Helene Öberg: Effektiviseringar pågår redan

Det är bra att Svenskt näringslivs rapport har blivit en snackis. Vi ska ta tillfället i akt att öka kunskapen om vad biblioteksverksamhet kan vara och vilka resurser det kräver.

Svenskt näringsliv har nyligen släppt en rapport om utrymmet för effektivisering i kommunerna. I rapporten hävdas att folkbiblioteken är en verksamhet med stort utrymme för effektivisering, och med det menas besparingar.

Rapporten använder variablerna aktiva låntagare, barnbokslån, fysiska besök samt aktivitetstillfällen för barn och unga. Bibliotek är inte en ICA-butik med böcker, skriver Tommy Bildström i en läsvärd kommentar till rapporten i Biblioteksbladet (5/2), apropå att låta biblioteksverksamhet definieras av så avgränsade variabler.

Vad är då bibliotekens uppdrag? Det finns de lagreglerade delarna, som handlar om demokrati, litteratur, bildning, upplysning, forskning och tillgänglighet för alla.
Utöver det lagreglerade så befinner vi oss i en tid där vi söker svar på stora samhällsutmaningar, som utanförskap, gängkriminalitet och ett mer utmanande omvärldsläge. I det sökandet finner många beslutsfattare att biblioteken har något att bidra med.

Färre kontor för Statens servicecenter påverkar biblioteken

Det finns också ytterligare faktorer som kan påverka förväntningarna på biblioteken, och öka behovet av deras tjänster. Statens servicecenter ska minska antalet kontor, men behovet av digitalt stöd för att komma i kontakt med myndigheter som Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller sjukvården har inte minskat, det är alltså inte därför kontoren läggs ner. Så var ska den medborgarservicen ske framöver? Post- och telestyrelsen föreslår att biblioteken ska få ett utökat uppdrag, samtidigt som bibliotekarier redan i dag lägger en betydande del av sin arbetstid på att hjälpa besökare med digitala ärenden.

Samtidigt har folkbiblioteken fått sämre ekonomiska förutsättningar. Det statliga stödet Stärkta Bibliotek har upphört, och Svensk biblioteksförenings rapport från 2021 om folkbibliotekens ekonomiska förutsättningar, visade att biblioteken fick en uppräkning på 43 procent mellan år 2000 och 2019, medan övrig kommunal verk­samhet fick 89 procent.

Glesbygdskommuner drabbas värst

Svensk biblioteksförenings general­sekreterare Silvia Ernhagen skriver i en replik på Svenskt näringslivs rapport att detta ofta drabbar redan slimmade verksamheter, i just de kommuner som Svenskt näringsliv ser som ineffektiva – glesbygdskommuner.

Allt talar för att det redan pågår ett intensivt effektiviseringsarbete på folkbiblioteken, samtidigt som verksamheten behöver utvecklas för att möta nya behov. Svenskt näringslivs rapport har redan blivit en snackis och jag tror det är bra. Vi ska ta tillfället i akt för att öka kunskapen om vad biblioteksverksamhet är och kan vara, och vilka ekonomiska förutsättningar det kräver.