Forskare: Biblioteken behöver entreprenörer

Dagens bibliotekschefer tycker att strategisk ­planering är deras viktigaste uppgift. Men forskaren Arja Mäntykangas efterlyser ett ledarskap med annat fokus.

Hur ser bibliotekschefer i Sverige, Finland och Rumänien på sitt uppdrag i ett allt mer digitaliserat samhälle? Det har Arja Mäntykangas, forskare vid Bibliotekshögskolan i Borås och doktor i management vid universitetet i Sibiu i Rumänien, tagit reda på i sin avhandling Contribution of library managers to the information society.

Avhandlingen bygger på enkäter som skickats ut till folk- och högskolebibliotekschefer i Sverige, Finland och Rumänien. Cheferna fick bland annat svara på vad de tyckte var den viktigaste delen i arbetet och hur de uppskattade den egna rollen.

– Alla var ense om att deras viktigaste uppgift var strategisk planering, på andra plats hamnade representation. De var också överens om att bibliotekets viktigaste uppdrag var att erbjuda fri tillgång till kunskap i demokratins namn, säger Arja Mäntykangas, som skrivit avhandlingen vid universitetet i Rumänien.

Totalt deltog 33 bibliotekschefer i Sverige, 16 chefer i Finland och 19 i Rumänien.

I resultatet syns skillnader mellan länderna, bland annat när det gäller verksamheternas största svagheter. I Sverige svarade cheferna att personalens kompetens var den största svagheten, i Finland var det motstånd mot förändring och i Rumänien låg tonvikten på låga löner.

Arja Mäntykangas valde att jämföra Sverige, Finland och Rumänien bland annat för att de har en liknande bibliotekslagstiftning, men också för att hon har kopplingar till länderna. Utifrån avhandlingens resultat riktar Arja Mäntykangas rekommendationer till biblioteken.

– Vi ser tecken på att allt fler bibliotek läggs ner och att resurserna minskar. Samtidigt är vi vid en vändpunkt där människors beteende förändras på grund av digitaliseringen. Det här medför behov av innovationer och innebär att det kan vara motiverat att vidga fokus och planera utifrån det digitala biblioteket. Digitaliseringen kan bli en kraft att använda.

Hon påpekar att organisationer genomgår olika livscykler med flera faser. Biblioteken i de tre länderna har uppnått mognadsfasen, det innebär bland annat att folk känner igen ett bibliotek och vet vad som finns där.

Men om biblioteken vill behålla sin position och stanna kvar på ”marknaden” så behöver de gå in i en så kallad revitaliseringsfas som sätter fokus på nya visioner och större effektivitet. Och det är alltså här digitaliseringen kan vara bra att ha i sikte.

Dessutom innebär revitaliseringsfasen att en ny typ av ledare efterfrågas, det är dags för entreprenören att kliva in.

– De flesta bibliotekschefer kan beskrivas som demokratiska byråkrater som agerar inom ett strukturellt ramverk, fattar rationella beslut och betonar vikten av att göra saker rätt. De strävar efter måluppfyllelse och betonar koordination och kontroll. Men biblioteksledarna har samtidigt hamnat i en ny position där de verkar på marknadens villkor, de liknar allt mer företagsledare och därför behövs entreprenörer på biblioteken. De kommer med nya visioner, koordinerar begränsade resurser på rätt sätt och ser nya möjligheter.

– Mitt råd är att biblioteken framöver skaffar sig ledare av båda typerna eller ledare som har kapaciteten att både vara demokratiska byråkrater och entreprenörer.

Men frågan är vad nuvarande chefer tycker om saken. När enkätdeltagarna svarade på frågor om hur de ser på sina roller hamnade entreprenören på sista plats. 20 procent av de svenska cheferna fyllde i detta alternativ, 10 procent av de finländska cheferna och ingen från Rumänien.

De upplevde att andra roller var viktigare, som att vara en strateg, representativ, coach, lagbyggare och förhandlare.