Internationella biblioteket: Vi välkomnar större uppdrag

13 apr 2018 • 3 min

Internationella biblioteket är en nyckelspelare när det handlar om framtidens utbud av mångspråkslitteratur. I dag gör de omkring 40 000 utlån om året. Nationella biblioteksstrategin vill att uppdraget ska växa.

Illustration: Pixie Johan Anderson.
Illustration: Pixie Johan Anderson.

När de lokala biblioteken inte räcker till finns Internationella biblioteket (IB) i Stockholm som en extra resurs. De har böcker på över hundra språk och varje år gör de runt 40 000 utlån till andra bibliotek i landet.

– Kommunerna har i dag egna bestånd av medier på de största språken. Sen är det vår uppgift att komplettera, säger chefen för Internationella bibliotekets nationella uppdrag, Cecilia Svanberg.

IB kompletterar bestånden med medier på de mer svårtillgängliga språken, men också med smalare litteratur på de större språken.

– Vi kan också stärka upp om det till exempel kommer en ny stor språkgrupp till en kommun, säger Cecilia Svanberg.

Cecilia Svanberg. Foto: Monica Lindgren.
Cecilia Svanberg. Foto: Monica Lindgren.

Den nationella biblioteksstrategins rapport Den femte statsmakten efterlyser mer nationell samordning när det gäller mångspråksförsörjningen och i avslutningskapitlet pekar rapporten ut IB som en nyckelspelare när det gäller att skapa ett fungerande fjärrlåns- och depositionssystem. Men den ställer också frågan om Internationella biblioteket klarar en ökande efterfrågan på medier, katalogiseringsstöd och kompetensstöd.

– Vi skulle välkomna ett utökat uppdrag, men det bör i så fall komma med ökade resurser, säger Cecilia Svanberg.

Det nationella mångspråksuppdrag IB utför i dag gör de på uppdrag av Kungliga biblioteket enligt ett avtal som skrevs redan 2014, det vill säga innan det stora immigrationsåret 2015. och som löper ut i år.

– Vi är på väg in i nya förhandlingar och det har i olika sammanhang talats om ett stärkt uppdrag för IB, men inget är klart, säger Cecilia Svanberg.

Upplever ni att ni räcker ni till i dag? Eller får ni förfrågningar ni inte kan tillgodose? 

– Vi kan inte alltid tillgodose förfrågningarna. Det kan handla om både språk, volym och ämnesområden. Det finns språk som är svåra att hitta inköpskanaler till och språk där det helt enkelt inte finns vissa genrer. Ungdomsböcker på dari vet vi behövs, men finns inte bland våra leverantörer. Pekböcker finns inte heller på alla språk.

Användningen av Internationella bibliotekets tjänster varierar kraftigt mellan regionerna, det visar Kungliga bibliotekets mångspråksrapport Migration och språklig mångfald från 2017 (se grafik s 19). Där ser manatt Stockholm är storanvändare medan Uppsala använder mycket lite. Att Kalmar lånar oproportionerligt mycket, Skåne lite.

Varför ser det ut så? 

– Att användningen är störst i Stockholm är inte överraskande. Det är det mest befolkningstäta länet och fram till 2017 hade IB ett eget uppdrag från Stockholms läns landsting. Att andra befolkningstäta län gör färre beställningar kan tyda på att de länen har haft möjlighet att satsa på egna bra mångspråksbestånd, men det kan också handla om att man inte riktigt känner till oss.

2015 genomförde IB en enkät där bara något över hälften av de tillfrågade uppgav att de kände till IB:s nationella uppdrag väl eller mycket väl. Drygt 30 procent kände till den centrala medieförsörjningsplanen för mångspråkiga medier väl eller mycket väl.

– Jag tror det har varit lite oklart vad kan man förvänta sig av oss och vad vi kan hjälpa till med. Nu jobbar vi på det och kommer att marknadsföra oss mer, både genom att åka ut i landet och informera men också via webben och sociala medier, säger Cecilia Svanberg.[fakta id=”17680″]

När Cecilia Svanberg tillträdde för knappt tre månader sedan hade Internationella biblioteket saknat en ordinarie chef en längre period. Stora omorganisationer och ett förlorat regionalt mångspråksuppdrag för Stockholms län har präglat verksamheten.

På bibliotekets webbplats står det att 2018 kommer att vara ett år då det inte finns så mycket resurser för utveckling av verksamheten. Men det finns ett undantag och det är ett samarbete med Norge och Danmark där man gemensamt bygger en webbplats för e-böcker, musik och film på olika språk. Världens bibliotek ska lanseras 2019.

Vad står annars högst på din önskelista för att kunna göra ett bra jobb?

– Om vi ska kunna fortsätta leverera hög kvalitet behöver vi kunna behålla – och gärna rekrytera fler – bibliotekarier med nödvändig språk- och katalogiseringskompetens. Även kommunikations-, projektlednings- och IT-kompetens behövs.

När det gäller mångspråkskatalogisering, språk- och litteraturkunskaper skulle Cecilia Svanberg vilja se mer av nationell samverkan. En annan grundförutsättning hon vill få till är att de kan köpa in från vilka kanaler de vill.

– Dagens upphandlingsregler är inte alltid förenliga med uppdraget att tillhandahålla kompletterande medieförsörjning.

0 kommentarer

Senaste nytt

Nyheter

Retoriken som tystar röster

Hur gör man när den som använder sig av hatretorik anklagar sina kritiker för samma sak? Och hur kombinerar man yttrandefriheten med kampen mot hatretorik?

29 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Om nationalismens påverkan på kulturen

Färre översättningar, mindre utländsk litteratur och stängning av Världskulturmuseet. Det är några, av många, farhågor som en sent insatt panel lyfte på Bokmässan, med anledning av Sverigedemokraternas framgångar i valet.

23 sep 2022 • 3 min

Nyheter

Hur ska bibliotekspersonalen behållas?

Förändrade arbetsuppgifter kan vara en förklaring till att många som arbetar på bibliotek funderar på att byta yrke. Men det behövs också mer resurser och fler yrkesgrupper på biblioteken, konstaterades i ett samtal på Bokmässan.

22 sep 2022 • 2 min

Debatt

Slutreplik: Låt oss mötas och diskutera

Vi vill stötta, men stöttandet måste också få innehålla konstruktiv kritik. Det skriver Linnéa Jönsson och Eleonor Pavlov i sin slutreplik om Malmö stadsbiblioteks ”känsliga ämnen”-koncept.

21 sep 2022 • 4 min