Linder och Fichtelius: Valets viktigaste frågor

Inför höstens riksdagsval har Biblioteksbladet tillsammans med Svensk biblioteksförening ställt valets åtta viktigaste frågor till alla riksdagspartier. Det handlar om skola, folkbildning, kultur och forskning.

Under den rödgröna mandatperioden har det gjorts flera satsningar på biblioteken. Bland annat har Kungliga biblioteket fått i uppdrag att ta fram förslag till en nationell biblioteksstrategi. Regeringen har också infört satsningen Stärkta bibliotek där 225 miljoner kronor delas ut årligen under tre år till folkbiblioteken. Det har även gjorts satsningar på skolbiblioteken.

Men detta är inte nog, menar Karin Linder som efterlyser mer långsiktiga satsningar från partierna.

– Det är ett väldigt viktigt val som kommer i höst där politikerna behöver förstå att de inte bara kan göra kortsiktiga utspel. Biblioteken måste stärkas för många år framöver, säger hon.

Karin Linder ser samtidigt att folkbibliotek på lokal nivå fått ett tätare samarbete med sina kommuner under de senaste åren.

– Allt fler folkbibliotek har involverats i hela kommunen, politikerna har förstått att biblioteken är särskilt bra på att få kontakt med invånarna och att biblioteket kan hjälpa kommunen att nå politiskt satta mål.

Tillsammans med Svensk biblioteksförening har Biblioteksbladet gjort en valenkät där samtliga riksdagspartier svarat på åtta aktuella frågor som rör biblioteken, se resultatet här.

Flera av frågorna berör skolbiblioteken, och dessa frågor är brännheta införa valet, menar Karin Linder.

– Det har skett en ökad politisk medvetenhet kring skolbibliotekens betydelse. Det är väldigt bra eftersom skolbibliotekarierna har en kompetens som hjälper både lärare och elever att uppnå elevernas mål. Denna kompetens är särskilt viktig nu när skolan digitaliseras allt mer, då behöver skolbibliotekarierna vara där och lära ut kritiskt tänkande och hur man förhåller sig till information, säger hon.

Erik Fichtelius är nationell samordnare för biblioteksstrategin, som nyligen lämnade ett utkast som nu ska ut på remiss. Han menar att alla partier, från höger till vänster, uttryckt ett ökat intresse för biblioteken de senaste åren.

– Förekomsten av falska nyheter och alternativa fakta har tydliggjort för alla som vill försvara demokratin att vi behöver riktiga nyheter och korrekt fakta. Här spelar biblioteken en viktig roll, säger han.

Även han påpekar att det behövs långsiktiga strukturella satsningar på biblioteken de kommande åren.

– Nationalbibliotekets uppdrag och funktion behöver stärkas, biblioteken måste få resurser att hantera en digital omställning och frågan om öppen tillgång och digital inlåsning samt plikten måste lösas. Detta jobbar vi med i den nationella strategin och går att läsa mer om där, säger han.