”Det kommer att bli verkstad!”

När regeringens läsdelegation drar i gång i höst finns det inga bibliotekarier i gruppen. Men ordföranden, Stockholms stadsbibliotekarie Katti Hoflin, får stöd av bland annat en förbundskapten i fotboll.

Nu är det dags för den av regeringen tillsatta läsdelegationen att sätta igång. Fram till juni 2018 ska den arbeta med litteratur- och läsfrämjande arbete i och utanför skolan, kartlägga och följa utvecklingen, ordna utåtriktade aktiviteter och presentera förslag på åtgärder.

Det kommer att bli verkstad, lovar Katti Hoflin, chef för stadsbiblioteket i Stockholm och ordförande för läsdelegationen.

– Vi ska inte primärt landa i en rapport, så som det brukar gå till i sådana här sammanhang. Vi kan komma med förslag till ministrarna redan från dag ett.

[fakta id=”15299″]

Utöver Katti Hoflin består gruppen av två författare, en teaterchef, en forskare, en förbundssekreterare från ABF och en tidigare förbundskapten i fotboll.

– Steg ett nu är att undersöka vilken kompetens vi tillsammans besitter och vad vi saknar, säger Katti Hoflin.

Inte minst handlar det om att möta dem som arbetet primärt berör – barnen. En annan grupp som delegationen vill träffa är bibliotekarier.

– Det är väldigt roligt med en så bred sammansättning, men bibliotekarierna saknar vi. Deras erfarenheter och goda exempel behövs.

Varför finns det inga bibliotekarier med, tror du?

– Det vet inte jag, men kanske har man tänkt att ”Katti har stor bibliotekserfarenhet, så hon täcker in den delen”. Även om jag inte är utbildad bibliotekarie.

Exakt hur arbetet kommer att se ut i praktiken är ännu oklart. Katti Hoflin talar om en militär inställning: minsta insats för största möjliga effekt.

Har du några idéer om vad som behöver göras?

– Jag har tusen idéer! Jag vill inte före-gripa det första mötet men jag kan säga att om man som barn förknippar läsning med krav och att nå kunskapsmål, så kan det hindra en från att bli en läsgalning. Om man vill förvandla en bokslutare till en bokslukare ska man nog inte betona själva nyttoaspekten.

Hur ska man göra istället?

– Man kan fråga barnet: Vad tycker du är intressant? Då kanske man får svaret: Jag vill bli skådespelare. Okej, om du vill hitta inspiration till karaktärer så kan det vara bra att titta på några andra berättelser, och sno idéer. Är du intresserad av mat – finns det en hel del recept. Allt kan leda till läsning.

Om vi ändå ska ta nyttan: Varför är det här projektet viktigt?

– Vi kommunicerar fortfarande med varandra genom språket. Allt är inte bara bild och rörligt, än. Läsningen ger bättre livskvalitet, nya drömmar, perspektiv på sig själv, insikten att man inte är ensam i existensens avgrunder. Läsningen gör att man lär sig uttrycka sig, så att man inte måste ta till nävarna när man blir frustrerad på sin älskling. Det finns tusen svar, ska jag fortsätta?

Vad tar du som stadsbibliotekarie med dig in i projektet?

– Jag tar med mig en erfarenhet av hur verkligheten ser ut på biblioteken. Och hur kontaktytor och strukturer ser ut mellan utbildning och bibliotek. Och principen om att läsfrämjande arbete måste utgå från lusten.