Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
17 okt 2012 • 2 min
Över häften av svenska folket har tillgång till internet – en ökning med 100 000 sedan förra året. Men fortfarande...
Över häften av svenska folket har tillgång till internet – en ökning med 100 000 sedan förra året. Men fortfarande är det 1,2 miljoner svenskar som aldrig eller väldigt sällan använder internet. Det framgår av .SE:s årliga rapport Svenskarna och Internet.Det digitala utanförskapet har minskat med 100 000 personer sedan 2011 men fortfarande är det 1,2 miljoner svenskar som sällan eller aldrig använder internet, i huvudsak personer över 45 år. Den stora gruppen icke-användare återfinns bland dem som inte tidigare använt dator och internet. 67 procent av de som inte använder internet uppger ointresse – ett motiv som återkommer år efter år. Men anmärkningsvärt är kanske att de som uppger ointresse har blivit fler. 2009 var det t ex 58 procent icke-användare som var ointresserade, idag är det alltså 67 procent. Dessutom känner sig var fjärde person i åldern 16 till 45 år inte delaktig i informationssamhället.
En av de tydligaste trenderna i .SE:s rapport Svenskarna och Internet 2012 (Olle Findahl), är att internetanvändningen fortsätter att gå nedåt i åldrarna – störst är ökningen bland skolbarn i låg- och mellanstadiet. Men även hälften av alla treåringar och 40 procent av tvååringar använder sig av internet. Det blir också allt vanligare att koppla upp sig via smarta telefoner och surfplattor. Den stora uppgången under det senaste året gäller just mobila uppkopplingar. Det stora genombrottet kom 2011 och på cirka två år har hälften av svenska folket skaffat sig tillgång till internet via mobilen. Rapportförfattaren Olle Findahl, talar om tre faser när det handlar om internet i Sverige: Spridningsfasen (1995-2005), bredbandsfasen (2005-2010) och nu är vi alltså inne i den s k mobila fasen.
Under det senaste året har spridningen av surfplattor tagit fart och var femte svensk använder nu en surfplatta. Vanligast är användningen bland ungdomar mellan 12-15 år där närmare hälften använt surfplatta någon gång. Intressant men inte oväntat är sambandet socioekonomi och användning – ju högre inkomst och ju högre utbildning, desto vanligare är det med surfplattor.
Och så e-boken. Den segar snigellikt på kan man säga. I alla fall i Sverige. Enligt .SE har idag 12 procent någon gång läst en e-bok. Motsvarande siffra 2011 var 10 procent. Störst andel e-bokläsare finns i åldern 26-35 år. Nästan en av fyra har någon gång läst en e-bok, men här liksom i andra åldersgrupper ligger andelen dagliga läsare kring 1 procent.
Tittar man på svenska folkets bokläsning under en genomsnittlig vecka uppger 61 procent att de läst en pappersbok, 9 procent att de läst både en pappers- och en e-bok och 2 procent som endast har läst en e-bok. De flesta som har läst en e-bok har alltså också läst en vanlig bok.
Läs mer i BBL nr 9
Tre av tio folkbibliotekschefer tycker att de folkvalda har bristande respekt för armlängds avstånd.
10 mar 2026 • 2 min
Att ha kontakt med levande människor borde ge mer än att prata med en AI. Så är tyvärr inte fallet när det gäller MTM.
9 mar 2026 • < 1 min
Storbritannien har ett "year of reading" där läsning kopplas ihop med musik, idrott, mat, familj och annat som ägnas mycket tid. Kanske kan alla som stod bakom läslovet och kampanjen för bemannade skolbibliotek samlas för ett sådant år för Sverige, skriver Helene Öberg.
6 mar 2026 • 2 min
En stor andel av landets folkbibliotek fortsätter leva under knappa förhållanden, visar Biblioteksbladets årliga enkätundersökning. Var är pengarna? Kulturministern hänvisar till att ansvaret vilar på kommunerna och avböjer intervju.
5 mar 2026 • 4 min
Biblioteksbladet årliga enkät till folkbibliotekens chefer visar en sektor där hälsoläget inte alltid är på topp. Därför har vi många frågor till politiker – som ofta väljer taktiken att hålla tyst.
4 mar 2026 • 2 min
Resurser saknas, kompetens måste höjas och digitaliseringen öka. Det är några av slutsatserna i den senaste rapporten från Rådet för skydd av kulturarv.
3 mar 2026 • 2 min
I höstas stoppades utdelningen av Collijnpriset, uppkallat efter Isak Collijn som var riksbibliotekarie i början av 1900-talet. Orsaken var misstankar om att han sympatiserade med den nazistiska ideologin. Allt tyder på att det verkligen var så.
28 feb 2026 • 4 min
Nyexaminerade skolbibliotekarier får ofta sitt första jobb som ett utvecklingsuppdrag utan ramar, mandat eller stöd. När organisationen saknas blir anställningen en ersättning för ledarskap – och verksamheten börjar om varje gång någon slutar.
25 feb 2026 • 3 min
Kriminalvården JO-anmäldes av en intagen som i mer än ett halvår saknat tillgång till böcker. JO är starkt kritisk och menar att biblioteket var stängt alldeles för länge.
24 feb 2026 • 2 min
Dokumentärfilmen "The Librarians" har blivit en succé. Många svenska bibliotek har redan visat den och nu är det dags för biblioteken i Bergs kommun att bjuda in till visning och samtal i Hoverbergs bygdegård.
23 feb 2026 • 2 min
Elisabeth Aquilonius är ny stadsbibliotekarie i Stockholm. "Det är viktigt att vi fortsätter att utveckla arbetet med att vara en stabil och trovärdig plats för samtal."
20 feb 2026 • 2 min
För den som söker jobb kan det verka avlägset, men prognosen om arbetsmarknaden för bibliotekarier stämmer, skriver Johanna Alm Dahlin, utredningsansvarig på DIK.
19 feb 2026 • 3 min
0 kommentarer