Fjärdeklassare läser sämre

Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 har blivit sämre. Främst har förmågan att läsa faktatexter försämrats. Flickor läser bättre...

Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 har blivit sämre. Främst har förmågan att läsa faktatexter försämrats. Flickor läser bättre än pojkar och elever med välutbildade föräldrar presterar bättre än elever med föräldrar som har lägre utbildning. Det visar den senaste PIRLS-studien.

Våren 2011 genomfördes den internationella studien PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) för tredje gången. Sverige har tidigare deltagit i undersökningarna 2001 och 2006. I den senaste studien som nu publicerats deltog från Sverige 150 skolor med omkring 4 600 elever, 350 lärare och rektorer samt 4 250 föräldrar. Totalt genomfördes PIRLS 2011 i 49 länder och 310 345 elever medverkade.

Resultaten från studien visar att läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 har försämrats men ligger fortfarande över EU/OECD-genomsnittet. 2001 presterade eleverna i topp. Svenska elever i årskurs 4 läser bra i jämförelse med elever i andra deltagande länder. Det genomsnittliga resultatet för de svenska eleverna var högre än genomsnittet för de EU- och OECD-länder som deltog. Av de deltagande nordiska länderna hade Finland och Danmark ett högre resultat än Sverige.

Försämringen i den senaste studien (PIRLS 2011) beror främst på att eleverna blivit sämre på att läsa faktatexter. Läsförståelsen för skönlitteratur har endast försämrats marginellt.

I Sverige läser flickorna bättre än pojkarna och situationen är densamma i de flesta andra länder som deltog i PIRLS. Skillnaden mellan flickors och pojkars resultat har dock minskat sedan 2001 genom att flickornas resultat har försämrats mer än pojkarnas.

PIRLS 2011 visar också att i jämförelse med elever i många andra länder har de svenska eleverna god tillgång till resurser i hemmet som stöder lärandet. Men samtidigt visar studien att tillgång till och stöd i hemmet är av fortsatt stor betydelse för de svenska elevernas läsförståelse, dvs den sociala bakgrunden slår igenom liksom föräldrarnas inställning (och därmed elevernas ) till läsning: Elever med välutbildade föräldrar presterar bättre än elever som har föräldrar med lägre utbildning. Enkätsvaren visar att eleverna med mer fördelaktig socioekonomisk bakgrund tycker bättre om att läsa och har i högre grad en hemmiljö som stimulerar lärande.

Elever som tycker om att läsa har också  bättre läsprovsresultat än elever som inte tycker om att läsa. Flickor och elever med hög socioekonomisk bakgrund presterar högre på läsprovet och har också en mer positiv inställning till läsning.

I studien anser man det därför vara oroande att den positiva inställningen till läsning har försämrats med tio procent sedan 2001.

Avslutningsvis anser man också (och ansluter därmed till Litteraturutredningens slutsatser) att det sjunkande intresset för läsning ”bör lyftas som problematiskt. Flera andra studier med PIRLS visar att detta är av stor betydelse för läsförmåga. En av de viktigaste frågorna att fokusera på är således hur intresset för läsning kan öka bland svenska elever.”

Läs hela rapporten här