En uppsats om uppsatserna
7 feb 2013 • 2 min
Studenters forskning har en tydlig koppling till professionen, till bibliotekarieyrket och biblioteken. Det kan man se i de examensarbeten i...
Studenters forskning har en tydlig koppling till professionen, till bibliotekarieyrket och biblioteken. Det kan man se i de examensarbeten i biblioteks- och informationsvetenskap som Mats Blomberg har undersökt i sin metavetenskapliga uppsats med den underfundiga titeln ”Studenters brist på disciplin?”.
Blombergs uppsats är alltså metavetenskaplig då han i sitt examensarbete undersöker andra examensarbeten vid tre lärosäten: Bibliotekshögskolan i Borås, Lunds universitet och Uppsala universitet. Genom kvantitativ, statistisk analys och med avstamp i vetenskapssociologisk teoribildning granskar han andras metod, teori och val av ämne.
En av avsikterna är att undersöka kopplingen mellan forskning och profession utifrån studenternas forskning, eftersom studenter kan sägas ha en tydlig koppling till professionen och gärna utforskar den i sina uppsatser.
De skriver sina examensarbeten under en tid då de ”ligger precis i gränslandet mellan ett liv som studenter och ett liv som yrkesverksamma bibliotekarier eller forskare”. Studenterna är präglade av sin utbildning, men kommer snart också att prägla den arbetsmarknad de närmar sig.
I studien av Borås, Lund och Uppsala, påpekar Blomberg, skiljer sig bibliotekarieutbildningarna åt gällande definition och utformning. En skiljelinje drar han mellan Borås å ena sidan och Lund/Uppsala å den andra. Vid de sistnämnda konstateras exempelvis en mer ”splittrad rekrytering”, det vill säga tydliga skillnader i studenternas bakgrund. Beträffande arbetssätten i Lund och Uppsala förekommer, jämfört med Borås, mer av grupparbete och tvärvetenskapliga influenser.
Varierande arbetssätt och rekrytering påverkar dock inte märkbart hur studenterna utformar sina uppsatser.
Blomberg gör också en nationell kartläggning av biblioteksstudenternas forskning under 2000-talets första decennium – en blandning av magisteruppsatser som avslutar en fyraårig utbildning och mastersuppsatser som avslutar en femårig utbildning.
Av sammanlagt 580 uppsatser i hans statistiska urval är sextiofem procent skrivna av en ensam författare, trettiofem procent av två författare – sammanlagt 783 personer varav 615 är kvinnor och 168 är män. En markant kvinnodominans således.
Val av ämnen delas in i huvudgrupper eller ”temafamiljer” som Biblioteket, Bibliotekarien, Materialet (bibliotekens), Användare/Grupper, Övriga studier.
Denna uppsats om uppsatser visar att den genomsnittliga uppsatsen på nationell nivå är skriven i Borås år 2007 och av en kvinna. Ämnet är bibliotekets roll i samhället med specifik anknytning till folkbibliotek. Den genomsnittliga metoden är kvalitativ intervju och uppsatsen saknar teoretisk grund.
Läs mer BBL nr 1
2 kommentarer
Senaste nytt
Samtal om bibliotekets roll i demokratin
Vad innebär det i praktiken att verka för det demokratiska samhällets utveckling och allas delaktighet i samhällslivet? Det är frågan i Simrishamn.
4 dec 2024 • 2 min
KB: Nationellt e-bibliotek är kommunernas och regionernas ansvar
Staten kan stötta – men kommuner och regioner måste göra jobbet och bära kostnaderna om en nationell digital plattform ska bli verklighet. Det är en slutsats från Kungliga biblioteket, som söker regeringens uppdrag att arbeta för en lösning.
3 dec 2024 • 3 min
Ett ord som fångar nätsamhällets baksida
Årets engelska nyord ger ingen smickrande bild av tillståndet i världen – och på nätet. Ordet beskriver mentalt och intellektuellt förfall.
2 dec 2024 • < 1 min
Bibliotekarier jobbar mot hedersvåld – ”Fritt från pekpinnar”
Efter att det uppdagades att förskolepersonal i Malmö undvek att göra orosanmälningar vid misstanke om hedersvåld fick biblioteket på Komvux ett utökat uppdrag att jobba med värderingar, bland annat med blivande barnskötare.
2 dec 2024 • 2 min
Unikt mänskliga rättigheter-bibliotek hotas av nedläggning
Verksamheten för biblioteket på Raoul Wallenberg-institutet i Lund är osäker. Framtiden hänger på vilket besked utbildningsdepartementet ger om finansieringen.
1 dec 2024 • 2 min
Vad ska hända med Birgitta Dahls privata bibliotek?
Innan före detta talmannen Birgitta Dahl gick bort försökte hon hitta ett nytt hem för sitt privata bibliotek, bestående av tiotusentals volymer. Det arbetet pågår fortfarande, nu med hjälp från vännen Lars Ilshammar. Frågan är: Vem vill ta emot samlingen?
29 nov 2024 • 2 min
Analog utlåning i Kumla efter cyberangrepp
I början av november drabbades Kumla kommun av ett cyberangrepp som påverkade biblioteket och bokbussen. Sedan dess har nästan all utlåning skötts analogt och biblioteket har uppmanat låntagare att ha kvar böckerna hemma.
28 nov 2024 • 2 min
Tillgång till bibliotek en mänsklig rättighet
En lag som får papperslösa att dra sig för att gå till biblioteket, hade varit ett brott mot internationell rätt. Det slås fast av FN:s särskilda rapportör för kulturella rättigheter.
28 nov 2024 • 3 min
Förslag: Ge biblioteken uppdrag att informera om AI
Hundra miljoner kronor om året till folkbiblioteken för att sprida kunskap om AI. Det är ett av förslagen i AI-kommissionens slutrapport.
26 nov 2024 • < 1 min
53 878 ska rapportera papperslösa – sista ordet är inte sagt
Bibliotekarier och andra yrkesgrupper undantas från plikten att rapportera papperslösa. Men så länge andra offentliganställda förväntas ägna sig åt angiveri kan företeelsen sprida sig.
26 nov 2024 • 2 min
Delade känslor kring beskedet om anmälningsplikt: "En pyrrhusseger"
Skola, sjukvård, socialtjänst och bibliotek kommer inte omfattas av anmälningsplikten. Det meddelade regeringens särskilde utredare när utredningen presenterades. Däremot omfattas ett flertal myndigheter.
26 nov 2024 • 3 min
Helene Öberg om att bibliotek ska vara till för alla
Vi ska inte sprida bilden av att det redan finns en lag. Det kan innebära att människor undviker biblioteken av rädsla för något som ännu inte hänt.
25 nov 2024 • 2 min
I min forskning har jag intresserat mig för de förändringar vi sett på den svenska arbetsmarknaden de senaste decennierna. Särskilt har jag studerat det nya sättet att organisera arbete. Min avhandling från 2001 Striden om tiden. Arbetstidens utveckling i Sverige under 100 år i ett internationellt perspektiv lade grunden till detta intresse. Avhandlingen visar bland annat på en tydlig koppling mellan förändringar i produktionskoncept under 1980- och 1990-talen och arbetstid genom kortare arbetstider för de anställda mot ett större arbetsgivarinflytande över arbetstiden förläggning i utbyte, dvs arbetstidsflexiblitet.
Ämnesutveckling sker även genom anslagsforskning, vilken syftar till att stärka ämnesutvecklingen och därigenom säkra forskningsanknytningen av den utbildning som bedrivs eller kommer att bedrivas vid FHS. Utöver detta utvecklas ämnet även genom eventuell övrig anslagsforskning.