Idén om den cirkulära ekonomin är kärnan i bibliotekens verksamhet. Den är också av­görande för att nå klimatmålen. Vilken roll vill biblioteken ta i det arbetet?

Annika Clemens

annika.clemens@biblioteksbladet.se

”Hela kärnan i biblio­teks­tanken är ju klimatsmart: att många människor använder samma bok i stället för att var och en köper en egen”, skrev en läsare till Biblioteksbladets redaktion häromveckan.
Visst är det så. Ändå var det ingen som hörde av sig när Delegationen för cirkulär ekonomi efterlyste engagemang från biblioteken. Och biblioteksväsendet har tidigare lyst med sin frånvaro vid FN:s klimattoppmöten.
”Vi går mot katastrof och vilken sektor har saknats vid borden?”, frågade Andrew Potts från Climate Heritage Network på senaste WLIC-konferensen och svarade själv på sin fråga: ”Vi som arbetar med kulturarv.”
Men något har hänt. I år fanns biblioteken med på ett hörn på FN:s 26:e klimattoppmöte i Glasgow, om än i blygsam omfattning.

Vi går mot katastrof och vilken sektor har saknats vid borden?

Andrew Potts, Climate Heritage Network

Men det handlar också om själva kärnan i biblioteksverksamheten, den cirkulära ekonomin. Att flera personer läser samma bok i stället för att köpa var sin. Den cirkulära ekonomin beskrivs som avgörande för att nå klimatmålen. På Oodi-biblioteket i Helsingfors kan besökare låna symaskiner, laserskärare och 3D-skrivare. I Hässleholm lånas elcyklar ut, i Glasgow finns ett fröbibliotek och på Risskov bibliotek i danska Aarhus lånas, vid sidan av böcker och andra medier, även markplättar ut för odling.
Det behövs ganska lite fantasi för att hitta nya sätt att använda tanken bakom bibliotek. En sak är klar: det kommer att bli nödvändigt. Frågan är vilken roll biblioteken vill ta i arbetet?

Fotnot: Krönikan publiceras i Biblioteksbladet nummer 4, 2021. Där finns mer att läsa om några av de exempel som nämns i texten.

Annika Clemens

annika.clemens@biblioteksbladet.se

0

Skriv ut