Digitala kulturarvet kräver statlig lösning

30 mar 2015 • 2 min

Staten borde ta ett större ansvar för det digitala kulturarvets bevarande. Det anser Anne Scherman, bibliotekarie och arkivarie på KB....

Staten borde ta ett schermanstörre ansvar för det digitala kulturarvets bevarande. Det anser Anne Scherman, bibliotekarie och arkivarie på KB. Frågan är komplicerad och saknar i dag ett fungerande lösning.
Vilket material som ska arkiveras, av det som sparats digitalt eller rent av slängts i en dators papperskorg, är ingen lätt fråga.


På konferensen Digikult 2015 i Göteborg var Anne Scherman en av föreläsarna, och talade om Digital forensics, eller it-arkeologi, ett ämne som drar till sig allt mer uppmärksamhet.

– Hittills finns det ingen riktigt bra lösning, säger Anne Scherman, bibliotekarie, arkivarie och handläggare på enheten för handskrifter på Kungliga biblioteket i Stockholm.

Kungliga bibliotekets handskriftssamling består av en stor variation av så kallade mediebärare, som pergament, kassettband och hårddiskar. Inlämnat material från exempelvis avlidna författare och personliga arkiv pliktlevereras inte utan lämnas in frivilligt.

Hur ett arkiv ska göras tillgängligt är komplicerat och handlar om system, teknik och juridik. Och vad händer om det i en inlämnad dators papperskorg ligger ett bekännelsebrev av typen ”det var roligt att få Nobelpriset i litteratur men det var inte jag som skrev böckerna, som gavs ut i mitt namn…”?

En vanligare fråga är hur olika digitala mediebärare ska bevaras och vara tillgängliga inför framtiden. Till skillnad från en brevväxling på papper är e-post krångligare att hantera.

– Det finns inga färdiga lösningar och vi måste samarbeta och se vad de kommersiella aktörerna har för alternativ.

Ibland får KB tacka nej till erbjudande. Eller som Anne Scherman formulerar det: ”det måste finnas någon sorts relevans” och antyder att knyckliga post-it-lappar kanske inte alltid behöver sparas åt eftervärlden.
Häromveckan inkom till KB en avlidens författares personarkiv, som bland annat bestod av en lösenordsskyddad dator.

– Det finns ju en risk för att vi blir en elefantkyrkogård för datorer, säger Anne Scherman, som berättar att en it-tekniker körde allt innehåll mot en ”digital forensics”-programvara, och letade efter intressanta, slängda dokument.

– Om det finns material som vi faktiskt kan rädda åt forskningen bör vi göra det. Och den här gången gick det bra.

Att strukturera bevarandet är enligt Anne Scherman en angelägen fråga, inte minst för alla institutioner som arbetar med kulturarvet. För vad händer när allt fler sparar allt mer genom molntjänster?
Behovet av en genomtänkt lösning är stort.
Ska staten gå in och ta ett tydligare ansvar för kulturarvets bevarande?
– Ja, det tycker jag verkligen, säger Anne Scherman på KB.

Foto: Kungliga Biblioteket

0 kommentarer

Senaste nytt

Internationellt

Möter attacker med öppna dörrar

Enda sättet att möta antidemokratiska attacker som har drabbat bibliotek i Berlin är att göra precis tvärtom: öppna dörrarna för samtal om demokrati. Det säger Boryano Rickum, bibliotekschef i Tempelhof-Schöneberg, ett av biblioteken som har råkat ut för högerextrema attacker där böcker förstörs.

22 feb 2024 • 2 min

Internationellt

Högerextrem våg mot tyska bibliotek

Kritiska granskningar av högerextrema grupper och den gröna politikern Annalena Baerbocks självbiografi finns bland de böcker som har förstörts. Ett bibliotek i Berlin möter problemet genom att bjuda in författare förstörda böcker för att de ska få diskutera sina idéer.

15 feb 2024 • 2 min

Essä

Grattis på 60-årsdagen!

AI har funnits längre än många av oss har levt, ändå är det först nu som teknologin väcker upphetsad debatt. I stället för att bli skrämda borde vi se de grå vardagsnyttorna, skriver Lars Ilshammar.

14 feb 2024 • 7 min