En uppsats om uppsatserna

7 feb 2013 • 2 min

Studenters forskning har en tydlig koppling till professionen, till bibliotekarieyrket och biblioteken. Det kan man se i de examensarbeten i...

Studenters forskning har en tydlig koppling till professionen, till bibliotekarieyrket och biblioteken. Det kan man se i de examensarbeten i biblioteks- och informationsvetenskap som Mats Blomberg har undersökt i sin metavetenskapliga uppsats med den underfundiga titeln ”Studenters brist på disciplin?”.

Blombergs uppsats är alltså metavetenskaplig då han i sitt examensarbete undersöker andra examensarbeten vid tre lärosäten: Bibliotekshögskolan i Borås, Lunds universitet och Uppsala universitet. Genom kvantitativ, statistisk analys och med avstamp i vetenskapssociologisk teoribildning granskar han andras metod, teori och val av ämne. 

En av avsikterna är att undersöka kopplingen mellan forskning och profession utifrån studenternas forskning, eftersom studenter kan sägas ha en tydlig koppling till professionen och gärna utforskar den i sina uppsatser.

De skriver sina examensarbeten under en tid då de ”ligger precis i gränslandet mellan ett liv som studenter och ett liv som yrkesverksamma bibliotekarier eller forskare”. Studenterna är präglade av sin utbildning, men kommer snart också att prägla den arbetsmarknad de närmar sig.

I studien av Borås, Lund och Uppsala, påpekar Blomberg, skiljer sig bibliotekarieutbildningarna åt gällande definition och utformning. En skiljelinje drar han mellan Borås å ena sidan och Lund/Uppsala å den andra. Vid de sistnämnda konstateras exempelvis en mer ”splittrad rekrytering”, det vill säga tydliga skillnader i studenternas bakgrund. Beträffande arbetssätten i Lund och Uppsala förekommer, jämfört med Borås, mer av grupparbete och tvärvetenskapliga influenser.

Varierande arbetssätt och rekrytering påverkar dock inte märkbart hur studenterna utformar sina uppsatser.

Blomberg gör också en nationell kartläggning av biblioteksstudenternas forskning under 2000-talets första decennium – en blandning av magisteruppsatser som avslutar en fyraårig utbildning och mastersuppsatser som avslutar en femårig utbildning.

Av sammanlagt 580 uppsatser i hans statistiska urval är sextiofem procent skrivna av en ensam författare, trettiofem procent av två författare – sammanlagt 783 personer varav 615 är kvinnor och 168 är män. En markant kvinnodominans således.

Val av ämnen delas in i huvudgrupper eller ”temafamiljer” som Biblioteket, Bibliotekarien, Materialet (bibliotekens), Användare/Grupper, Övriga studier.

Denna uppsats om uppsatser visar att den genomsnittliga uppsatsen på nationell nivå är skriven i Borås år 2007 och av en kvinna. Ämnet är bibliotekets roll i samhället med specifik anknytning till folkbibliotek. Den genomsnittliga metoden är kvalitativ intervju och uppsatsen saknar teoretisk grund.

Läs mer BBL nr 1

 

2 kommentarer

  1. I min forskning har jag intresserat mig för de förändringar vi sett på den svenska arbetsmarknaden de senaste decennierna. Särskilt har jag studerat det nya sättet att organisera arbete. Min avhandling från 2001 Striden om tiden. Arbetstidens utveckling i Sverige under 100 år i ett internationellt perspektiv lade grunden till detta intresse. Avhandlingen visar bland annat på en tydlig koppling mellan förändringar i produktionskoncept under 1980- och 1990-talen och arbetstid genom kortare arbetstider för de anställda mot ett större arbetsgivarinflytande över arbetstiden förläggning i utbyte, dvs arbetstidsflexiblitet.

  2. Ämnesutveckling sker även genom anslagsforskning, vilken syftar till att stärka ämnesutvecklingen och därigenom säkra forskningsanknytningen av den utbildning som bedrivs eller kommer att bedrivas vid FHS. Utöver detta utvecklas ämnet även genom eventuell övrig anslagsforskning.

Senaste nytt

Nyheter

Så ska bokens värde säkras

Politiken bryr sig inte om litteraturen. Det anser Sveriges författarförbund som samlar representanter från litteraturområdet för att stärka branschens intressen.

15 maj 2024 • 2 min

Politik

Få "library lovers" i Sverige

I en ansats att lyfta biblioteksfrågorna har organisationen Public Libraries 2030 utmanat EU-parlamentariker att bli en biblioteksälskare, en "library lover". I Sverige är det bara en politiker som har antagit utmaningen.

7 maj 2024 • 3 min