Ett nej till censuren
17 jun 2016 • 3 min
Det var då. Debatten om censur på bibliotek är långt ifrån ny. I Biblioteksbladet från 1960 kritiserar Bo Widerberg att delar av...
Det var då. Debatten om censur på bibliotek är långt ifrån ny. I Biblioteksbladet från 1960 kritiserar Bo Widerberg att delar av Agnes von Krusenstiernas von Pahlen-serie plockats bort från hyllan. Dåligt att censurera ”topografiskt” skildrad kärlek, skriver den kända filmaren.
Blir man ombedd att skriva något personligt om sina bibliotek måste man passa på att låta sådana funderingar komma till tals som annars finge luftas i en insändarspalt. Skall jag ge några kritiska synpunkter på utlåningsverksamheten sådan den bedrivs idag riktar jag mig mot den form av censur som övas. Kritiken bygger dels på egna observationer, dels på en väns tips. Han kom en dag på att Agnes von Krusenstjernas von Pahlen-serie aldrig stod komplett på hyllan. Vid förfrågan meddelade en bibliotekarie att de resterande delarna fanns tillgängliga i magasinet och kunde hämtas fram på anmodan. På en fråga varför denna osmidiga form av utlåning vad nödvändig svarades att böckerna i annat fall av yngre årsklasser kunde utnyttjas för ”oegentliga syften”. Men markerar inte redan inskrivningsformuläret för ett vuxenbibliotek en åldersgräns bakom vilken inget av de förefintliga verken borde vara barnförbjudna?
Det är ett slags halvcensur som för tankarna till katolska kyrkans svartlistning, och det skulle vara roligt att veta vilka principer som följs vid denna dirigering till magasinet av vissa ”kontroversiella” böcker. Jag har mötts av argumentet utrymmesbrist, och jag begriper att inte alla band kan stå framme på en gång, men Mag.-stämpeln tycks – det blir man övertygad om efter att ha bläddrat i kartoteket en stund – ofta drabba böcker som behandlar kärleken så att säga topografiskt. Krusenstjerna är inte enda exemplet. Porten till våra storbibliotek syns för Henry Millers del vara väl trång.
Och vad är egentligen ”oegentliga syften”? Det fina med böcker är att de kan användas till ungefär vad som helst: att kliva på för att nå högre både bildligt och bokstavligt. De för vilka böcker som Krusenstjernas kunde ha en terapeutisk funktion råkar här ut för en spärr som kanske inte är så lycklig, psykologiskt. Man tänke sig ung man eller kvinna som vill låna hem Älskande par utan att utbasunera sin avsikt för hela församlingen och sedan få den sig tilldelad med tång. Diskretion hederssak är ett rättesnöre som bör gälla inte enbart i sanitetshandeln.
Jag tänker inte bli högstämd vid tanken på den bildningsdemokrati som våra offentliga bibliotek gör sitt för att garantera; att frekvensen av bibliotek och deras klass är en värdemätare på den andliga standarden hos ett folk är en självklarhet.
/…/
En stor händelse i bibliotekens historia är musikrummens tillkomst. Man går in från gatan och rusningen, ber bibliotekarien spela Mozart och sätter hörlurar för öronen: jag tror inte man kan överskatta dessa rums roll som avstressningsorgan i vår tid. Jag tror på fullt allvar att besöksfrekvensen i musikrummen, om dessa mångfaldigas och de blir upptäckta kan komma att stå i omvänd proportion till mottagningen på de psykiatriska klinikerna.
Musikrummet har jag upptäckt, men fortfarande har jag inte kommit överens med läsesalarna. /…/ Det är för tyst i läsesalar för mig; miljön är för asketisk, den forcerar min rastlöshet. I biblioteket påminner mig de fulla hyllorna om vad jag inte läst, om att det är onödigt att jag skriver. Någon annan har redan sagt det. På biblioteket känner jag mig som orienteraren i sportaffären där kompasserna ligger i travar å hyllorna – han längtar till skogen. Jag strövar genom läsesalen och kastar ett öga i Vecko-Journalen. Sedan går jag därifrån, ut i skogen.
Text: Bo Widerberg, 1960. Ett utdrag.
Senaste nytt

Använder spel för att nå biblioteksmålen
Spel- och spelkultur står i fokus för ett nytt expertnätverk. Målet är att höja kunskapsnivån på medlemmarna i Svensk biblioteksförening.
2 feb 2023 • 2 min

Iflas ordförande skjuter på budbäraren
Avslöjandena om rötan inom Ifla fortsätter att ge eko. Den tyska tidningen BuB ägnar sin senaste utgåva åt historien och publicerar en intervju där Ifla-ordföranden Barbara Lison både bekräftar viktiga uppgifter och försöker undergräva Biblioteksbladets trovärdighet.
1 feb 2023 • 3 min
”Vi blev förvånade över Lotta Edholms svala intresse”
”Vi måste prata om skolbibliotek”, skriver 1613 personer i ett öppet brev till Lotta Edholm. Igår träffade brevets initiativtagare skolministern. De är frågande över bemötandet de fick.
31 jan 2023 • 3 min

Författare varnas för BTJ-tjänst
I höstas lanserade BTJ sin nya tjänst för författarbesök på bibliotek. Nu varnar Författarcentrum sina medlemmar för att använda den. ”Vi oroar oss för en urholkning av arvodesnivåerna.”
31 jan 2023 • 3 min

Öppet brev till Lotta Edholm: Vi måste prata om skolbiblioteken!
1613 personer från förlag, bibliotek, akademi och fackförbund skriver till skolministern: "En skola är en skola först när alla elever har ett skolbibliotek som är bemannat med en utbildad skolbibliotekarie."
30 jan 2023 • 2 min
Snart dags att söka Stärkta bibliotek – för sista gången
Alla landets kommuner har någon gång sökt bidrag från Stärkta bibliotek. När det snart är dags att söka igen är det för sista gången. Men nya stöd ska utredas.
27 jan 2023 • 2 min

Ny uppgörelse i Sölvesborg
Sölvesborgs kommunledning har slutit ännu en uppgörelse med chefen för biblioteket. Denna gång är det Anders Nylander som avslutar sin anställning.
26 jan 2023 • 2 min

Avhopp från Gates-finansierad Ifla-stiftelse
Beslut om framtid och ledning har fått tidigare Ifla-ordföranden Christine Mackenzie att lämna styrelsen för stiftelsen SIGL. Samtidigt pågår samtal med SIGL:s generalsekreterare Gerald Leitner, som sparkats från samma position inom Ifla, om en ny roll som rådgivare.
26 jan 2023 • 2 min
Högre arbetslöshet bland utrikesfödda bibliotekarier
Arbetslösheten är fyra gånger så hög bland bibliotekarier som är födda i utlandet än bland inrikesfödda. Det visar en granskning från Magasin K.
25 jan 2023 • < 1 min

Populärt låna elmätare i söder
Elmätare har funnits i många år på flera av landets folkbibliotek, men det är först under senaste året som låntagarna har fått upp ögonen för dem. Åtminstone i södra delarna av landet.
24 jan 2023 • 3 min

Romskt resursbibliotek placeras i Malmö
Det blir Biblioteken i Malmö som får uppdraget att vara värd för resursbiblioteket för romani chib.
20 jan 2023 • < 1 min

Besked om skolbibliotek uteblev
Vikten av läsning lyftes på skolministerns och utbildningsministerns pressträff på fredagen. Men ingen nämnde skolbiblioteken.
20 jan 2023 • < 1 min
0 kommentarer