Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
13 apr 2018 • 3 min
Internationella biblioteket är en nyckelspelare när det handlar om framtidens utbud av mångspråkslitteratur. I dag gör de omkring 40 000 utlån om året. Nationella biblioteksstrategin vill att uppdraget ska växa.

När de lokala biblioteken inte räcker till finns Internationella biblioteket (IB) i Stockholm som en extra resurs. De har böcker på över hundra språk och varje år gör de runt 40 000 utlån till andra bibliotek i landet.
– Kommunerna har i dag egna bestånd av medier på de största språken. Sen är det vår uppgift att komplettera, säger chefen för Internationella bibliotekets nationella uppdrag, Cecilia Svanberg.
IB kompletterar bestånden med medier på de mer svårtillgängliga språken, men också med smalare litteratur på de större språken.
– Vi kan också stärka upp om det till exempel kommer en ny stor språkgrupp till en kommun, säger Cecilia Svanberg.

Den nationella biblioteksstrategins rapport Den femte statsmakten efterlyser mer nationell samordning när det gäller mångspråksförsörjningen och i avslutningskapitlet pekar rapporten ut IB som en nyckelspelare när det gäller att skapa ett fungerande fjärrlåns- och depositionssystem. Men den ställer också frågan om Internationella biblioteket klarar en ökande efterfrågan på medier, katalogiseringsstöd och kompetensstöd.
– Vi skulle välkomna ett utökat uppdrag, men det bör i så fall komma med ökade resurser, säger Cecilia Svanberg.
Det nationella mångspråksuppdrag IB utför i dag gör de på uppdrag av Kungliga biblioteket enligt ett avtal som skrevs redan 2014, det vill säga innan det stora immigrationsåret 2015. och som löper ut i år.
– Vi är på väg in i nya förhandlingar och det har i olika sammanhang talats om ett stärkt uppdrag för IB, men inget är klart, säger Cecilia Svanberg.
Upplever ni att ni räcker ni till i dag? Eller får ni förfrågningar ni inte kan tillgodose?
– Vi kan inte alltid tillgodose förfrågningarna. Det kan handla om både språk, volym och ämnesområden. Det finns språk som är svåra att hitta inköpskanaler till och språk där det helt enkelt inte finns vissa genrer. Ungdomsböcker på dari vet vi behövs, men finns inte bland våra leverantörer. Pekböcker finns inte heller på alla språk.
Användningen av Internationella bibliotekets tjänster varierar kraftigt mellan regionerna, det visar Kungliga bibliotekets mångspråksrapport Migration och språklig mångfald från 2017 (se grafik s 19). Där ser manatt Stockholm är storanvändare medan Uppsala använder mycket lite. Att Kalmar lånar oproportionerligt mycket, Skåne lite.
Varför ser det ut så?
– Att användningen är störst i Stockholm är inte överraskande. Det är det mest befolkningstäta länet och fram till 2017 hade IB ett eget uppdrag från Stockholms läns landsting. Att andra befolkningstäta län gör färre beställningar kan tyda på att de länen har haft möjlighet att satsa på egna bra mångspråksbestånd, men det kan också handla om att man inte riktigt känner till oss.
2015 genomförde IB en enkät där bara något över hälften av de tillfrågade uppgav att de kände till IB:s nationella uppdrag väl eller mycket väl. Drygt 30 procent kände till den centrala medieförsörjningsplanen för mångspråkiga medier väl eller mycket väl.
– Jag tror det har varit lite oklart vad kan man förvänta sig av oss och vad vi kan hjälpa till med. Nu jobbar vi på det och kommer att marknadsföra oss mer, både genom att åka ut i landet och informera men också via webben och sociala medier, säger Cecilia Svanberg.[fakta id=”17680″]
När Cecilia Svanberg tillträdde för knappt tre månader sedan hade Internationella biblioteket saknat en ordinarie chef en längre period. Stora omorganisationer och ett förlorat regionalt mångspråksuppdrag för Stockholms län har präglat verksamheten.
På bibliotekets webbplats står det att 2018 kommer att vara ett år då det inte finns så mycket resurser för utveckling av verksamheten. Men det finns ett undantag och det är ett samarbete med Norge och Danmark där man gemensamt bygger en webbplats för e-böcker, musik och film på olika språk. Världens bibliotek ska lanseras 2019.
Vad står annars högst på din önskelista för att kunna göra ett bra jobb?
– Om vi ska kunna fortsätta leverera hög kvalitet behöver vi kunna behålla – och gärna rekrytera fler – bibliotekarier med nödvändig språk- och katalogiseringskompetens. Även kommunikations-, projektlednings- och IT-kompetens behövs.
När det gäller mångspråkskatalogisering, språk- och litteraturkunskaper skulle Cecilia Svanberg vilja se mer av nationell samverkan. En annan grundförutsättning hon vill få till är att de kan köpa in från vilka kanaler de vill.
– Dagens upphandlingsregler är inte alltid förenliga med uppdraget att tillhandahålla kompletterande medieförsörjning.
Svensk biblioteksförenings utmärkelser delades ut förra veckan. Ceremonin i Stockholm leddes av Eva Gustafsson från Umeå stadsbibliotek. Här är pristagarna.
18 nov 2025 • 2 min
Från 2029 blir Biblioteksdagarna digitala vartannat år. Ett skäl är möjligheten till större delaktighet.
14 nov 2025 • < 1 min
Raymundo Vázquez och Jonna Jonsson har tagits in för att höja AI-kompetensen i Jämtland-Härjedalen. "De som är kritiska till AI tjänar på att utbildas i ämnet för att de får hjälp att kunna känna sig mer skyddade eller säkrare i den här digitala eran."
13 nov 2025 • 2 min
Svensk biblioteksförenings utmärkelser har delats ut. I år var det dock bara åtta pristagare eftersom Collijnpriset är under utvärdering.
12 nov 2025 • 2 min
Bibliotekschefen Agnes Kotka skrev i Biblioteksbladet om sin resa till Västbanken och östra Jerusalem. Hennes berättelse har fått mycket uppmärksamhet.
10 nov 2025 • 2 min
Daniel Forsman tar över som chef för Riksarkivet efter Karin Åström Iko. Han har varit chef för Stockholms stadsbibliotek sedan 2018 och var innan dess chef för biblioteket på Chalmers i Göteborg.
6 nov 2025 • 2 min
Att räkna tjänster på skolornas bibliotek räcker inte, verksamheten måste också planeras, följas upp och utvecklas så att att det gynnar elevers lärande, skriver Anette Widenberg Helgesson. "För att det ska bli verklighet krävs stöd, särskilt för små kommuner med begränsade resurser."
6 nov 2025 • 2 min
Idag släpps ”Stockholmsdeklarationen”, ett upprop om att stoppa oseriös och för biblioteken kostsam publicering av vetenskap. ”Vi hoppas att det ska reformera publiceringssystemet”, säger Dan Larhammar, en av initiativtagarna.
5 nov 2025 • 3 min
Skolinspektionens generaldirektör Marie Axelsson befarar tolkningssvårigheter. "Vi kommer att se olika varianter på hur man som skolhuvudman har sett till att följa skollagens krav."
4 nov 2025 • 2 min
Den fysiska informationsdisken är viktig, visar en undersökning på Göteborgs universitetsbibliotek. Studenterna vill ha personlig service och mänsklig kontakt.
3 nov 2025 • 2 min
Ord står mot ord i Norrköping. Vilka elever får egentligen låna boken "Gender Queer" på Hagaskolan? Alla, eller bara eleverna på högstadiet?
31 okt 2025 • 4 min
Resurserna för folkbibliotek och studieförbund har länge urholkats, visar en ny rapport. Staten måste gå in med pengar igen, anser Svensk biblioteksförenings generalsekreterare Silvia Ernhagen.
29 okt 2025 • 2 min
0 kommentarer