Jag hade fel – utvecklingen gick ännu snabbare

Carl Heath om en misslyckad AI-föreläsning, stora samhällsförändringar och vikten av kunskap för att göra informerade val.

Det var ett misslyckande, den där föreläsningen, jag förmådde inte nå fram med mitt budskap. Det var i början av sommaren 2022 och jag stod på scenen i en fullsatt aula i Helsingborg, mestadels med lärare i publiken. Jag tänkte berätta om hur artificiell intelligens kan påverka skolan framöver. Under våren 2022 hade jag börjat experimentera med GPT-3, som var tillgängligt för forskare. Jag ägnade tid åt att förstå hur man ger instruktioner till denna stora språkmodell, med fokus på dess användning i skolan. Till en början var mina experiment trevande och tidskrävande. Tekniken var inte mogen, och även om mina kollegor som håller på med AI-forskning var oerhört entusiastiska var jag rätt tveksam.  Gränssnittet var inte användarvänligt, och det var inte uppenbart hur detta skulle kunna bli något. Men kollegornas entusiasm fick mig att utforska lite mer, och det att blev allt mer tydligt för mig att denna form av AI, dessa generativa språkmodeller, kan få stor påverkan på skola och samhälle. Jag började se hur elever skulle kunna använda den för att göra läxor, lärare minska tiden det tar att rätta, och vissa skoladministrativa processer automatiseras eller förenklas. Det gick ju inte veta, men min känsla var att den teknologiska utvecklingen kunde innebära snabb förändring. Verktygen var redan kraftfulla, och om någon utvecklade en mer användarvänlig version än GPT-3, skulle det kunna gå undan.

Så, där stod jag på scenen och förevisade med hjälp av GPT-3 hur elever kan få hjälp med skoluppgifter och hur lärare kan använda AI för bedömning. Jag delade med mig av teknikens möjligheter och problem, och mina reflektioner kring hur den kan förändra undervisningen. Frågan var inte om detta skulle ske, utan när.

Men lärarna i salen följde inte med i tanken. De var också imponerade av teknikens kraft och hade också svårt att förstå hur AI:n så smidigt kunde skapa en inlämningsuppgift i en gymnasieelevs stil. Men de tvivlade ändå på att detta skulle bli verklighet. Det kändes mer som trolleri än som något realistiskt. Min försiktiga uppskattning att elever skulle använda tekniken inom ett år föll platt. Jag gjorde mitt bästa för att övertyga auditoriet om utvecklingens hastighet, men det gick inte.

Det är bara med kunskap vi kan bedöma när artificiell intelligens är till nytta, och när användningen vållar problem eller orsakar skada.

Nu, drygt ett år senare, står det klart att 2023 är ett viktigt år i AI:s saga. Men jag hade ändå fel, för utvecklingen har gått ännu snabbare än jag föreställde mig, och vad jag hade gissade där i Helsingborg. Vi ser en häpnadsväckande utveckling på många fronter idag. För lärare, bibliotekarier eller tjänstepersoner har AI blivit en del av vardagen. Många av oss arbetar på nya sätt med diverse AI-verktyg. För andra har resan just börjat, eller kanske inte ens det. Risken finns att artificiell intelligens blir ännu en teknologisk förändring som vidgar klyftan mellan de med kunskap och de utan. Medie- och informationskunnighet som inkluderar kännedom om AI, har kanske aldrig varit viktigare.

AI förändrar spelplanen inom nästan alla delar av samhället. Sverige, som EU-medlem, bidrar till utvecklingen av den kommande EU-lagstiftningen AI Act. Det är klart att AI kräver nya lagar, men utvecklingen går snabbt och det är en utmaning att lagstifta inom detta område. Även på arbetsmarknaden sker förändringar. Vissa yrken kan försvinna, medan de flesta sannolikt förändras med teknikutvecklingen. Nya yrken som inte fanns tidigare uppstår. Inom forskning och utveckling pågår experiment med AI inom nästan alla områden. Tekniken påverkar allt från transporter, stadsplanering och hälso- och sjukvård till utbildning och militär verksamhet. AI är en teknologi som transformerar samhället. Vårt medielandskap är under kraftig omstöpning. I den stunden det är billigare och enklare att skapa text, bild, ljud, film eller animationer med AI, så kommer det att bli förstahandsvalet. Det blir allt svårare att särskilja det äkta från det skapade.

Jag undrar om jag kunde ha sagt något som förberett de där lärarna i Helsingborg bättre för det som nu sker? Jag vet inte. Jag har med kollegor reflekterat över att det även för oss i forskningsmiljöer är en hissnande utvecklingshastighet. Det senaste årets erfarenheter pekar på att utvecklingen fortsätter i samma höga fart. Och för att möta det behöver vi ta del av ny kunskap och göra nya erfarenheter. Tekniska skiften kräver ett samhälle med mångfald av kunskaper och perspektiv. Att utnyttja teknikens möjligheter samtidigt som vi begränsar dess negativa effekter, är frågor som angår oss alla. Det är politiska frågor. Endast med kunskap kan vi göra informerade val för oss själva och för samhället i stort.