Myndigheten för kulturanalys ger en dyster bild av biblioteken i sin årliga uppföljning av de kulturpolitiska målen, ”Kulturanalys 2017”. Men analysen bakom slutsatserna brister – den negativa bilden behöver nyanseras, skriver Maria Jacobsson på SKL i en debattartikel.

I rapporten lyfter man att biblioteket på många orter är en central mötesplats och den viktigaste kulturlokalen. Men rapporten ger inga exempel på just det trots att antalet aktiviteter på biblioteken har ökat. 2015 genomfördes drygt 130 000 aktiviteter på biblioteken: allt från sagostunder, författarbesök och bokprat till läxläsning, språkcaféer och olika föreläsningar.

I stället väljer man i rapporten att, som ett mått på tillgänglighet, titta på antal bibliotek. Man konstaterar att antalet bibliotek har minskat de senaste 20 åren, men en analys om varför saknas. Man fångar inte heller upp att verksamhet även sker utanför bibliotekslokalen med olika uppsökande aktiviteter som till exempel Bokstart och Boken kommer. Nedläggningar av bibliotek sker inte heller i den snabba takt som under 1990-talet då flera rena utlåningsstationer lades ner.

Det är viktigt att komma ihåg att folkbiblioteken är den kulturinstitution som finns utspridd mest i hela landet; på 1 145 olika adresser! Till dessa kommer bokbussarna som stannar vid 6 551 fasta hållplatser. Kommunerna tar ett stort ansvar för att biblioteken ska vara tillgängliga för alla.

Myndigheten för kulturanalys drar helt andra slutsatser. ”Minskad tillgänglighet har således sannolikt bidragit till att färre besöker bibliotek och ökade regionala skillnader.” skriver man i rapporten. Men tittar man på Kungliga bibliotekets statistik visar den att folkbiblioteken har lika många besök – nästan 66 miljoner – 2015 som 2014.

I rapporten lyfter myndigheten också bibliotekens öppettider som ett mått på tillgänglighet. Man jämför däremot inte om öppettiderna har förändrats över tid utan konstaterar bara att de varierar och till exempel att endast 38 procent har öppet på lördagar. Konstigt nog nämns inte heller meröppna bibliotek, som innebär att bibliotek är tillgängliga även på kvällar och helger när det inte finns personal på plats. Meröppna bibliotek är relativt nytt (kom till Sverige 2009), men nu finns det meröppna folkbibliotek i 53 kommuner – ett viktigt komplement till de tider då biblioteket är bemannat. Det stämmer att biblioteken minskar i antal, men det är viktigt att titta på utbudet i sin helhet för att på ett trovärdigt sätt kunna uttala sig om tillgänglighet och konsekvenser för invånarna.

Maria Jacobsson, handläggare med expertområde bibliotek och folkbildning på avdelningen Tillväxt och samhällsbyggnad vid Sveriges kommuner och landsting

Läs mer: Dystra bibliotekssiffror i ny rapport