Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
7 dec 2018 • 2 min
Att ta bort förseningsavgifterna blev en lyckträff för Karlskoga bibliotek. Svinnet har inte ökat och personalen kan ägna sig åt uppgifter som är viktigare för verksamheten. ”Ens förutfattade meningar kom på skam”, säger enhetschefen Annica Helgadotter.

Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla.
Så står det i bibliotekslagens andra stycke och det var just detta som inspirerade en medarbetare vid Karlskoga bibliotek att föreslå slopade förseningsavgifter. Medarbetaren menade att biblioteket inte är till för alla eftersom vissa inte kan betala sina skulder och därmed låna böcker.
Förslaget ledde till att förseningsavgifterna togs bort den 1 januari i år. Nu har insatsen utvärderats och den visar att svinnet inte ökat och att biblioteket i längden sparar pengar.
– Enligt mina beräkningar har vi haft en assistenttjänst som ägnat 40 procent av en heltidstjänst åt att hantera kravverksanheten. Det handlar om hundratusentals kronor, säger Annica Helgadotter, enhetschef.
Biblioteket har tidigare budgeterat för en intäkt på 40 000 kronor för avgifter. Region Örebro gav vid projektstart medel, 30 000 kronor, för att täcka en del av summan som försvann i och med att avgifterna slopades. Att man i längden skulle spara pengar kom som en överraskning, berättar Annica Helgadotter.
– Ofta räknas inte personalkostnaderna eftersom arbetsuppgifter smyger sig in och ut. Men här märkte vi direkt att det lösgjordes mycket tid. Den tiden har vi nu lagt på att främja läsutveckling och tillgänglighet.
Biblioteket skickar fortfarande ut påminnelser digitalt.
– Det är bara en knapptryckning som behöver göras för att alla som är försenade ska få en påminnelse. Det tar inte många sekunder.
Annica Helgadotter började som chef när projektet redan var igång, och berättar att hon till en början var skeptisk.
– Jag hade förmodligen haft svårt att låta mig övertygas om jag varit chef när förslaget kom. Men mina förutfattade meningar kom på skam, det är helt fantastiskt och något att ta med sig in i övrig verksamhet. Vi tänker fortsätta ha det så här så länge det fungerar, säger hon.
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer