Biblioteken behövs när nya samarbeten formeras

Ett gemensamt ekosystem för forskningsinformation håller på att ta form på nationell nivå. En viktig markering var den konferens om...

Ett gemensamt ekosystem för forskningsinformation håller på att ta form på nationell nivå. En viktig markering var den konferens om infrastruktur för forskningsinformation som Kungliga biblioteket och Vetenskapsrådet anordnade i oktober. Jakob Kihlberg skriver för BBL: 

Forskningsinformation är hett. Förklaringen stavas både teknik och ideologi. Den tekniska utvecklingen – och framför allt den elektroniska publiceringen – har gjort det möjligt att samla in data om i princip allt forskarna gör. Samtidigt har vi ett akademiskt system som allt mer styrs genom att mäta och väga: resurser ska i ökande utsträckning fördelas utifrån kvantitativa indikatorer och då behövs grunddata som går att lita på. Det behövs bibliometriska uppgifter av olika slag – publiceringar, citeringar – men också tillförlitlig information om sådant som forskningsprojektens sammansättning och finansiering och samverkan med aktörer utanför högskolan.

Att frågan är viktig märktes vid Kungliga bibliotekets och Vetenskapsrådets konferens ”Infrastruktur för forskningsinformation i Sverige” (#IFFIS14), som genomfördes i Stockholm i slutet av oktober. Konferensen var fullbokad och inte minst forskningsbiblioteken var väl representerade, även om många av deltagarna också kom från lärosäten och forskningsfinansiärer.

Konferensen innehöll ett antal presentationer med fokus på utvecklingsfrågor i Sverige och två intressanta föredrag som fokuserade på erfarenheter i England, bland annat kring hur organisationen Jisc jobbat med att samordna forskningsinformation på nationell nivå. Annars var troligen det stora utbytet för många av deltagarna de diskussioner som fördes i Open Space-miljö med företrädare för de olika delarna i det svenska ekosystemet för forskningsinformation.

Även Utbildningsdepartementet var på plats genom Katarina Bjelke, chef för den forskningspolitiska enheten. I sitt inledningsanförande beskrev hon den nya regeringens prioriteringar för mandatperioden, som höjda basanslag och ökad långsiktighet i villkoren för forskning och högre utbildning. Hon underströk också särskilt att biblioteken har en viktig roll i främjandet av svensk forskning. Hon påpekade att det ur departementets synvinkel är viktigt att det finns en gemensam färdplan för forskningsbiblioteken och att man kan åstadkomma ökad samordning för resurseffektivitet i hela systemet. KB har rollen att koordinera detta.

Att KB och VR tillsammans hade bjudit in till denna temadag är logiskt med tanke på det gemensamma ekosystem för forskningsinformation som håller på att ta form. De båda myndigheterna står för viktiga delar på nationell nivå, även om systemen är byggda med federerade lösningar och informationen ju i stor utsträckning samlas in ute på högskolorna – ofta via biblioteken.

För KB:s del handlar det bland annat om att vidareutveckla databasen SwePub så att den kan användas för bibliometrisk analys och för VR:s del om att sjösätta det nya ansöknings- och ärendehanteringssystemet Prisma samt om att utveckla projektdatabasen SweCRIS. De olika tjänsterna ska i framtiden kunna utbyta och återanvända information. För att detta ska vara möjligt måste systemen konstrueras så att de kan kommunicera med varandra. Uppgifter måste också kunna knytas till individ, forskningsmiljö och projekt. Frågan om identifikatorer (som ORCID) är därför avgörande.

VR har mot bakgrund av komplexiteten i denna typ av frågeställningar också beslutat inrätta en nationell styrgrupp för forskningsinformation. Där kommer bland annat företrädare för bibliotekssektorn att ingå. Gruppens arbete presenterades vid konferensen och det var tydligt att den inte ska ha som uppgift att styra uppifrån och ner. Snarare är inriktningen att bygga vidare på de system som vuxit fram organiskt i sektorn och att arbeta med gemensamma standarder och interoperabilitet. När systemen väl är på plats ska informationen kunna användas i utvärdering internt på högskolorna och i förlängningen även vid medelstilldelningen nationellt. Detta även om det system för forskningskvalitetsutvärdering i Sverige (FOKUS) som nu diskuteras i högre utsträckning kommer att baseras på sakkunniggranskning.

Flera saker är alltså på gång som lovar gott för framtiden och forskningsbiblioteken kommer att ha en viktig roll i att få fram kvalitetssäkrad data. Som flera påpekade under dagen är dock den största utmaningen kanske att få forskarna själva motiverade – att få dem att bry sig om att uppdatera och kontrollera sina uppgifter. I denna del kan det kännas mer ovisst hur nästa steg ska tas – men klart är i alla fall att biblioteken även här kommer att ha en viktig informerande och stödjande roll.