Fritt fram för falska fakta

23 feb 2022 • 2 min

På randen till en valrörelse saknar stora delar av Sverige journalistisk bevakning. Utarmningen försämrar våra möjligheter att stå emot försök till informationspåverkan.

I USA talar man om news deserts, nyhetsöknar. Det är en ödemark som snabbt breder ut sig.

Sedan 2004 har var fjärde nyhetstidning försvunnit. I drygt 200 av landets knappt 3 200 counties (motsvaras av län, men är storleksmässigt mer som kommuner) sker inte längre någon nyhetsbevakning, enligt en rapport från University of North Carolina från 2020.

För att veta vad som händer runtomkring dem är invånarna hänvisade till sociala medier och andra källor utan lokal förankring.

Nyhetsöknar finns även i Sverige. För sju år sedan saknade 54 av 290 kommuner lokal nyhetsbevakning och hela tiden dyker fler orter ner under nyhetsradarn, visar Institutet för mediestudier i en återkommande undersökning. Den senaste rapporten publicerades strax före jul och visade att det nu är 63 kommuner som inte har någon nyhetsredaktion. (På några håll sker det ändå nyhetsbevakning tack vare journalister utanför kommungränsen, konstaterar institutet. Men det förändrar inget i sak, trenden är ändå tydlig.)

Vi står alltså på randen till årets valrörelse utan att invånarna i dessa nyhetsöknar – drygt 20 procent av Sveriges kommuner – får sin vardag speglad och lokala frågor granskade.

Det går inte att bortse från en sådan utarmning när man talar om falska nyheter, informationspåverkan och risken för att konspirationsteorier och andra van-föreställningar får fäste.

När det blev känt att företaget Cambridge Analytica använt användardata från Facebook för att manipulera opinionen i USA inför presidentvalet 2016, kom det också fram att metoden använts för att påverka ett par hundra andra nationella val runtom i världen. Hur stor är risken att det inträffar i Sverige? Hur ser försvaret av vår demokrati ut?

Det var utifrån sådana frågor som arbetet med Biblioteksbladet nummer 1 2022 drog igång.

Och svaren? Jag redovisar inte hela innehållet här, men om det inte stått klart tidigare så blir det nog tydligt att desinformation har många skepnader och kan skada på skiftande sätt.

”Det är stor skillnad på falska ryska profiler på Twitter och en bloggare som inte har ordning på fakta”, som medieforskaren Johan Farkas uttrycker det i en intervju.

Och nyhetsöknarna? De växer vidare, många historier förblir oberättade.

Jag vill därför passa på att tipsa om den amerikanska organisationen Project Censored som varje år sammanställer de viktigaste berättelserna som de breda medierna förbigått med tystnad.

Motsvarande grepp i Sverige skulle kunna ge ny energi till den annars alltför tystlåtna diskussionen om nyhetsöknarnas utbredning och allvarliga följder.

Men vilka ska stå för sammanställningen?

Få vore mer lämpade än ett nätverk av bibliotekarier.

0 kommentarer

Senaste nytt

Kommentar

Iflas ordförande skjuter på budbäraren

Avslöjandena om rötan inom Ifla fortsätter att ge eko. Den tyska tidningen BuB ägnar sin senaste utgåva åt historien och publicerar en intervju där Ifla-ordföranden Barbara Lison både bekräftar viktiga uppgifter och försöker undergräva Biblioteksbladets trovärdighet.

1 feb 2023 • 3 min

Nyheter

Författare varnas för BTJ-tjänst

I höstas lanserade BTJ sin nya tjänst för författarbesök på bibliotek. Nu varnar Författarcentrum sina medlemmar för att använda den. ”Vi oroar oss för en urholkning av arvodesnivåerna.”

31 jan 2023 • 3 min

Nyheter

Ny uppgörelse i Sölvesborg

Sölvesborgs kommunledning har slutit ännu en uppgörelse med chefen för biblioteket. Denna gång är det Anders Nylander som avslutar sin anställning.

26 jan 2023 • 2 min

Internationellt

Avhopp från Gates-finansierad Ifla-stiftelse

Beslut om framtid och ledning har fått tidigare Ifla-ordföranden Christine Mackenzie att lämna styrelsen för stiftelsen SIGL. Samtidigt pågår samtal med SIGL:s generalsekreterare Gerald Leitner, som sparkats från samma position inom Ifla, om en ny roll som rådgivare.

26 jan 2023 • 2 min

Nyheter

Populärt låna elmätare i söder

Elmätare har funnits i många år på flera av landets folkbibliotek, men det är först under senaste året som låntagarna har fått upp ögonen för dem. Åtminstone i södra delarna av landet.

24 jan 2023 • 3 min