Karin Linder: Om ett ansvar vi alla bär
29 apr 2022 • 2 min
Förhoppningsvis lyckas vi hålla våra huvuden kalla och värna demokratin – trots kriget. Olika åsikter kan rymmas i ett samhälle. Splittring har oftast ett annat syfte.

Första veckan i april lånar Svensk biblioteksförening ut sitt Instagramkonto till systerföreningen i Ukraina. Kommunikation baserad på bild som är kurerad men ändå fasansfull.
Det är svårt att tänka på eller skriva om någonting annat än kriget. Samtidigt är det omöjligt att skriva om det. Ord räcker inte till.
Precis som pandemin splittrar det ryska anfallskriget mot Ukraina oss som medmänniskor på många olika sätt. Förutom diskussionen om svenskt medlemskap i Nato eller ej splittrar också uppfattningarna om åtgärder mot Ryssland oss. Är det kontraproduktivt eller ej, är Putin isolerad eller sinnessjuk? Stödjer det ryska folket presidenten och hur är det i så fall möjligt? Är de tystade, hjärntvättade eller sedan århundraden vana att vara kuvade? Åsikterna går isär.
Det är också svårt att inte tappa hoppet. Om sanningen är det första som går förlorat i krig är kanske framtidstron det andra. Pandemin skapade en situation där vi koncentrerade oss på korta perspektiv och härdade ut. Vi stod ut med mycket för att betvinga smittan. Morgondagen var en annan dag och eventuella andra problem fick anstå.
I dag vet vi att graden av demokrati föll under pandemin till den lägsta sedan den brittiska tidningen The Economist började mäta 2006. Det är framförallt restriktioner i samband med covid-19 som skapat en tendens till politisk splittring. Jämfört med 2020 har det skett en försämring i 20 av de 44 europeiska länder där undersökningen görs. Det enskilt största fallet i demokratiindex står Storbritannien för. I 15 länder har demokratin ökat och i 9 länder, däribland Sverige är tillståndet oförändrat.
Det ska bli intressant att se vad mätningarna kommer fram till nästa år. Det ryska anfallskriget mot Ukraina kommer naturligtvis att sätta sina spår. Förhoppningsvis lyckas vi hålla våra huvuden kalla och värna demokratin. Olika åsikter kan rymmas i ett samhälle. Splittring har oftast ett annat syfte.
Den demokratiska utvecklingen beskrivs ofta som en linjär framgångssaga genom 1900-talet. Men tittar vi i backspegeln har det gått fram och tillbaka, inte minst under 1900-talets första hälft där världskrigen dominerade Europa. Kontexten må vara annorlunda men skeendena och vårt sätt att agera och resonera är ofta slående lika. Det finns alltså anledning att inte falla in i dystopin utan snarare dra lärdom av historien. Litteratur och arkivforskning om andra världskriget ger en del svar.
Just nu strider och lider det ukrainska folket också för oss. Maktlösheten känns stor när kriget utspelar sig i realtid på sociala medier. Men Europa ska vara en demokratisk världsdel även i framtiden.
Vi har alla ett ansvar att bära.
Krönikan publicerades i Biblioteksbladet nummer 2, 2022.
Senaste nytt

Varnar biblioteken för Tiktok
Stadsbibliotekarien i Stockholm, Daniel Forsman, uppmanar sina kollegor i Bibliotekssverige att fundera över hur man använder den kinesiska plattformen Tiktok.
7 feb 2023 • 3 min

Höga elpriser leder till färre turer för bokbussen
De höga elkostnaderna tvingar kultur- och fritidsförvaltningen i Malung-Sälen till stora besparingar. För biblioteket leder det till strypt vikariepott och färre turer för bokbussen.
7 feb 2023 • 2 min

SKR: ”Tuffa år framför oss”
Liksom all kommunal verksamhet drabbas även biblioteken i det svåra ekonomiska läget, säger SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog. "Det är så här det ser ut just nu."
7 feb 2023 • 3 min

2023 ett magert år för folkbiblioteken
Resurserna för nästan 90 procent av landets folkbibliotek har krympt 2023, visar Biblioteksbladets årliga enkätundersökning. Skälet är nedskurna budgetar, hög inflation eller både och.
6 feb 2023 • 2 min

Använder spel för att nå biblioteksmålen
Spel- och spelkultur står i fokus för ett nytt expertnätverk. Målet är att höja kunskapsnivån på medlemmarna i Svensk biblioteksförening.
2 feb 2023 • 2 min

Iflas ordförande skjuter på budbäraren
Avslöjandena om rötan inom Ifla fortsätter att ge eko. Den tyska tidningen BuB ägnar sin senaste utgåva åt historien och publicerar en intervju där Ifla-ordföranden Barbara Lison både bekräftar viktiga uppgifter och försöker undergräva Biblioteksbladets trovärdighet.
1 feb 2023 • 3 min
”Vi blev förvånade över Lotta Edholms svala intresse”
”Vi måste prata om skolbibliotek”, skriver 1613 personer i ett öppet brev till Lotta Edholm. Igår träffade brevets initiativtagare skolministern. De är frågande över bemötandet de fick.
31 jan 2023 • 3 min

Författare varnas för BTJ-tjänst
I höstas lanserade BTJ sin nya tjänst för författarbesök på bibliotek. Nu varnar Författarcentrum sina medlemmar för att använda den. ”Vi oroar oss för en urholkning av arvodesnivåerna.”
31 jan 2023 • 3 min

Öppet brev till Lotta Edholm: Vi måste prata om skolbiblioteken!
1613 personer från förlag, bibliotek, akademi och fackförbund skriver till skolministern: "En skola är en skola först när alla elever har ett skolbibliotek som är bemannat med en utbildad skolbibliotekarie."
30 jan 2023 • 2 min
Snart dags att söka Stärkta bibliotek – för sista gången
Alla landets kommuner har någon gång sökt bidrag från Stärkta bibliotek. När det snart är dags att söka igen är det för sista gången. Men nya stöd ska utredas.
27 jan 2023 • 2 min

Ny uppgörelse i Sölvesborg
Sölvesborgs kommunledning har slutit ännu en uppgörelse med chefen för biblioteket. Denna gång är det Anders Nylander som avslutar sin anställning.
26 jan 2023 • 2 min

Avhopp från Gates-finansierad Ifla-stiftelse
Beslut om framtid och ledning har fått tidigare Ifla-ordföranden Christine Mackenzie att lämna styrelsen för stiftelsen SIGL. Samtidigt pågår samtal med SIGL:s generalsekreterare Gerald Leitner, som sparkats från samma position inom Ifla, om en ny roll som rådgivare.
26 jan 2023 • 2 min
0 kommentarer