Fler folkbibliotek på väg in i Libris

Kungliga biblioteket välkomnar nya folkbibliotek till den nationella katalogen. Nu hålls två webbinarier om anslutning, med mer än 150 anmälda.

Allt fler folkbibliotek vill vara med i den nationella Libriskatalogen, som traditionellt använts av forsknings- och specialbibliotek. Över 150 deltagare har anmält sig till Kungliga bibliotekets webbinarier om vad det innebär att gå in i Librissamarbetet. Många av dem har fram till nu har haft bibliografisk service från BTJ i ett annat katalogsystem. Men nu går också BTJ över till att katalogisera i Libris och biblioteken måste ansluta sig till den nationella katalogen.

Fördelen med Libris är att det är ett öppet system där alla kan använda varandras katalogposter och att det är gratis att vara med. Posterna är fria och kan hämtas också av icke anslutna bibliotek.

– För att få ansluta sig till Libris krävs att biblioteket är tillgängligt för allmänheten, antingen genom utlån eller besök, och att beståndet hålls aktuellt och uppdaterat i Libris. Sen behöver man katalogiseringskompetens, säger Kungliga bibliotekets Charlotta Simonsson som håller i webbinarierna.

Det finns flera sätt att jobba. En del bibliotek tänker katalogisera själva, andra går ihop och samarbetar om katalogiseringen, åter andra uppdrar åt en tredje part, i det här fallet BTJ, att katalogisera, berättar Charlotta Simonsson.

I dag ingår 128 kommuners folkbibliotek i Librissamarbetet. Men ju fler som går med, desto mindre arbete blir det för var och en.

Finns det något system för hur arbetet med katalogiseringen ska fördelas?

– Egentligen inte, även om det har funnits idéer och önskemål om det. Men det blir ju naturligt så att de större biblioteken har mer resurser och mer material.

Kan det bli så att alla maskar med katalogiseringen för att någon annan ska hinna före?

– Jag vet inte. Det kanske möjligen kan förekomma om det är svåra saker, men det har hittills inte varit någon stor fråga.

I Västmanland håller regionbiblioteket nu på att knyta ihop samverkan mellan biblioteken i länet. Och för dem kändes det självklart att gå in i Libris.

– Västerås stadsbibliotek var redan Librisbibliotek, och då blev det enda rimliga att vi andra följde efter. Alternativet hade ju varit att Västerås backade tillbaks till bibliografisk service, säger kulturutvecklare Karin Hansson.

Här räknar de med besparingar när de tar över katalogiseringen i samverkan.

– Arbetsbördan minskar ju i takt med att fler bibliotek går in. Nu räknar vi på att vi behöver ungefär en och en halv tjänst för katalogisering och då blir det ändå pengar över, säger Karin Hansson.

Men beslutet handlar inte bara om ekonomi.

– Nej, det är ju också positivt att gå in i ett öppet samarbete, att man delar på bördan och samverkar nationellt med öppen data som vem som helst kan arbeta med. På sikt tror jag också att posterna kan bli bättre och mer anpassade när biblioteken gör dem själva.

Har alla biblioteken ställt sig positiva?

– Det har inte varit några större diskussioner. Det finns så mycket att vinna. Med gemensam katalog bygger vi också en gemensam webbplats. Några såg det nog som en möjlighet att våga gå in i Libris nu när vi gör det tillsammans. Vi har också förståelse för att de minsta biblioteken inte kan ta på sig så mycket arbete med katalogisering.

Västmanland räknar med att gå över till egen katalogisering vid årsskiftet. Just nu pågår systemupphandlingen.

Sedan hösten 2017 har inga bibliotek anslutits till Libris i väntan på det nya systemet Libris XL. Nya Libris och XL beräknas nu tas i drift i början av juni och KB kommer att börja ta emot nya bibliotek igen någon gång under hösten.

 Det första webbinariet hölls i dag, den 4 maj, nästa tillfälle är på tisdag, den 8 maj kl 13-14. Webbinarierna kommer att spelas in och göras tillgängliga också i efterhand.