt hantera desinformation och säkerställa att människor får tillgång till pålitlig information.

Alla dessa dimensioner är exempel på den komplexitet biblioteket i en digital tid har att navigera i. De är viktiga att förhålla sig till och påverkar bibliotekens förmåga att erbjuda samhället det stöd det behöver. Men hur ska biblioteken hantera dem? En väg framåt handlar om samverkan och samarbete. Svaret ligger inte alltid i att göra mer av det vi redan gör. Verksamheter måste också kunna göra nytt. Här kan samverkan mellan och över gränser vara det som krävs för att finna nya svar på nya problem. När samhället och människor kommer samman ökar dess styrka. Som författaren Ray Bradbury lär ha sagt: ”Vad vore vi utan bibliotek? Vi vore utan såväl historia som framtid.” Men för att fortsätta att vara fyrtorn i det offentliga rummet, och för att bidra till att stärka samhället och dess invånare, blir samverkan en förutsättning.