Fram för mer patos

4 feb 2013 • 3 min

Jag är inte särskilt lättkränkt. I själva verket borde jag förmodligen reagera mycket starkare än vad jag gör på både...

Jag är inte särskilt lättkränkt. I själva verket borde jag förmodligen reagera mycket starkare än vad jag gör på både det ena och andra.

Nina Frid

Men jag växte upp i en miljö där elaka glåpord ursäktades av de vuxna med ”Han är nog bara avundsjuk” (på vad? mig?) och trakasserier skrattades bort med ”Personkemin stämmer inte” (vems personkemi? min?). Jag försågs med ett effektivt skydd mot lättkränkthet som stavas skam, och jag vet att jag inte är ensam om det. När David Eberhard skriver om att vi numera bor i de lättkränktas land och önskar att vi kunde återinföra det gamla ordspråket ”Det går över tills du blir gift”, hör jag ett eko från min mormors kök. (Men jag trodde det bara var något som flickor fick höra… För Eberhard menar väl ändå inte att det bara är kvinnor som…?)

Det finns många kränkta människor på biblioteken just nu. Man kan vara kränkt över att folk inte förstår hur bra vi är till exempel, att de inte besöker vårt offentliga vardagsrum lite oftare och inte lånar hem fler böcker. Man kan vara kränkt över att seriealbum flyttas, bilderböcker ifrågasätts och att inte alla förstår att bibliotekarier har en särskild urvalskompetens. Man kan vara kränkt över att det bara kommer kulturtanter på våra författarbesök, att ingen kommenterar bibliotekets blogg eller bryr sig om bibliotekets boktips. Tydligen kan man till och med vara kränkt över ett retrobibliotek.

Till att börja med är det inte vårt bibliotek, vi bibliotekarier arbetar bara där. Och jag tänker inte skriva att det är kundernas bibliotek, för det ger det förfärliga intrycket att det är de som betalar mest som har störst rätt att bestämma vad biblioteket ska vara, och att det i själva verket är deras förlängda vardagsrum vi erbjuder. Istället för att vara kränkta över att stora grupper aldrig kommer till oss kanske det vore dags att fundera över vad det är med biblioteket som utestänger dem. Det kanske är något annat än personkemin det är fel på.

Folkbiblioteket ska ha en utjämnande funktion, minska klyftan mellan de som har och inte har, arbeta för att den socioekonomiska och kulturella miljö du växer upp i inte ska vara avgörande för dina möjligheter och din framtid. För sådana barn som jag som vuxit upp utan kulturellt kapital, som fick lära mig att inte vara så känslig för kränkningar och som fått skämmas över att bli orättvist behandlad, kunde en plats som biblioteket vara närmast livsavgörande. Det känns som att jag inte kan säga det tillräckligt många gånger. Och nu säger jag det med Kristian Lundbergs ord (ur Expressen, 7 jan 2013):

 Läsa, skriva, söka kunskap, bli sedd, allt detta finns invävt i lånekortet.

Tro mig. Lånekortet kan vara vägen ut, vägen in.

Hur hade mitt liv sett ut om jag inte hade kunnat få använda mig av biblioteket, trots alla skulder som fanns oreglerade, genom mitt slarv, min mors oförmåga?

Vi behöver inte fler kränkta på biblioteksgolvet, men åh vad jag längtar efter den bibliotekarie som riktar sitt patos för informationssökning och sitt engagemang för läsning till dem som behöver det mest. Kristian Lundberg är en indignerad författare. Fram för fler indignerade bibliotekarier! Som ser att vårt uppdrag är att bidra till en anständigare värld.

 

 

0 kommentarer

Senaste nytt

Reportage

Sommarläsning till hängmattan

Sommarregn, sol och bad och förhoppningsvis en välförtjänt ledighet med tid för läsning. Mellan böckerna kanske också lite läsning om bibliotek. Missade du något under våren? Här finns chansen att ta igen.

5 jul 2024 • 4 min

Nyheter

Almedalen 2024: Brotten mot kulturarvet

Riksbibliotekarie Karin Grönvall och riksantikvarie Susanne Thedéen samtalade om hur samhället kan bli bättre på att förhindra brott mot kulturarvet – och komma åt dem som begår brotten. Dessutom berättar åklagare Eva Wintzell om jakten på boktjuvarna i ett inslag.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Vetenskap för miljarder

En för de flesta okänd, men hittills säker, investering är den i vetenskapliga tidskrifter som omsätter miljarder varje år. Det medför stora kostnader för bibliotek och forskare. Panelen med Pamela Schultz Nybacka, Pelle Snickars och Wilhelm Widmark debatterade. Se hela samtalet här.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Bibliotekens betydelse i kris

När biblioteken utnämns som en samhällsviktig verksamhet i tider av kris och i värst fall krig, hur går det då med självständigheten? Linda Wagenius resonerade om den frågan tillsammans med Helene Öberg och Lisa Mobrand. Hör hela samtalet här.

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Ett förlorat kulturarv

Få poddar och youtube-kanaler samlas in och sparas för framtiden. Hur ska minnet av 2020-talet räddas? Hör hela samtalet med Karin Grönvall, Pelle Snickars, Ewa Pihl Krabbe (S) och Marie-Louise Hänel Sandström (M).

4 jul 2024 • < 1 min

Nyheter

Almedalen 2024: Försvaret av det fria ordet

Silvia Ernhagen, Jesper Bengtsson och Brit Stakston diskuterade hur vi ska se till att inte få ett samhälle där böcker förbjuds på biblioteken. "Vi har en bekymrande förkärlek för att importera allt som kommer från USA."

4 jul 2024 • < 1 min

Essä

Juridisk tvångströja kräver kreativa omvägar

Tidigare har det krävts lagbrott för att rädda kulturarv som annars gått förlorat. Kanske går det att dra nytta av dessa exempel när en digitalt uppdaterad pliktexemplarslag ska implementeras, skriver Pelle Snickars, professor i digitala kulturer.

1 jul 2024 • 7 min