Digitala kulturarvet kräver statlig lösning

30 mar 2015 • 2 min

Staten borde ta ett större ansvar för det digitala kulturarvets bevarande. Det anser Anne Scherman, bibliotekarie och arkivarie på KB....

Staten borde ta ett schermanstörre ansvar för det digitala kulturarvets bevarande. Det anser Anne Scherman, bibliotekarie och arkivarie på KB. Frågan är komplicerad och saknar i dag ett fungerande lösning.
Vilket material som ska arkiveras, av det som sparats digitalt eller rent av slängts i en dators papperskorg, är ingen lätt fråga.


På konferensen Digikult 2015 i Göteborg var Anne Scherman en av föreläsarna, och talade om Digital forensics, eller it-arkeologi, ett ämne som drar till sig allt mer uppmärksamhet.

– Hittills finns det ingen riktigt bra lösning, säger Anne Scherman, bibliotekarie, arkivarie och handläggare på enheten för handskrifter på Kungliga biblioteket i Stockholm.

Kungliga bibliotekets handskriftssamling består av en stor variation av så kallade mediebärare, som pergament, kassettband och hårddiskar. Inlämnat material från exempelvis avlidna författare och personliga arkiv pliktlevereras inte utan lämnas in frivilligt.

Hur ett arkiv ska göras tillgängligt är komplicerat och handlar om system, teknik och juridik. Och vad händer om det i en inlämnad dators papperskorg ligger ett bekännelsebrev av typen ”det var roligt att få Nobelpriset i litteratur men det var inte jag som skrev böckerna, som gavs ut i mitt namn…”?

En vanligare fråga är hur olika digitala mediebärare ska bevaras och vara tillgängliga inför framtiden. Till skillnad från en brevväxling på papper är e-post krångligare att hantera.

– Det finns inga färdiga lösningar och vi måste samarbeta och se vad de kommersiella aktörerna har för alternativ.

Ibland får KB tacka nej till erbjudande. Eller som Anne Scherman formulerar det: ”det måste finnas någon sorts relevans” och antyder att knyckliga post-it-lappar kanske inte alltid behöver sparas åt eftervärlden.
Häromveckan inkom till KB en avlidens författares personarkiv, som bland annat bestod av en lösenordsskyddad dator.

– Det finns ju en risk för att vi blir en elefantkyrkogård för datorer, säger Anne Scherman, som berättar att en it-tekniker körde allt innehåll mot en ”digital forensics”-programvara, och letade efter intressanta, slängda dokument.

– Om det finns material som vi faktiskt kan rädda åt forskningen bör vi göra det. Och den här gången gick det bra.

Att strukturera bevarandet är enligt Anne Scherman en angelägen fråga, inte minst för alla institutioner som arbetar med kulturarvet. För vad händer när allt fler sparar allt mer genom molntjänster?
Behovet av en genomtänkt lösning är stort.
Ska staten gå in och ta ett tydligare ansvar för kulturarvets bevarande?
– Ja, det tycker jag verkligen, säger Anne Scherman på KB.

Foto: Kungliga Biblioteket

0 kommentarer

Senaste nytt

Kommentar

"Tystnaden är ett sjukdomstecken"

Många har hört av sig efter en artikel om att bibliotekspersonal sällan tillåts läsa på arbetstid. "Vittnesmålen ger bilden av arbetsplatser där det straffar sig att tala klarspråk", skriver Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.

4 okt 2022 • 2 min

Reportage

Omöjligt uppdrag?

Svenskarnas läsande är ständigt föremål för bekymrade utredningar och politiska satsningar. Men trots alla ansträngningar är trenden negativ, särskilt bland unga. Hur ska det skrivna ordet vinna fler människors uppmärksamhet?

30 sep 2022 • 9 min

Nyheter

Retoriken som tystar röster

Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik?

29 sep 2022 • 3 min