”Öppet fönster mot oskyddad e-boksvärld”

16 dec 2016 • 3 min

De tre folkbibliotekschefer som upptäckte vinterns e-boksbluff är kritiska mot avtalen med Elib. ”Det skulle vara mer ekonomiskt att ge bort abonnemang på Storytel”, menar de.

Den 15 november upptäckte vi på folkbiblioteken i Burlöv, Staffanstorp och Lomma i sydvästra Skåne att en stor del av våra e-böcker lånats av samma familj. Det visade sig att alla lån var från familjens eget ”bokförlag”, Frondörförlaget, som enligt vår åsikt inte ens hade en egen utgivning. Största delen av utgivningen bestod av klassiker, icke-copyrightskyddade texter, som går att få tag på gratis på nätet.  Familjen, bestående av sex personer, skaffade lånekort på 57 bibliotek och lånade sina egna titlar för stora belopp under de tre månader det pågick innan de blev stoppade.

Våra bibliotek spärrade e-bokstjänsten från Axiell Media/Elib till dess att omfattningen av detta var kartlagt. Vi varskodde andra bibliotek i Skåne och Axiell Media/Elib och skickade ut ett pressmeddelande för att uppmärksamma problemet. Nyheten slogs upp som förstanyhet i de största skånska tidningarna och lokalradion hade inslag. Snart var lånebluffen en riksnyhet med reportage i P1:s Studio 1 och inslag i Kulturnytt och TV4.

Till vår förvåning kände då Axiell Media redan till förlaget och hade stängt av dem två veckor tidigare, utan att varsko oss användare. Uppgörelsen med förlaget hade varit ”affärsmässig”. Någon polisanmälan hade inte gjorts. I medierna förklarade Axiell Media att det är biblioteken som ska granska utbudet och välja titlar, att de själva inte har möjlighet att kontrollera alla förlag. Vi blev bryskt medvetna om att vi hade ett fönster öppet mot en e-boksvärld som kunde innehålla det mesta och Axiell Media var inget skydd.

I intervjuer försökte vi lyfta de större frågorna kring folkbiblioteken och e-böcker. Vi upplever att Frondörförlagets framfart berodde på brister i systemet. Vi uppfattar också att avtalet som finns är orimligt dyrt.

Svensk biblioteksförening och SKL (vår förhandlare i denna fråga) var neutrala medan debatten pågick. Inga kritiska röster hördes. Axiell Media säger att de har fått uppfattningen att Sveriges folkbibliotek är nöjda med avtalet som har gjorts kring e-böcker. Men vi är inte nöjda och är säkra på att vi inte är ensamma.

Plattformen som erbjuds är inte bra. Det hade varit enklare för bibliotek att lägga till förlag i stället för att plocka bort. I dag är hanteringen mycket omständlig och tidskrävande. Många e-boksläsare skaffar lånekort i flera kommuner. En modell där man använder till exempel personnummer, som bara kan användas en gång, i stället för lånekortsnummer hade löst detta delvis. Det blir svårt att även då skapa rättvisa när vissa kommuner har lägre anslag för e-böcker än andra. Önskvärt vore en nationell tjänst som skapade en rättvis tillgång till e-böcker. Då hade det också funnits möjligheter och resurser att se över utbudet.

Kostnaden för e-böcker är ohållbar. Som det är betalar Sveriges folkbibliotek snart 10 procent av sitt medieanslag för e-boksutlåning som är 1–2 procent av den fysiska utlåningen. Det skulle vara mer ekonomiskt att ge flitiga användare abonnemang på Storytel eller liknande tjänst, som dessutom är betydligt mer användarvänliga.  De flesta som lånar e-böcker är läsvana vuxna läsare. Barn och ungdomar läser bara i undantag en e-bok. Utbudet är också dåligt när det gäller e-böcker för unga, speciellt för de yngre, likaså böcker på mångspråk. Två viktiga prioriterade grupper tillhör alltså inte gruppen e-boksläsare.

2015 lade Sveriges folkbibliotek 42 miljoner på e-böcker (jämfört med 478 miljoner på fysiska medier). Om utlåningen av e-böcker ökade till 10 procent av utlåningen skulle halva mediebudgeten gå till e-böcker. För ett bibliotek som Lomma med höga utlåningssiffror, blir kostnaden tre fjärdedelar av budgeten. Och då har vi ändå satt en gräns på 30 kronor. En e-bok kan ju kosta betydligt mer än så. I vilket läge måste vi upphandla tjänsten?

Hur ska folkbiblioteken få alla dessa hundratals miljoner? Är e-böcker det vi vill satsa alla utvecklingspengar på? Frågetecknen är många.

En nationell plattform förefaller avlägsen och förhandlingar måste fortsätta för att få en bättre lösning. Ska biblioteken kunna vara en viktig aktör i e-boksutvecklingen, måste det bli andra spelregler och förutsättningar. Det Frondörförlaget hade missat var att mindre bibliotek ofta valt en ganska blygsam budget till e-böcker på grund av de problem vi här beskriver. Den bokflod de trodde att de gömde sig i visade sig vara en vattenpöl.

0 kommentarer

Senaste nytt

Kommentar

"Tystnaden är ett sjukdomstecken"

Många har hört av sig efter en artikel om att bibliotekspersonal sällan tillåts läsa på arbetstid. "Vittnesmålen ger bilden av arbetsplatser där det straffar sig att tala klarspråk", skriver Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.

4 okt 2022 • 2 min

Reportage

Omöjligt uppdrag?

Svenskarnas läsande är ständigt föremål för bekymrade utredningar och politiska satsningar. Men trots alla ansträngningar är trenden negativ, särskilt bland unga. Hur ska det skrivna ordet vinna fler människors uppmärksamhet?

30 sep 2022 • 9 min

Nyheter

Retoriken som tystar röster

Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik?

29 sep 2022 • 3 min