E-boken under lupp
5 mar 2018 • 3 min
E-boken har framför allt slagit igenom på biblioteken i de större städerna. Det är en av slutsatserna i ett stort forskningsprojekt om det nya mediet.


Bibliotekarier, förlag, författare och läsare har sagt sitt. I Books on screens: Players in the swedish e-bookmarket får vi ta del av deras perspektiv på och intryck av e-bokens framväxt i Sverige. Forskare från flera olika discipliner, bland annat biblioteks- och informationsvetare, litteraturvetare och sociologer, har samlats i forskningsprojektet som har pågått sedan 2012.
Det är ungefär en femtedel av svenskarna som läser e-böcker. Vi är ett litet språkområde och det anges som en förklaring till att genomslaget för e-boken kom lite senare än i till exempel engelskspråkiga länder. Men under de senaste åren verkar det nya formatet ha kommit för att stanna även här.
– E-boken ökar fortfarande i popularitet. Inte lika kraftigt som för några år sedan, men den växer. Det som är unikt för Sverige att en så stor del av läsningen av e-böcker sker genom lån från biblioteken. Bibliotekslagen säger att all litteratur ska vara gratis att låna, och då den principen gäller har e-boken blivit en del av bibliotekens utbud. Det har påverkat arbetsrutinerna på många bibliotek, säger en av bokens författare, Skans Kersti Nilsson som är universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid högskolan i Borås.
Ett av bokens tolv kapitel fokuserar helt på e-bokens genomslag på de svenska folkbiblioteken. Bland annat har man tittat på hur stora resurser biblioteken lägger på e-böcker. Resultatet visar att även om de flesta bibliotek bara lägger mellan noll och tio procent av sin mediebudget här, så finns det en handfull bibliotek som lägger närmare 30 procent av sin totala mediebudget på e-böcker.
Framför allt är det bibliotek i de större städerna som lägger stora resurser på e-böcker.
Utlåningen verkar hittills ha slagit igenom mest i storstäderna och skillnaderna är stora i olika delar av landet. I storstäderna rör det sig i vissa fall om sex procent av den totala utlåningen. På andra håll står e-boken för bara någon promille.
Studien visar att bara 19 procent av landets folkbibliotek har en policy för hur e-böcker ska hanteras. Flera bibliotek visar inte tillgängliga e-böcker i sina utlåningskataloger.
Sedan e-boken blev en del av folkbibliotekens utlåning har relationen till det nya formatet inte alltid varit helt oproblematisk.
– En kritik har varit att tillgången och utbudet av e-böcker är ojämnt, och det har varit otillfredsställande för bibliotekarier också. Ett annat problem för biblioteken har varit hur e-böckerna ska katalogiseras, säger Skans Kersti Nilsson.
I boken utreds också författarnas eget förhållande till e-boken. De allra flesta är överlag positiva till det nya formatet, men det finns även orosmoln. Bland annat vad gäller lägre ersättningar till författarna vid försäljning, och farhågor för att den breda litteraturen gynnas när bokbranschen digitaliseras, medan den smalare litteraturen hamnar i skuggan.
– Genomgående så gäller fortfarande den tryckta boken för de flesta. Många uppskattar att ta i boken och veta var man befinner sig, de har ett behov att göra kommentarer i boken. Det gäller både författare och läsare, och det är ytterst få som just nu ser att e-boken kommer att utgöra ett hot mot den tryckta boken, säger Skans Kersti Nilsson.
Senaste nytt

Varnar biblioteken för Tiktok
Stadsbibliotekarien i Stockholm, Daniel Forsman, uppmanar sina kollegor i Bibliotekssverige att fundera över hur man använder den kinesiska plattformen Tiktok.
7 feb 2023 • 3 min

Höga elpriser leder till färre turer för bokbussen
De höga elkostnaderna tvingar kultur- och fritidsförvaltningen i Malung-Sälen till stora besparingar. För biblioteket leder det till strypt vikariepott och färre turer för bokbussen.
7 feb 2023 • 2 min

SKR: ”Tuffa år framför oss”
Liksom all kommunal verksamhet drabbas även biblioteken i det svåra ekonomiska läget, säger SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog. "Det är så här det ser ut just nu."
7 feb 2023 • 3 min

2023 ett magert år för folkbiblioteken
Resurserna för nästan 90 procent av landets folkbibliotek har krympt 2023, visar Biblioteksbladets årliga enkätundersökning. Skälet är nedskurna budgetar, hög inflation eller både och.
6 feb 2023 • 2 min

Använder spel för att nå biblioteksmålen
Spel- och spelkultur står i fokus för ett nytt expertnätverk. Målet är att höja kunskapsnivån på medlemmarna i Svensk biblioteksförening.
2 feb 2023 • 2 min

Iflas ordförande skjuter på budbäraren
Avslöjandena om rötan inom Ifla fortsätter att ge eko. Den tyska tidningen BuB ägnar sin senaste utgåva åt historien och publicerar en intervju där Ifla-ordföranden Barbara Lison både bekräftar viktiga uppgifter och försöker undergräva Biblioteksbladets trovärdighet.
1 feb 2023 • 3 min
”Vi blev förvånade över Lotta Edholms svala intresse”
”Vi måste prata om skolbibliotek”, skriver 1613 personer i ett öppet brev till Lotta Edholm. Igår träffade brevets initiativtagare skolministern. De är frågande över bemötandet de fick.
31 jan 2023 • 3 min

Författare varnas för BTJ-tjänst
I höstas lanserade BTJ sin nya tjänst för författarbesök på bibliotek. Nu varnar Författarcentrum sina medlemmar för att använda den. ”Vi oroar oss för en urholkning av arvodesnivåerna.”
31 jan 2023 • 3 min

Öppet brev till Lotta Edholm: Vi måste prata om skolbiblioteken!
1613 personer från förlag, bibliotek, akademi och fackförbund skriver till skolministern: "En skola är en skola först när alla elever har ett skolbibliotek som är bemannat med en utbildad skolbibliotekarie."
30 jan 2023 • 2 min
Snart dags att söka Stärkta bibliotek – för sista gången
Alla landets kommuner har någon gång sökt bidrag från Stärkta bibliotek. När det snart är dags att söka igen är det för sista gången. Men nya stöd ska utredas.
27 jan 2023 • 2 min

Ny uppgörelse i Sölvesborg
Sölvesborgs kommunledning har slutit ännu en uppgörelse med chefen för biblioteket. Denna gång är det Anders Nylander som avslutar sin anställning.
26 jan 2023 • 2 min

Avhopp från Gates-finansierad Ifla-stiftelse
Beslut om framtid och ledning har fått tidigare Ifla-ordföranden Christine Mackenzie att lämna styrelsen för stiftelsen SIGL. Samtidigt pågår samtal med SIGL:s generalsekreterare Gerald Leitner, som sparkats från samma position inom Ifla, om en ny roll som rådgivare.
26 jan 2023 • 2 min
0 kommentarer