Antalet nedlagda bibliotek varierar år från år, men trenden är entydig. ”Det går ner”, säger Cecilia Ranemo som är ansvarig för Kungliga bibliotekets officiella statistik.

Under förra året försvann 35 svenska bibliotek, varav 11 folkbibliotek. Det framkommer av den årliga statistiken som Kungliga biblioteket publicerade på onsdagen. Förändringen innebär att Sverige idag har 371 folkbibliotek färre än vid millennieskiftet.

– Det brukar i snitt försvinna ungefär 10 folkbibliotek per år. Kurvan är rakt nedåtgående, säger Cecilia Ranemo som är ansvarig för den officiella statistiken på KB.

En tendens som Cecilia Ranemo noterat är att kommuner som har invigt kulturhus där biblioteket är samlokaliserat med annan verksamhet, ofta kompenserar satsningen genom att stänga filialer.

– Så även om det öppnar något nytt, så försvinner ofta två andra.

Utöver de 11 folkbiblioteken avslöjar statistiken att 24 andra bibliotek också har försvunnit. Det rör sig ofta om bibliotek på universitet och högskolor och specialbibliotek som kan finnas kvar fysiskt, men har förlorat sin bemanning och därmed inte längre tas upp i statistiken.

– Vissa år finns det till exempel museibibliotek i länen som inte har någon bemanning och andra år har de det, säger Cecilia Ranemo.

Av samma skäl har några skolbibliotek fallit ur urvalsramen, det handlar alltså inte alltid om att bibliotek har stängt utan snarare om att de inte kvalificerat sig för att ingå i statistiken.

Den generella trenden när det gäller bibliotek i stort, är densamma som för folkbiblioteken.

– Det går ner, det vet man, men inte med hur många per år, säger Cecilia Ranemo.

Riksbibliotekarie Karin Grönvall kommenterar statistiken med att det pågår en omstrukturering:

–  Antalet årsverken för bemanning av folkbiblioteken har inte minskat och samtidigt ökar antalet övriga utlåningsställen något, vilket pekar på en utveckling mot mer uppsökande verksamhet.

Karin Grönvall påpekar att en stor del av minskningen av verksamheter har skett inom integrerade folk- och skolbibliotek och eller skolbibliotek på grundskolan.

– Det finns svårigheter att definiera och mäta den verksamheten och vi välkomnar därför förslaget i Gustav Fridolins utredning att KB och Skolverket ska utveckla skolbiblioteksstatistiken.