E-boken under lupp

5 mar 2018 • 3 min

E-boken har framför allt slagit igenom på biblioteken i de större städerna. Det är en av slutsatserna i ett stort forskningsprojekt om det nya mediet.

Illustration: Getty.
Illustration: Getty.

Bibliotekarier, förlag, författare och läsare har sagt sitt. I Books on screens: Players in the swedish e-bookmarket får vi ta del av deras perspektiv på och intryck av e-bokens framväxt i Sverige. Forskare från flera olika discipliner, bland annat biblioteks- och informationsvetare, litteraturvetare och sociologer, har samlats i forskningsprojektet som har pågått sedan 2012.

Det är ungefär en femtedel av svenskarna som läser e-böcker. Vi är ett litet språkområde och det anges som en förklaring till att genomslaget för e-boken kom lite senare än i till exempel engelskspråkiga länder. Men under de senaste åren verkar det nya formatet ha kommit för att stanna även här.

– E-boken ökar fortfarande i popularitet. Inte lika kraftigt som för några år sedan, men den växer. Det som är unikt för Sverige att en så stor del av läsningen av e-böcker sker genom lån från biblioteken. Bibliotekslagen säger att all litteratur ska vara gratis att låna, och då den principen gäller har e-boken blivit en del av bibliotekens utbud. Det har påverkat arbetsrutinerna på många bibliotek, säger en av bokens författare, Skans Kersti Nilsson som är universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid högskolan i Borås.books_on_screens._players_in_the_swedish_e-book_market-1

Ett av bokens tolv kapitel fokuserar helt på e-bokens genomslag på de svenska folkbiblioteken. Bland annat har man tittat på hur stora resurser biblioteken lägger på e-böcker. Resultatet visar att även om de flesta bibliotek bara lägger mellan noll och tio procent av sin mediebudget här, så finns det en handfull bibliotek som lägger närmare 30 procent av sin totala mediebudget på e-böcker.

Framför allt är det bibliotek i de större städerna som lägger stora resurser på e-böcker.

Utlåningen verkar hittills ha slagit igenom mest i storstäderna och skillnaderna är stora i olika delar av landet. I storstäderna rör det sig i vissa fall om sex procent av den totala utlåningen. På andra håll står e-boken för bara någon promille.

Studien visar att bara 19 procent av landets folkbibliotek har en policy för hur e-böcker ska hanteras. Flera bibliotek visar inte tillgängliga e-böcker i sina utlåningskataloger.

Sedan e-boken blev en del av folkbibliotekens utlåning har relationen till det nya formatet inte alltid varit helt oproblematisk.

– En kritik har varit att tillgången och utbudet av e-böcker är ojämnt, och det har varit otillfredsställande för bibliotekarier också. Ett annat problem för biblioteken har varit hur e-böckerna ska katalogiseras, säger Skans Kersti Nilsson.

I boken utreds också författarnas eget förhållande till e-boken. De allra flesta är överlag positiva till det nya formatet, men det finns även orosmoln. Bland annat vad gäller lägre ersättningar till författarna vid försäljning, och farhågor för att den breda litteraturen gynnas när bokbranschen digitaliseras, medan den smalare litteraturen hamnar i skuggan.

– Genomgående så gäller fortfarande den tryckta boken för de flesta. Många uppskattar att ta i boken och veta var man befinner sig, de har ett behov att göra kommentarer i boken. Det gäller både författare och läsare, och det är ytterst få som just nu ser att e-boken kommer att utgöra ett hot mot den tryckta boken, säger Skans Kersti Nilsson.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Lätt att få jobb för bibliotekarier

I takt med att AI används alltmer kommer bibliotekariernas kompetens att bli mer eftertraktad. Det spår Saco i sin senaste rapport och slår fast att det kommer att vara fortsatt lätt för bibliotekarier att hitta jobb.

27 mar 2024 • < 1 min

Nyheter

Bildspel: Glittrigt avslut på Marskonferensen

Marskonferensen avslutades med glitter och dans. Men också med allvar. Petter Wallenberg och Inga Tvivel (Jan Ericson) från Bland drakar och dragqueens berättade om sitt arbete och om det hot och hat som nu är deras vardag.

22 mar 2024 • 2 min

Nyheter

KB rustar för krig

Samtidigt som kostnaderna stiger behövs det mer resurser för att ”etablera en ändamålsenlig krigsorganisation”, skriver KB i sitt budgetunderlag för 2025–2027. ”Det kan bli väldigt tuffa prioriteringar”, säger riksbibliotekarie Karin Grönvall.

20 mar 2024 • 2 min