Fritt fram för falska fakta
23 feb 2022 • 2 min
På randen till en valrörelse saknar stora delar av Sverige journalistisk bevakning. Utarmningen försämrar våra möjligheter att stå emot försök till informationspåverkan.
I USA talar man om news deserts, nyhetsöknar. Det är en ödemark som snabbt breder ut sig.
Sedan 2004 har var fjärde nyhetstidning försvunnit. I drygt 200 av landets knappt 3 200 counties (motsvaras av län, men är storleksmässigt mer som kommuner) sker inte längre någon nyhetsbevakning, enligt en rapport från University of North Carolina från 2020.
För att veta vad som händer runtomkring dem är invånarna hänvisade till sociala medier och andra källor utan lokal förankring.
Nyhetsöknar finns även i Sverige. För sju år sedan saknade 54 av 290 kommuner lokal nyhetsbevakning och hela tiden dyker fler orter ner under nyhetsradarn, visar Institutet för mediestudier i en återkommande undersökning. Den senaste rapporten publicerades strax före jul och visade att det nu är 63 kommuner som inte har någon nyhetsredaktion. (På några håll sker det ändå nyhetsbevakning tack vare journalister utanför kommungränsen, konstaterar institutet. Men det förändrar inget i sak, trenden är ändå tydlig.)
Vi står alltså på randen till årets valrörelse utan att invånarna i dessa nyhetsöknar – drygt 20 procent av Sveriges kommuner – får sin vardag speglad och lokala frågor granskade.
Det går inte att bortse från en sådan utarmning när man talar om falska nyheter, informationspåverkan och risken för att konspirationsteorier och andra van-föreställningar får fäste.
När det blev känt att företaget Cambridge Analytica använt användardata från Facebook för att manipulera opinionen i USA inför presidentvalet 2016, kom det också fram att metoden använts för att påverka ett par hundra andra nationella val runtom i världen. Hur stor är risken att det inträffar i Sverige? Hur ser försvaret av vår demokrati ut?
Det var utifrån sådana frågor som arbetet med Biblioteksbladet nummer 1 2022 drog igång.
Och svaren? Jag redovisar inte hela innehållet här, men om det inte stått klart tidigare så blir det nog tydligt att desinformation har många skepnader och kan skada på skiftande sätt.
”Det är stor skillnad på falska ryska profiler på Twitter och en bloggare som inte har ordning på fakta”, som medieforskaren Johan Farkas uttrycker det i en intervju.
Och nyhetsöknarna? De växer vidare, många historier förblir oberättade.
Jag vill därför passa på att tipsa om den amerikanska organisationen Project Censored som varje år sammanställer de viktigaste berättelserna som de breda medierna förbigått med tystnad.
Motsvarande grepp i Sverige skulle kunna ge ny energi till den annars alltför tystlåtna diskussionen om nyhetsöknarnas utbredning och allvarliga följder.
Men vilka ska stå för sammanställningen?
Få vore mer lämpade än ett nätverk av bibliotekarier.
Senaste nytt

Hat och hot, AI och skolbibliotek – se samtalen från Almedalen
Nu går det att se ett urval av paneldiskussionerna på Biblioteksarenan, scenen för biblioteksfrågor under årets Almedalsvecka. Med det önskar vi trevlig sommar!
3 jul 2025 • < 1 min

Samtal om samhälle, demokrati och bibliotek i Visby
Hur påverkas demokratin när studieförbunden måste dra ner på en tredjedel av verksamheten? Och är det okej att förolämpa varandra på nätet? Det och många fler frågor debatterades på Biblioteksarenan i Almedalen.
27 jun 2025 • 4 min

Stockholms satsning – frö till nationell e-plattform?
Biblioteket Play startades för att Stockholms stadsbiblioteks program skulle nå utanför det fysiska rummet. Målet är att det ska bli en gemensam plattform för biblioteken i Sverige.
27 jun 2025 • 4 min

Små resurser för att skydda kulturarvet
Underhållet är eftersatt på Ukrainas ledande nationalbibliotek. Behovet av digitalt bevarande är stort, men det stöd som har getts hittills är som droppar i havet.
25 jun 2025 • 5 min

Lag om säkerhet kan försvåra för bibliotek
2024 fanns det 342 integrerade folk- och skolbibliotek i Sverige. Frågan är hur många av dessa som påverkas när den nya lagen om säker skola börjar gälla den 1 juli.
24 jun 2025 • 3 min

Biblioteket öppet när campus stänger till följd av demonstrationer
Campus Blåsenhus på Uppsala universitet har flera gånger stängt för allmänheten på grund av att demonstranter tagit sig in. Då har biblioteket behövt påminna om att bibliotek ska vara öppna för alla.
23 jun 2025 • 3 min

Rysk litteratur förbjuds i Ukraina
Nästan 600 böcker i Ukraina har förbjudits för att de anses innehålla rysk propaganda. ”Syftar till att likvidera Ukrainas självständighet.”
19 jun 2025 • 2 min

Subtil underbemanning hotar tryggheten
För många symboliserar bibliotek det goda samhället. Men för att det ska fortsätta vara så måste all bibliotekspersonal arbeta under rimliga villkor, skriver Leodan Rodriguez.
18 jun 2025 • 3 min

En hel dag om bibliotek på Almedalens finaste scen
Biblioteksarenan är politikerveckans plats för samtal om bibliotek och frågor som rör dem. Notera onsdagen den 25 juni på Almedalsbibliotekets barnavdelning.
17 jun 2025 • < 1 min

Föreningen: Stora luckor i AI-kommissionens förslag
Svensk biblioteksförening uppskattar att AI-kommissionen ser bibliotekens potential när Sveriges befolkning ska folkbildas om AI. Men viktiga behov och utmaningar nämns inte ens i förslaget, skriver föreningen i sitt remissyttrande.
16 jun 2025 • 2 min

Bokprat ger hopp och känsla av normalitet
Ukrainska författare åker med böcker till bibliotek på krigshärjade och tidigare ockuperade platser. Biblioteksbladet var med på en resa i Tjernihiv-regionen.
16 jun 2025 • 11 min

Prisas för uppsats om skolbibliotek – ”Finns stora luckor”
Skolbibliotekarien och studenten Peter Frövik gick bort 2024. Till hans minne har nu ett uppsatspris instiftats. Lovisa Thelander är den första mottagaren.
13 jun 2025 • 2 min
0 kommentarer