Om en besvikelse så stor att man tappar andan

25 feb 2022 • 2 min

Varför går det att gulla med biblioteken och samtidigt inte stå upp för elevers tillgång till ett bemannat skolbibliotek som integreras i undervisningen?

Februaris första helg skriver två tunga ledarskribenter och Dagens Nyheters Patrik Lundberg om vikten av skolbibliotek för elevers läsande. De frågar sig varför skolministern inte går fram med en proposition med de förslag som utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning arbetat fram.
Trots att flera av de politiska partierna är positiva till bemannade skolbibliotek för att stärka elevers läsning och medie-och informationskunnighet väljer regeringen att inte göra någonting. Skolministern säger att beslutet ”inte ska hastas fram”. Men skolbiblioteksfrågan har varit en seg och långvarig process, så var den vill­farelsen kommer ifrån är svårt att förstå.

Skolbiblioteken skrevs in i skollagen 2011 och under tio år har arbetet för alla elevers jämlika tillgång till ett bemannat skolbibliotek varit i såväl medial hetluft som på den politiska agendan. Under de senaste regeringsåren har det ordnats kampanjer med statsråd som tipsar om barnböcker, biblioteken har lovordats och priser har delats ut. Orden och läsandets betydelse för språkutveckling har betonats från politikerhåll, och medie- och informationskunnigheten har varit viktigt att framhålla, inte minst för att visa andra politikers sätt att hantera fakta och information. Kort sagt är skolbibliotekets roll väl känt i de utbildningspolitiska kretsarna och ”hasta” känns inte riktigt som rätt verb i sammanhanget.
Varför är det möjligt att gulla med biblioteken men inte stå upp för att alla elever ska få tillgång till ett bemannat bibliotek som integreras i deras under­visning?
Det är sällan bra att spekulera men det känns nästan nödvändigt när besvikelsen över den uteblivna propositionen är så stor att man tappar andan.

Skolan och det sätt skolpengen används på kommer att bli en av de viktigaste valfrågorna i år. De olika partierna formerar sig i frågan och kanske skulle en skolbiblioteksproposition ta för mycket tid och plats för en ny skolminister att hantera när hela skolsystemet står på spel. Ett annat alternativ är att skolan är målstyrd och att man länge har arbetat för att avstå från regleringar liknande det krav på bemannat skolbibliotek som förs fram. Ett tredje alternativ är att Sveriges kommuner och regioners röst för att skolan ska vara enbart kommunernas egen angelägenhet är så stark att regeringen inte vågar genomföra en reglering av skolbiblioteken. Oavsett vore det bra med tydliga svar och inte ett långsamt förhalande.

Samma helg har DN en artikel om en moderat kommunalpolitiker i Östra Göinge med egna läs- och skrivsvårigheter. Han har efter flera år i politiken insett att kommunens största problem inför fram­tiden är dagens dåliga skolresultat och lågt utbildade befolkning. Hans övergripande plan är nu att öka inflyttningen av medelklass och därmed höja utbildningsnivå för alla. Knappast en unik lösning men sannolikt en insiktsfull politik. Jag önskar att han satsar på många och väl fungerande skolbibliotek. Det skulle ge en snabb effekt.

0 kommentarer

Senaste nytt

Kommentar

Iflas ordförande skjuter på budbäraren

Avslöjandena om rötan inom Ifla fortsätter att ge eko. Den tyska tidningen BuB ägnar sin senaste utgåva åt historien och publicerar en intervju där Ifla-ordföranden Barbara Lison både bekräftar viktiga uppgifter och försöker undergräva Biblioteksbladets trovärdighet.

1 feb 2023 • 3 min

Nyheter

Författare varnas för BTJ-tjänst

I höstas lanserade BTJ sin nya tjänst för författarbesök på bibliotek. Nu varnar Författarcentrum sina medlemmar för att använda den. ”Vi oroar oss för en urholkning av arvodesnivåerna.”

31 jan 2023 • 3 min

Nyheter

Ny uppgörelse i Sölvesborg

Sölvesborgs kommunledning har slutit ännu en uppgörelse med chefen för biblioteket. Denna gång är det Anders Nylander som avslutar sin anställning.

26 jan 2023 • 2 min