Internet idag – den mobila fasen
17 okt 2012 • 2 min
Över häften av svenska folket har tillgång till internet – en ökning med 100 000 sedan förra året. Men fortfarande...
Över häften av svenska folket har tillgång till internet – en ökning med 100 000 sedan förra året. Men fortfarande är det 1,2 miljoner svenskar som aldrig eller väldigt sällan använder internet. Det framgår av .SE:s årliga rapport Svenskarna och Internet.Det digitala utanförskapet har minskat med 100 000 personer sedan 2011 men fortfarande är det 1,2 miljoner svenskar som sällan eller aldrig använder internet, i huvudsak personer över 45 år. Den stora gruppen icke-användare återfinns bland dem som inte tidigare använt dator och internet. 67 procent av de som inte använder internet uppger ointresse – ett motiv som återkommer år efter år. Men anmärkningsvärt är kanske att de som uppger ointresse har blivit fler. 2009 var det t ex 58 procent icke-användare som var ointresserade, idag är det alltså 67 procent. Dessutom känner sig var fjärde person i åldern 16 till 45 år inte delaktig i informationssamhället.
En av de tydligaste trenderna i .SE:s rapport Svenskarna och Internet 2012 (Olle Findahl), är att internetanvändningen fortsätter att gå nedåt i åldrarna – störst är ökningen bland skolbarn i låg- och mellanstadiet. Men även hälften av alla treåringar och 40 procent av tvååringar använder sig av internet. Det blir också allt vanligare att koppla upp sig via smarta telefoner och surfplattor. Den stora uppgången under det senaste året gäller just mobila uppkopplingar. Det stora genombrottet kom 2011 och på cirka två år har hälften av svenska folket skaffat sig tillgång till internet via mobilen. Rapportförfattaren Olle Findahl, talar om tre faser när det handlar om internet i Sverige: Spridningsfasen (1995-2005), bredbandsfasen (2005-2010) och nu är vi alltså inne i den s k mobila fasen.
Under det senaste året har spridningen av surfplattor tagit fart och var femte svensk använder nu en surfplatta. Vanligast är användningen bland ungdomar mellan 12-15 år där närmare hälften använt surfplatta någon gång. Intressant men inte oväntat är sambandet socioekonomi och användning – ju högre inkomst och ju högre utbildning, desto vanligare är det med surfplattor.
Och så e-boken. Den segar snigellikt på kan man säga. I alla fall i Sverige. Enligt .SE har idag 12 procent någon gång läst en e-bok. Motsvarande siffra 2011 var 10 procent. Störst andel e-bokläsare finns i åldern 26-35 år. Nästan en av fyra har någon gång läst en e-bok, men här liksom i andra åldersgrupper ligger andelen dagliga läsare kring 1 procent.
Tittar man på svenska folkets bokläsning under en genomsnittlig vecka uppger 61 procent att de läst en pappersbok, 9 procent att de läst både en pappers- och en e-bok och 2 procent som endast har läst en e-bok. De flesta som har läst en e-bok har alltså också läst en vanlig bok.
Läs mer i BBL nr 9
Senaste nytt
Bibliotekspersonal filmades – upplevdes som obehagligt
På två bibliotek i Stockholm senaste veckan har personalen filmats av personer som också har ställt frågor. Båda incidenterna har anmälts och upplevts som obehagliga av personalen. ”Vi ser över våra riktlinjer”, säger stadsbibliotekarie Daniel Forsman.
23 jan 2025 • 2 min
Unik studenthistoria digitaliserad
Vilka var 1700-talets studenter på V-Dala nation i Uppsala? Det och andra historiska uppgifter om studenterna universitetet finns nu att hitta för alla i digitaliserad form. ”Otroligt fascinerande material.”
23 jan 2025 • 3 min
KB:s insamling av medier fortsatt viktig – även under krig
Kungliga biblioteket begärde 46 extra miljoner för att göra nationalbiblioteket redo i fall av krig. Men det blev inga extrapengar från regeringen och KB måste göra omprioriteringar för att göra nödvändiga förberedelser.
22 jan 2025 • < 1 min
Metoder från skolan dämpade stöket
Biblioteket i Broby hade problem med stökiga ungdomar. Nya grepp och ett nytt bemötande har gjort situationen bättre. "Bara genom att säga välkommen så skapar du någonting."
21 jan 2025 • 6 min
Nya projekt för ung läsning följs för kunskapsinhämtning
Speaker's Corner, läsambassadörer och läsvisare. Åtta biblioteksprojekt har valts ut som särskilt intressanta för att öka ungas läsning i socioekonomiskt utsatta områden.
20 jan 2025 • 2 min
Ambulans för böcker ska rädda tryckt kulturarv
Det är bättre och billigare att rädda böcker och annat tryckt material om det görs direkt efter en översvämning eller annan naturkatastrof. Därför bygger Tyskland just nu en flotta av ambulanser för böcker och arkivmaterial.
17 jan 2025 • 4 min
Beredskapsplan gör det synligt vad bibliotek kan bidra med
Bibliotek är bra på beredskap, men kan bli bättre. En kurs ska göra Sverige än mer redo för både kris och krig.
16 jan 2025 • 2 min
Los Angeles: Bibliotek hjälper och brinner
Bibliotek är viktiga resurser under brandkatastrofen i Kalifornien, slår den amerikanska biblioteksföreningen fast. ”Tillsammans kan vi stärka våra samhällens motståndskraft.”
14 jan 2025 • 2 min
Bibliotekens verksamhet kartlagd för att utnyttjas vid bedrägeri
Minst fyra bibliotek i norra Stockholm har under årets första dagar använts som täckmantel för att bedragare ska komma åt bankuppgifter och i nästa steg pengar. Sex polisanmälningar har hittills gjorts.
13 jan 2025 • 4 min
Dansk encyklopedi ratar Meta
Den danska motsvarigheten till Nationalencyklopedin, Lex, upphör med annonsering i sociala medier. Valet att i stället gynna traditionella medier beskrivs som en investering i demokrati och ett upplyst samhälle.
13 jan 2025 • 2 min
SvD:s ledarsida klipper och klistrar
I maj 2015 väckte skribenten Paulina Neuding debatt om hot och stök på bibliotek. I en ny artikel framställer hon problemen som bestående – men har behövt gräva djupt för att hitta sina bästa exempel.
11 jan 2025 • 3 min
Välkommet besked om tillgänglighetslagen
Nödvändiga grundlagsändringar gör att införandet av tillgänglighetsdirektivet försenas för e-böcker. Branschens aktörer är nöjda över beskedet.
9 jan 2025 • 2 min
0 kommentarer