Nu rustar Sunet och Sveriges kommuner och landsting för att utmana Bank-ID. Med en nationell tjänst ska ”alla personer som verkar i Sverige” erbjudas ”enkel och säker inloggning till digitala tjänster”. Men på biblioteken – som planeras bli utfärdare av legitimationerna – hissas nu varningsflagg.

Sunet (svenska universitetsdatanätverket) driver tillsammans med Sveriges kommuner och landsting ett projekt finansierat av Vinnova som syftar till att utveckla svenska e-legitimationer. Offentliga bibliotek förväntas ansvara för utfärdandet av e-legitimationerna. Om projektet blir verklighet innebär det att biblioteken får ansvar för att genomföra identitetskontroller på privatpersoner samt utfärda e-legitimationer till dem. Svensk biblioteksförenings regionstyrelse Stockholm Uppsala Gotland ser med oro på detta förslag.

På många platser i Sverige är biblioteket den enda offentliga verksamheten på orten och vi kan förstå att Sunet därmed ser en potential i biblioteken som utfärdare av e-legitimationer, men vi tror att det är fel väg att gå. Som fackförbundet DIK har kunnat konstatera i en rapport från 2015 förekommer utbredda problem med hot och kränkningar på landets bibliotek. Utifrån ett arbetsmiljöperspektiv kan det tänkas att Sunets förslag förvärrar den situationen. Om biblioteken blir utfärdare av e-legitimationer lovar Sunet att stå för underhåll av teknik och system men det blir också viktigt att få klarhet i om ett genomförande av projektet innebär att biblioteken på lång eller kort sikt måste lagra information (underskrifter, QR-koder) eller teknik som kan vara stöldbegärlig. Hos polisen och på banken där (e-)legitimationer utfärdas i dag är säkerhetsberedskapen av naturliga skäl en helt annan än vad som kan förväntas av ett bibliotek.

Sunet menar att legitimationskontroller medför större genomströmning av besökare hos utfärdarna. Visst vill vi att besökare ska strömma till biblioteken men inte främst för att de vill få ut en e-legitimation. Vi sympatiserar med syftet att bygga ett offentligt system för legitimationskontroll men utfärdandet av e-legitimationer kommer att ta tid från kvalificerade uppgifter gällande informationsförsörjning med mera som bibliotek är ålagda att utföra.

Vår huvudsakliga invändning mot förslaget är att det skulle kunna leda till en urholkning av bibliotekens betydelse och bibliotekariens profession. Biblioteken måste även fortsättningsvis vara en frizon utan krav och kontroll och verka för alla människors rätt till information och fri åsiktsbildning – till exempel via läsfrämjande insatser och genom att arbeta för ökad medie- och informationskunnighet. Utfärdande av digitala identiteter går inte att likställa med arbete för ökad digital delaktighet. Att en samhällstjänst är digital innebär dock inte att hanteringen av den per automatik bör ligga på biblioteken. Vi kan förstå om somliga hoppas att denna typ av nya uppgifter ska stärka bibliotekens existensberättigande men vi hävdar att det är exakt tvärtom. Biblioteksanvändarna skulle förlora den sista frizonen i samhället samtidigt som bibliotekarieyrket skulle avprofessionaliseras ytterligare.

Jonas Petersson, ordförande i Svensk biblioteksförenings regionstyrelse Stockholm Uppsala Gotland

Ragnar Helin, styrelseledamot i Svensk biblioteksförenings regionstyrelse Stockholm Uppsala Gotland

Eva Häusner, styrelseledamot i Svensk biblioteksförenings regionstyrelse Stockholm Uppsala Gotland

Mattias Karlsson, styrelseledamot i Svensk biblioteksförenings regionstyrelse Stockholm Uppsala Gotland

Peter Karlsson, styrelseledamot i Svensk biblioteksförenings regionstyrelse Stockholm Uppsala Gotland

Åsa Olsson, styrelseledamot i Svensk biblioteksförenings regionstyrelse Stockholm Uppsala Gotland

Susanne Ströberg, styrelseledamot i Svensk biblioteksförenings regionstyrelse Stockholm Uppsala Gotland

Peter Björkman, bibliotekarie

Karolina Karjalainen, bibliotekarie