Fritt fram för falska fakta

23 feb 2022 • 2 min

På randen till en valrörelse saknar stora delar av Sverige journalistisk bevakning. Utarmningen försämrar våra möjligheter att stå emot försök till informationspåverkan.

I USA talar man om news deserts, nyhetsöknar. Det är en ödemark som snabbt breder ut sig.

Sedan 2004 har var fjärde nyhetstidning försvunnit. I drygt 200 av landets knappt 3 200 counties (motsvaras av län, men är storleksmässigt mer som kommuner) sker inte längre någon nyhetsbevakning, enligt en rapport från University of North Carolina från 2020.

För att veta vad som händer runtomkring dem är invånarna hänvisade till sociala medier och andra källor utan lokal förankring.

Nyhetsöknar finns även i Sverige. För sju år sedan saknade 54 av 290 kommuner lokal nyhetsbevakning och hela tiden dyker fler orter ner under nyhetsradarn, visar Institutet för mediestudier i en återkommande undersökning. Den senaste rapporten publicerades strax före jul och visade att det nu är 63 kommuner som inte har någon nyhetsredaktion. (På några håll sker det ändå nyhetsbevakning tack vare journalister utanför kommungränsen, konstaterar institutet. Men det förändrar inget i sak, trenden är ändå tydlig.)

Vi står alltså på randen till årets valrörelse utan att invånarna i dessa nyhetsöknar – drygt 20 procent av Sveriges kommuner – får sin vardag speglad och lokala frågor granskade.

Det går inte att bortse från en sådan utarmning när man talar om falska nyheter, informationspåverkan och risken för att konspirationsteorier och andra van-föreställningar får fäste.

När det blev känt att företaget Cambridge Analytica använt användardata från Facebook för att manipulera opinionen i USA inför presidentvalet 2016, kom det också fram att metoden använts för att påverka ett par hundra andra nationella val runtom i världen. Hur stor är risken att det inträffar i Sverige? Hur ser försvaret av vår demokrati ut?

Det var utifrån sådana frågor som arbetet med Biblioteksbladet nummer 1 2022 drog igång.

Och svaren? Jag redovisar inte hela innehållet här, men om det inte stått klart tidigare så blir det nog tydligt att desinformation har många skepnader och kan skada på skiftande sätt.

”Det är stor skillnad på falska ryska profiler på Twitter och en bloggare som inte har ordning på fakta”, som medieforskaren Johan Farkas uttrycker det i en intervju.

Och nyhetsöknarna? De växer vidare, många historier förblir oberättade.

Jag vill därför passa på att tipsa om den amerikanska organisationen Project Censored som varje år sammanställer de viktigaste berättelserna som de breda medierna förbigått med tystnad.

Motsvarande grepp i Sverige skulle kunna ge ny energi till den annars alltför tystlåtna diskussionen om nyhetsöknarnas utbredning och allvarliga följder.

Men vilka ska stå för sammanställningen?

Få vore mer lämpade än ett nätverk av bibliotekarier.

0 kommentarer

Senaste nytt

Debatt

Sluta göra skillnad på barn!

När det gäller digitala litteraturtjänster måste bibliotekarien göra skillnad på barn beroende på vilket språk de vill läsa på. Det känns inte alls bra, skriver Peter Axelsson, chef för Regionbibliotek Stockholm.

25 maj 2022 • 2 min

Debatt

Fler samtal behövs om e-böcker på bibliotek

De senaste veckornas händelser verkar tyda på att lösningen på den knepiga frågan om digitala böcker på svenska folkbibliotek kan vara nära. Låt oss dock fortsätta diskutera utmaningar som bibliotekssektorn måste bemöta, skriver Maciej Liguzinski och Birgitta Wallin. Kanske kan Danmark visa oss vägen?

23 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Digitala böcker – varför så komplext?

Inga fasta högstapriser, blandade affärsmodeller och framför allt: tro inte att det finns en enda lösning som är varaktig. Det är några av slutsatserna i rapporten om digitala böcker som Regionbibliotek Stockholm presenterade på torsdagen.

19 maj 2022 • 3 min

Nyheter

Statistik: stor minskning av fysiska lån

Pandemin påverkade de svenska biblioteken under 2021 men ändå anordnades det fler aktiviteter än under 2020. Det visar Kungliga bibliotekets officiella statistik som samtidigt avslöjar att de fysiska besöken minskade med 27 procent jämfört med året innan.

18 maj 2022 • 2 min

Nyheter

Polarbibblo ger status åt minoritetsspråken

Polarbibblo är inget vanligt bibliotek. Det är en växande digital plattform för barn där de kan spela, rita, läsa och skriva – inte bara på svenska utan även på samiska språk, meänkieli och i framtiden också finska och romani chib.

17 maj 2022 • 4 min

Nyheter

Stockholms stadsbibliotek kan lämna Ifla

Biblioteksbladet har i flera artiklar avslöjat anklagelser om mobbning och trakasserier inom den internationella biblioteksfederationen Ifla. Nu överväger Stockholms stadsbibliotek att säga upp sitt medlemskap i organisationen.

10 maj 2022 • 3 min