Krönika: En röst som har saknats

24 nov 2021 • 2 min

Idén om den cirkulära ekonomin är kärnan i bibliotekens verksamhet. Den är också av­görande för att nå klimatmålen. Vilken roll vill biblioteken ta i det arbetet?

”Hela kärnan i biblio­teks­tanken är ju klimatsmart: att många människor använder samma bok i stället för att var och en köper en egen”, skrev en läsare till Biblioteksbladets redaktion häromveckan.
Visst är det så. Ändå var det ingen som hörde av sig när Delegationen för cirkulär ekonomi efterlyste engagemang från biblioteken. Och biblioteksväsendet har tidigare lyst med sin frånvaro vid FN:s klimattoppmöten.
”Vi går mot katastrof och vilken sektor har saknats vid borden?”, frågade Andrew Potts från Climate Heritage Network på senaste WLIC-konferensen och svarade själv på sin fråga: ”Vi som arbetar med kulturarv.”
Men något har hänt. I år fanns biblioteken med på ett hörn på FN:s 26:e klimattoppmöte i Glasgow, om än i blygsam omfattning.

Vi går mot katastrof och vilken sektor har saknats vid borden?

Andrew Potts, Climate Heritage Network
Om världen inte lyckas begränsa uppvärmningen riskerar vi katastrofala följder. Men även med en begränsning varnar experter för flyktingvågor och fördjupade sociala klyftor, vilket i sig kan hota demokratin.
Biblioteken måste givetvis se över sina klimatavtryck och vara för­beredda när klimatförändringarna kommer med full kraft. Som i Tyskland och Belgien eller Älghult och Gävle i somras.
Men frågan är större än så. När avgörande information måste nå alla människor i samhället borde biblioteken finnas där. I Kristianstad planerar biblioteket för hur de ska leverera information till befolkningen även om biblioteket skulle behöva evakueras till följd av översvämning. Och Gerald Leitner, Iflas generaldirektör, betonar bibliotekens roll för att inkludera alla medborgare i de gigantiska och snabba förändringar som klimatförändringarna kommer att föra med sig. ”Jag kan lova er, miljontals bibliotek över hela världen kommer att göra sitt bästa för att stödja er”, sade han när kulturens roll för klimatarbetet lyftes på ett möte i Glasgow.

Men det handlar också om själva kärnan i biblioteksverksamheten, den cirkulära ekonomin. Att flera personer läser samma bok i stället för att köpa var sin. Den cirkulära ekonomin beskrivs som avgörande för att nå klimatmålen. På Oodi-biblioteket i Helsingfors kan besökare låna symaskiner, laserskärare och 3D-skrivare. I Hässleholm lånas elcyklar ut, i Glasgow finns ett fröbibliotek och på Risskov bibliotek i danska Aarhus lånas, vid sidan av böcker och andra medier, även markplättar ut för odling.
Det behövs ganska lite fantasi för att hitta nya sätt att använda tanken bakom bibliotek. En sak är klar: det kommer att bli nödvändigt. Frågan är vilken roll biblioteken vill ta i arbetet?

Fotnot: Krönikan publiceras i Biblioteksbladet nummer 4, 2021. Där finns mer att läsa om några av de exempel som nämns i texten.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Upprop för hotat bibliotek

Raoul Wallenberg-institutets bibliotek för mänskliga rättigheter hotas av nedläggning. Nu har juristerna Izabell Zaza och Amanda Bergqvist organiserat ett upprop för att försöka rädda biblioteket.

12 feb 2025 • 2 min

Debatt

Replik: Iselid är sen på bollen

Samtal om förhandlingar om e-böcker pågår redan, skriver Stefan Persson från Läromedelsföretagen i ett svar i debatten om svensk kurslitteratur. Han konstaterar att Lars Iselids alternativ ”låter mer som en from förhoppning än en realistisk lösning.”

6 feb 2025 • 3 min