En uppsats om uppsatserna
7 feb 2013 • 2 min
Studenters forskning har en tydlig koppling till professionen, till bibliotekarieyrket och biblioteken. Det kan man se i de examensarbeten i...
Studenters forskning har en tydlig koppling till professionen, till bibliotekarieyrket och biblioteken. Det kan man se i de examensarbeten i biblioteks- och informationsvetenskap som Mats Blomberg har undersökt i sin metavetenskapliga uppsats med den underfundiga titeln ”Studenters brist på disciplin?”.
Blombergs uppsats är alltså metavetenskaplig då han i sitt examensarbete undersöker andra examensarbeten vid tre lärosäten: Bibliotekshögskolan i Borås, Lunds universitet och Uppsala universitet. Genom kvantitativ, statistisk analys och med avstamp i vetenskapssociologisk teoribildning granskar han andras metod, teori och val av ämne.
En av avsikterna är att undersöka kopplingen mellan forskning och profession utifrån studenternas forskning, eftersom studenter kan sägas ha en tydlig koppling till professionen och gärna utforskar den i sina uppsatser.
De skriver sina examensarbeten under en tid då de ”ligger precis i gränslandet mellan ett liv som studenter och ett liv som yrkesverksamma bibliotekarier eller forskare”. Studenterna är präglade av sin utbildning, men kommer snart också att prägla den arbetsmarknad de närmar sig.
I studien av Borås, Lund och Uppsala, påpekar Blomberg, skiljer sig bibliotekarieutbildningarna åt gällande definition och utformning. En skiljelinje drar han mellan Borås å ena sidan och Lund/Uppsala å den andra. Vid de sistnämnda konstateras exempelvis en mer ”splittrad rekrytering”, det vill säga tydliga skillnader i studenternas bakgrund. Beträffande arbetssätten i Lund och Uppsala förekommer, jämfört med Borås, mer av grupparbete och tvärvetenskapliga influenser.
Varierande arbetssätt och rekrytering påverkar dock inte märkbart hur studenterna utformar sina uppsatser.
Blomberg gör också en nationell kartläggning av biblioteksstudenternas forskning under 2000-talets första decennium – en blandning av magisteruppsatser som avslutar en fyraårig utbildning och mastersuppsatser som avslutar en femårig utbildning.
Av sammanlagt 580 uppsatser i hans statistiska urval är sextiofem procent skrivna av en ensam författare, trettiofem procent av två författare – sammanlagt 783 personer varav 615 är kvinnor och 168 är män. En markant kvinnodominans således.
Val av ämnen delas in i huvudgrupper eller ”temafamiljer” som Biblioteket, Bibliotekarien, Materialet (bibliotekens), Användare/Grupper, Övriga studier.
Denna uppsats om uppsatser visar att den genomsnittliga uppsatsen på nationell nivå är skriven i Borås år 2007 och av en kvinna. Ämnet är bibliotekets roll i samhället med specifik anknytning till folkbibliotek. Den genomsnittliga metoden är kvalitativ intervju och uppsatsen saknar teoretisk grund.
Läs mer BBL nr 1
2 kommentarer
Senaste nytt
Om nationalismens påverkan på kulturen
Färre översättningar, mindre utländsk litteratur och stängning av Världskulturmuseet. Det är några, av många, farhågor som en sent insatt panel lyfte på Bokmässan, med anledning av Sverigedemokraternas framgångar i valet.
23 sep 2022 • 3 min
Sandsbro skola har årets skolbibliotek
Blommor och applåder mötte företrädare för Sandsbro skola i Växjö som vann utmärkelsen Årets skolbibliotek 2022.
23 sep 2022 • < 1 min
Årets bibliotek finns i Hultsfred
Hultsfreds bibliotek knep titeln Årets bibliotek. ”Ett kvitto på att det arbete vi gör når ut.”
22 sep 2022 • 2 min
Hur ska bibliotekspersonalen behållas?
Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.
22 sep 2022 • 2 min
Gap mellan personalens och användarnas förväntningar
Hur förberedda är nyutexade bibliotekarier på den verklighet som väntar? Det finns ett gap, konstaterade bland andra Jonna Ulin, chef vid Göteborgs bibliotek i ett panelsamtal på Bokmässan.
22 sep 2022 • 2 min
Nioosha Shams ny läsambassadör
När hennes mamma tipsade henne om annonsen om ny läsambassadör tvekade inte Nioosha Shams att söka. ”Frågor jag jobbar med hela tiden.”
22 sep 2022 • 2 min
Wingårdh sågar nya svenska bibliotek
Arkitektur präglad av trygg konsensus och brist på visioner. Det var den beska domen från arkitekten Gert Wingårdh när han talade på Chalmers årliga bibliotekskonferens.
22 sep 2022 • 2 min
Slutreplik: Låt oss mötas och diskutera
Vi vill stötta, men stöttandet måste också få innehålla konstruktiv kritik. Det skriver Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov i sin slutreplik om Malmö stadsbiblioteks ”känsliga ämnen”-koncept.
21 sep 2022 • 4 min
Konflikter med politiken gör att bibliotek backar
Det finns bibliotek som drar tillbaka programpunkter för att undvika konflikt med politiken. Och konflikterna uppstår på den politiska högerkanten, enligt en ny studie. ”Moderater och sverigedemokrater och ännu längre ut.”
20 sep 2022 • 2 min
Används bibliotekens potential som läsfrämjare?
Det talas mycket om bibliotekens viktiga roll för att främja läsandet i Sverige. Men bibliotekspersonalen ges ingen eller väldigt lite tid för egen läsning. Och allra konstigast är att de inte ens pratar om det själva, skriver Biblioteksbladets chefredaktör Thord Eriksson.
19 sep 2022 • 2 min
Demokrati och delaktighet på bokmässan
När bokmässan i Göteborg gör comeback på riktigt efter två pandemianpassade arrangemang, då har bibliotekssektorn en viktig roll. På mässgolvet och digitalt.
19 sep 2022 • 2 min
Sofia Lenninger: Var förberedd på ny kulturpolitik
När nya politiker tillträder kan det uppstå svårigheter för tjänstepersoner i kultursektorn. Då gäller det att vara förberedd och veta vad man kan och inte kan göra, säger Sofia Lenninger.
16 sep 2022 • 2 min
Ämnesutveckling sker även genom anslagsforskning, vilken syftar till att stärka ämnesutvecklingen och därigenom säkra forskningsanknytningen av den utbildning som bedrivs eller kommer att bedrivas vid FHS. Utöver detta utvecklas ämnet även genom eventuell övrig anslagsforskning.
I min forskning har jag intresserat mig för de förändringar vi sett på den svenska arbetsmarknaden de senaste decennierna. Särskilt har jag studerat det nya sättet att organisera arbete. Min avhandling från 2001 Striden om tiden. Arbetstidens utveckling i Sverige under 100 år i ett internationellt perspektiv lade grunden till detta intresse. Avhandlingen visar bland annat på en tydlig koppling mellan förändringar i produktionskoncept under 1980- och 1990-talen och arbetstid genom kortare arbetstider för de anställda mot ett större arbetsgivarinflytande över arbetstiden förläggning i utbyte, dvs arbetstidsflexiblitet.