Karin Linder: Om ett ansvar vi alla bär
29 apr 2022 • 2 min
Förhoppningsvis lyckas vi hålla våra huvuden kalla och värna demokratin – trots kriget. Olika åsikter kan rymmas i ett samhälle. Splittring har oftast ett annat syfte.

Första veckan i april lånar Svensk biblioteksförening ut sitt Instagramkonto till systerföreningen i Ukraina. Kommunikation baserad på bild som är kurerad men ändå fasansfull.
Det är svårt att tänka på eller skriva om någonting annat än kriget. Samtidigt är det omöjligt att skriva om det. Ord räcker inte till.
Precis som pandemin splittrar det ryska anfallskriget mot Ukraina oss som medmänniskor på många olika sätt. Förutom diskussionen om svenskt medlemskap i Nato eller ej splittrar också uppfattningarna om åtgärder mot Ryssland oss. Är det kontraproduktivt eller ej, är Putin isolerad eller sinnessjuk? Stödjer det ryska folket presidenten och hur är det i så fall möjligt? Är de tystade, hjärntvättade eller sedan århundraden vana att vara kuvade? Åsikterna går isär.
Det är också svårt att inte tappa hoppet. Om sanningen är det första som går förlorat i krig är kanske framtidstron det andra. Pandemin skapade en situation där vi koncentrerade oss på korta perspektiv och härdade ut. Vi stod ut med mycket för att betvinga smittan. Morgondagen var en annan dag och eventuella andra problem fick anstå.
I dag vet vi att graden av demokrati föll under pandemin till den lägsta sedan den brittiska tidningen The Economist började mäta 2006. Det är framförallt restriktioner i samband med covid-19 som skapat en tendens till politisk splittring. Jämfört med 2020 har det skett en försämring i 20 av de 44 europeiska länder där undersökningen görs. Det enskilt största fallet i demokratiindex står Storbritannien för. I 15 länder har demokratin ökat och i 9 länder, däribland Sverige är tillståndet oförändrat.
Det ska bli intressant att se vad mätningarna kommer fram till nästa år. Det ryska anfallskriget mot Ukraina kommer naturligtvis att sätta sina spår. Förhoppningsvis lyckas vi hålla våra huvuden kalla och värna demokratin. Olika åsikter kan rymmas i ett samhälle. Splittring har oftast ett annat syfte.
Den demokratiska utvecklingen beskrivs ofta som en linjär framgångssaga genom 1900-talet. Men tittar vi i backspegeln har det gått fram och tillbaka, inte minst under 1900-talets första hälft där världskrigen dominerade Europa. Kontexten må vara annorlunda men skeendena och vårt sätt att agera och resonera är ofta slående lika. Det finns alltså anledning att inte falla in i dystopin utan snarare dra lärdom av historien. Litteratur och arkivforskning om andra världskriget ger en del svar.
Just nu strider och lider det ukrainska folket också för oss. Maktlösheten känns stor när kriget utspelar sig i realtid på sociala medier. Men Europa ska vara en demokratisk världsdel även i framtiden.
Vi har alla ett ansvar att bära.
Krönikan publicerades i Biblioteksbladet nummer 2, 2022.
Senaste nytt

Sluta göra skillnad på barn!
När det gäller digitala litteraturtjänster måste bibliotekarien göra skillnad på barn beroende på vilket språk de vill läsa på. Det känns inte alls bra, skriver Peter Axelsson, chef för Regionbibliotek Stockholm.
25 maj 2022 • 2 min

"Brännande" aktuella bibliotekssamtal utlovas
Bokmässan är tillbaka i sin ursprungliga form. Försvar, klimat och tillträdesförbud är några ämnen som ska diskuteras i rummet för bibliotek.
24 maj 2022 • 2 min

Fler samtal behövs om e-böcker på bibliotek
De senaste veckornas händelser verkar tyda på att lösningen på den knepiga frågan om digitala böcker på svenska folkbibliotek kan vara nära. Låt oss dock fortsätta diskutera utmaningar som bibliotekssektorn måste bemöta, skriver Maciej Liguzinski och Birgitta Wallin. Kanske kan Danmark visa oss vägen?
23 maj 2022 • 3 min

Nya ansikten i föreningens styrelse
Ny ordförande och nya styrelseledamöter valdes, men motionen om att inrätta pris till den roligaste bibliotekschefen röstades ner när Svensk biblioteksförening höll årsmöte.
20 maj 2022 • 2 min

Digitala böcker – varför så komplext?
Inga fasta högstapriser, blandade affärsmodeller och framför allt: tro inte att det finns en enda lösning som är varaktig. Det är några av slutsatserna i rapporten om digitala böcker som Regionbibliotek Stockholm presenterade på torsdagen.
19 maj 2022 • 3 min

Statistik: stor minskning av fysiska lån
Pandemin påverkade de svenska biblioteken under 2021 men ändå anordnades det fler aktiviteter än under 2020. Det visar Kungliga bibliotekets officiella statistik som samtidigt avslöjar att de fysiska besöken minskade med 27 procent jämfört med året innan.
18 maj 2022 • 2 min

Polarbibblo ger status åt minoritetsspråken
Polarbibblo är inget vanligt bibliotek. Det är en växande digital plattform för barn där de kan spela, rita, läsa och skriva – inte bara på svenska utan även på samiska språk, meänkieli och i framtiden också finska och romani chib.
17 maj 2022 • 4 min

Anrikt bibliotek får eget poparkiv
Anrika John Rylands Research Institute and Library i Manchester har fått en ny avdelning, ett arkiv tillägnat den brittiska popmusiken.
16 maj 2022 • 3 min

Bör alla barn ha eget bibliotekskort?
Den frågan utreddes av regionbiblioteket i Örebro i en av de första genomförda barnrättsprövningarna. Och svaret på frågan? Det rådde det ingen tvivel om.
13 maj 2022 • 3 min

Moment 22 med raderad Facebook-sida
Linnéuniversitetets bibliotek har haft en Facebooksida i mer än tio år. Men en dag var den borta, raderad av Facebook.
12 maj 2022 • 3 min

Avsatt chef fortsatt ansvarig för Bill Gates-miljoner
Gerald Leitner är fortsatt generalsekreterare i stiftelsen SIGL som sköter miljondonationerna från Bill och Melinda Gates. Detta trots att stiftelsen inte har fått del av de utredningar som ledde till att han fick sparken från Ifla.
11 maj 2022 • 3 min

Stockholms stadsbibliotek kan lämna Ifla
Biblioteksbladet har i flera artiklar avslöjat anklagelser om mobbning och trakasserier inom den internationella biblioteksfederationen Ifla. Nu överväger Stockholms stadsbibliotek att säga upp sitt medlemskap i organisationen.
10 maj 2022 • 3 min
0 kommentarer