Om en besvikelse så stor att man tappar andan

25 feb 2022 • 2 min

Varför går det att gulla med biblioteken och samtidigt inte stå upp för elevers tillgång till ett bemannat skolbibliotek som integreras i undervisningen?

Februaris första helg skriver två tunga ledarskribenter och Dagens Nyheters Patrik Lundberg om vikten av skolbibliotek för elevers läsande. De frågar sig varför skolministern inte går fram med en proposition med de förslag som utredningen Skolbibliotek för bildning och utbildning arbetat fram.
Trots att flera av de politiska partierna är positiva till bemannade skolbibliotek för att stärka elevers läsning och medie-och informationskunnighet väljer regeringen att inte göra någonting. Skolministern säger att beslutet ”inte ska hastas fram”. Men skolbiblioteksfrågan har varit en seg och långvarig process, så var den vill­farelsen kommer ifrån är svårt att förstå.

Skolbiblioteken skrevs in i skollagen 2011 och under tio år har arbetet för alla elevers jämlika tillgång till ett bemannat skolbibliotek varit i såväl medial hetluft som på den politiska agendan. Under de senaste regeringsåren har det ordnats kampanjer med statsråd som tipsar om barnböcker, biblioteken har lovordats och priser har delats ut. Orden och läsandets betydelse för språkutveckling har betonats från politikerhåll, och medie- och informationskunnigheten har varit viktigt att framhålla, inte minst för att visa andra politikers sätt att hantera fakta och information. Kort sagt är skolbibliotekets roll väl känt i de utbildningspolitiska kretsarna och ”hasta” känns inte riktigt som rätt verb i sammanhanget.
Varför är det möjligt att gulla med biblioteken men inte stå upp för att alla elever ska få tillgång till ett bemannat bibliotek som integreras i deras under­visning?
Det är sällan bra att spekulera men det känns nästan nödvändigt när besvikelsen över den uteblivna propositionen är så stor att man tappar andan.

Skolan och det sätt skolpengen används på kommer att bli en av de viktigaste valfrågorna i år. De olika partierna formerar sig i frågan och kanske skulle en skolbiblioteksproposition ta för mycket tid och plats för en ny skolminister att hantera när hela skolsystemet står på spel. Ett annat alternativ är att skolan är målstyrd och att man länge har arbetat för att avstå från regleringar liknande det krav på bemannat skolbibliotek som förs fram. Ett tredje alternativ är att Sveriges kommuner och regioners röst för att skolan ska vara enbart kommunernas egen angelägenhet är så stark att regeringen inte vågar genomföra en reglering av skolbiblioteken. Oavsett vore det bra med tydliga svar och inte ett långsamt förhalande.

Samma helg har DN en artikel om en moderat kommunalpolitiker i Östra Göinge med egna läs- och skrivsvårigheter. Han har efter flera år i politiken insett att kommunens största problem inför fram­tiden är dagens dåliga skolresultat och lågt utbildade befolkning. Hans övergripande plan är nu att öka inflyttningen av medelklass och därmed höja utbildningsnivå för alla. Knappast en unik lösning men sannolikt en insiktsfull politik. Jag önskar att han satsar på många och väl fungerande skolbibliotek. Det skulle ge en snabb effekt.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Finska tips om nationellt e-bibliotek

Omvärldsbevakning, AI och tips att ta med sig för den som vill skapa nationellt e-bibliotek var några frågor som lyftes på Biblioteteksdagarnas första dag på Sara kulturhus i Skellefteå.

22 maj 2024 • 8 min

Nyheter

Vill göra sjukhusbiblioteken synligare

Sjukhusens bibliotek berörs när de ekonomiskt krisande regionerna ska spara pengar. Det kan försämra vårdkvaliteten, hävdar Anna Videfrost, ordförande i Föreningen Sveriges sjukhusbibliotekschefer, SSBC.

21 maj 2024 • 3 min

Nyheter

Så ska bokens värde säkras

Politiken bryr sig inte om litteraturen. Det anser Sveriges författarförbund som samlar representanter från litteraturområdet för att stärka branschens intressen.

15 maj 2024 • 2 min