Ta spel på större allvar
19 dec 2017 • 4 min
Spel är den främsta kulturformen bland unga – en målgrupp som biblioteken ska prioritera. Trots det är vi bara förstrött intresserade, skriver ungdomsbibliotekarien Tommy Bildström.


Tidigt en måndag morgon blev jag intervjuad för tidningen Allt om brädspel. Artikeln skulle handla om datorspel på biblioteket, om spel som kultur och min syn på detta.
Journalisten tyckte nog att jag lät lite ilsken, men inte över spel som kulturform utan snarare över hur biblioteken förhåller sig till den. Det är inte alltid lätt för den som inte jobbar på biblioteket att förstå hur mycket vi som gör det kan brinna för litteraturen och kulturen och hur viktiga läs- och kulturfrågor faktiskt är.
Förutom litteratur så är spel det media som intresserar mig mest. Precis som när filmen växte fram under tidigt 1900-tal kan spelmediet uppvisa barnsjukdomar, men också nytänk och spännande upplevelser. Precis som i filmens barndom så kan det helt plötsligt dyka upp nya genrer, olika sätt att berätta en historia. Det är en modern berättarform och en möjlighet att nå en prioriterad målgrupp som vi ibland inte når på biblioteket.
Men betraktas spel på bibliotek som en kulturform? Eller bara som en lockvara?
Tyvärr verkar det vara som det senare.
Det syns bland annat i frånvaron av diskussion kring tillgänglighet när det gäller spel. Enligt rapporten Unga & medier, som Statens medieråd gjorde 2015, så har 87 procent av alla ungdomar en dedikerad spelkonsol hemma.
Hur ser det ut för övriga 13 procent, de som står utanför en av vår tids största ungdomskulturella uttryck? Vilka har möjlighet att låna spel på biblioteket? De rika med en ny spelkonsol? Eller jobbar vi för att alla ska kunna göra detta?
Kultur är en rättighet, inte en förmån, och en viktig del av bibliotekets kulturuppdrag är att bredda kulturen och stödja de grupper som kämpar i motvind med sitt kulturutövande. Speciellt rollspelarna räknas in i den kategorin.
Vi behöver utveckla läsfrämjande metoder som får draghjälp av sociala, intermediala och även kollektiva faktorer och inget är mer relevant för ungdomar än att utgå från det media och den kultur som just nu är störst för dem.
Men då måste vi ta kulturen på allvar, jobba med den i arrangemang och koppla den till litteratur samt se ideella organisationer och kulturutövare som naturliga samarbetspartner.
Det är ett sätt att skapa ett kulturellt samtal med den målgrupp som främst intresserar sig för spel.
Fördelarna med att ta in spel på biblioteket är att man aktualiserar den kultursfär som ungdomarna befinner sig i, med den kommunikation och utbyte av idéer som följer med detta. Fantasy- och science fictionspel är en språngbräda till motsvarande genrer inom litteraturen och den kunskap som bibliotekarien införskaffar kring denna kulturform blir efterfrågad av både föräldrar och pedagoger.
En anledning till bibliotekens förströdda intresse kan vara bristande kunskap och att man inte naturligt rekryterar inom den kultursfär som omfamnar spelen. Men om man väljer att ha spel på biblioteket så bör man ställa samma krav på kunskap kring dessa som kring ungdomslitteratur, noter och andra specialområden som ett bibliotek kan tänkas täcka in.
Många litteraturdiskussioner som förs på bibliotek appliceras inte på spel, trots att det är den mediavärld som de flesta ungdomar befinner sig i.
Det är synd.
Aktuella händelser som Gamergate (där kvinnor i spelbranschen utsattes för trakasserier) och hur metoo-rörelsen bidrog till stängningen av Neogaf, ett av världens största och mest inflytelserika spelforum, ger biblioteken en chans att jobba med värdegrund ur ett kulturperspektiv, något som inte minst skolan skulle kunna ha nytta av.
Som ungdomsbibliotekarie tar jag mycket hjälp av det kollegiala lärandet. Det finns många engagerade bibliotekarier ute i landet och det förs heta debatter kring barnens läsning och vad som är lämpligt.
Men jag har aldrig, inte en enda gång, hittat någon som vill diskutera Pegi-märkningen som bibliotek brukar köpa rakt av, trots att det minst sagt inte är kulturkonsekvent.
Märkningen kom 2003 och togs fram av spelbranschen för att skydda minderåriga från olämpligt innehåll i deras produkter. Det är inte baserat på vetenskapliga rön utan på etiska ställningstaganden och ett försök att hitta ett gemensamt förhållningssätt till våld, sex och grovt språk.
Ålderskategorierna baseras på olika länders åldersgränser för film. Men de svenska reglerna för film är mindre strikta än Pegi-gränserna. En femtonåring kan se skräckfilmen Det på bio men ska enligt Pegi inte spela rollspelet Final Fantasy.
Hockeyspelet NHL 2012 fick Pegi-märkningen 16 år på grund av att man kunde kasta handskarna och slåss.
Finns det verkligen inte diskussionsvärde i detta för kulturförmedlare med spel på biblioteken? Är det så att man inte lånar ut hockeyspel till 15-åringar och är det i så fall konsekvent med hur vi ser på annan kultur?
När det gäller barn och ungdomsböcker så anlägger jag ett barn- och ungdomsperspektiv där jag tar hänsyn till generationsmaktordningen och ungdomars avvikelse från vuxennormen.
Det är dags att vi anlägger samma perspektiv när det gäller spel.
Men på biblioteken betraktas inte kunskap om spelkultur som en specialkompetens. Spelandets låga status hindrar bibliotekarier med kunskap från att använda sig av den.
Det är en värdefull specialkompetens om man är mån om att locka vår prioriterade målgrupp ungdomar till biblioteket.
De bibliotek som väljer att ta in spel bör ha en omvärldsbevakning som motsvarar den man har kring andra medier, och vi måste lyfta diskussionen om tillgänglighet.
Hur gick det med intervjun med Allt om brädspel, kanske ni undrar? Jag blev inte allt för censurerad (tror jag) och jag hoppas att jag bidrog till en mer nyanserad bild av spel på biblioteket. Men det rätta forumet kanske är Biblioteksbladet snarare än en tidning för de redan frälsta.
Tommy Bildström, ungdomsbibliotekarie i Vindeln
Senaste nytt

Extra pengar för kompetens inom läsfrämjande
Det treåriga regeringsuppdraget Läsfrämjandelyft för folkbibliotek går mot sitt slut. Nu fördelar Kulturrådet 23 miljoner till 253 kommuner och 19 regioner. Här är kommunerna som får mest – och minst. Hela listan!
6 dec 2023 • 2 min

Besvikelse över tystnaden från biblioteken efter den 7 oktober
Hamas brutala attack i Israel den 7 oktober drabbar även den judiska minoriteten i Sverige. På resursbiblioteket för jiddisch finns både en rädsla för den ökade hotbilden och en besvikelse över biblioteksvärldens tystnad.
5 dec 2023 • 4 min

Helene Öberg om vikten av att förstå kraften i AI
Vi vill inte att unga människor ska växa upp utan att förstå digital utveckling. Vi vill inte heller att de växer upp utan läsning. De förstår själva att båda behövs, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
1 dec 2023 • 2 min

Omfamna, bemästra och använd AI
Bilderna i nya numret av Biblioteksbladet är AI-genererade. Skulle tidningen även kunna skrivas av en chatbot? "Svaret är nej, men jag ändrar mig kanske om någon lyckas instruera en AI att skriva texter som berör på samma sätt som Annika Nordenskiölds bilder", skriver Thord Eriksson.
30 nov 2023 • 2 min

"Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva en ny konstform i mitt liv"
AI-konstnären Annika Nordenskiöld har skapat bilderna till det nya numret av Biblioteksbladet. "Jag försöker få fram bilder som känns och som har någon sorts mänsklig närvaro."
29 nov 2023 • 2 min

Hotat samarbete lever vidare – åtminstone en tid
Svenska Daisykonsortiet, SDK, lever vidare. Det beslutades på förra veckans årsmöte. Nu tillsätts en arbetsgrupp som ska utreda konsortiets framtid.
29 nov 2023 • 3 min

Gammal data hotas av utrotning
Med språk hämtat från naturvetenskapens larm om utsatta djurarter listar Digital Preservation Coalition hotade ”digitala arter”. Några är på väg att försvinna, andra är redan så gott som borta – och följderna är förödande, varnar organisationen.
28 nov 2023 • 3 min

Följ prisutdelningen på Augustgalan
Augustgalan hölls på måndagskvällen. Se hela prisutdelningen i efterhand här.
27 nov 2023 • < 1 min
Augustpriset: "Det är värdefullt med vårt perspektiv i juryn"
I kväll delas Augustpriserna ut. Salomon Hellman gör sitt andra år som ordförande i den jurygrupp som delar ut priset i barn- och ungdomskategorin. Han är bibliotekarie och inköpsansvarig för barn- och ungdomslitteratur på Stockholms stadsbibliotek.
27 nov 2023 • < 1 min

Sökes: person med koll på åldrade data och gammal utrustning – ”Läget är akut”
Hos Kungliga biblioteket pågår rekryteringen till en nyckelposition inom digitalt bevarande. Men det går trögt. ”Vi behöver hitta kompetenser som finns i andra branscher.”
27 nov 2023 • 3 min

"Biblioteket spelar en huvudroll för att förstå Nordirlands förflutna"
25 år har gått sedan långfredagsavtalet slöts den 10 april 1998. Sedan dess råder fred i Nordirland, men såren finns kvar och minnena av konflikten, The Troubles, finns bevarade på The Linen Hall Library i Belfast.
24 nov 2023 • 6 min

Vill vi ha fler icke-vita bibliotekarier så behöver vi prata om rasism
Bibliotek präglas av systematisk rasism och omedvetna fördomar. Den skeva representation avskräcker synliga minoriteter från yrket, skriver bibliotekarien Surrah al-Himidy.
23 nov 2023 • 3 min
0 kommentarer