Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
14 feb 2019 • 2 min
Många unga och influerare hanterar näthat dagligen. Vad använder de för strategier för att stå ut? I en ny bok, skriven av två internetforskare, ges några tips.

Vuxna är dåliga på att ta ungdomars erfarenheter av näthat på allvar. Samtidigt försöker unga att inte blanda in vuxna i det som händer på nätet eftersom de tycker att vuxna bara ställer till med trassel.
Det visar delresultatet ur ett forskningsprojekt som just nu pågår vid Umeå universitet. Internetforskarna Elza Dunkels och Annakarin Nyberg har intervjuat två grupper, unga i åldrarna 15–19 år och vuxna influerare, för att ta reda på hur de hanterar näthat.
Redan nu har forskarna släppt boken Näthat – strategier och förhållningssätt. Här presenteras delar av forskningsresultatet som visar att unga och influerare har en stark kultur av att stötta varandra.
– Gemenskapen är deras fackförening eller företagshälsovård och det är ett framgångsrecept för att hantera näthat, säger Elza Dunkels.
Boken innehåller flera tips på strategier och förhållningssätt som kan fungera som motmedel mot hat och destruktivt maktutövande. Några sådana strategier är att lära sig nätkärlek och nätkurage.
Nätkärlek handlar om att stötta varandra. Att visa sitt stöd när någon känner sig trängd eller hotad har visat sig ge positiva effekter, enligt forskarna. Nätkurage handlar om mod att öppet ta ställning och säga ifrån om någon behandlas fel.
Boken innehåller också flera frågeställningar att reflektera över.
– De strategier vi beskriver går inte att plugga in, man måste börja reflektera och som vuxen omprogrammera sig. För när det gäller nätet sjunker snabbt de vuxnas professionalitet och ersätts av känslor och personliga tankar om vad som är otäckt och farligt.
Näthat – strategier och förhållningssätt riktar sig till vuxna på alla nivåer, exempelvis till bibliotekarier som jobbar med medie- och informationskunnighet, MIK, eller till kommunpolitiker. Men den riktar sig också direkt till ungdomar, särskilt gymnasieelever.
Som en del av forskningen kommer författarna att utveckla en ny terminologi för att beskriva sådant som det i dag inte riktigt finns några ord för, syftet är att samtalet om näthat ska bli lättare.
– Exempelvis behöver vi ett passande ord för känslan av att ha kontroll över näthatet utan att ha möjlighet att stoppa det, säger Elza Dunkels.
En nationell folkbibliotekstjänst för e-böcker är närmare ett förverkligande än någonsin tidigare. Tekniken finns redan, det som återstår är att kommunerna enas om en lösning. ”Det vore pinsamt om vi inte skulle kunna ta vara på det.”
23 jan 2026 • 3 min
Svenska influerare på Booktok tycker att många vuxna har en nedlåtande syn på det de gör.
22 jan 2026 • 6 min
Bibliotekarien och booktokern Felicia Forsbacka har läst Biblioteksbladets temanummer om Booktok. "Jag tror på fullaste allvar att fler skulle må bra av att befinna sig på Booktok."
21 jan 2026 • 6 min
Starten av Atens seriebibliotek sammanföll med att många flyktingar kom till staden 2015. Biblioteket utvecklade metoder för att kunna hjälpa under den humanitära krisen.
20 jan 2026 • 4 min
En nationell lösning för e-böcker på folkbibliotek är avgörande för att skapa likvärdig tillgång till litteratur, skriver SKR:s kulturexpert Erik Peurell i ett svar på Tommy Bildströms debattartikel.
19 jan 2026 • < 1 min
På det flerspråkiga biblioteket We Need Books hyllas mångkulturen. Biblioteket skapa ett ställe där alla är välkomna på samma villkor. "Här frågar vi inte om etnicitet, vi frågar bara om språk, så vi vet vilka böcker vi kan tipsa om."
16 jan 2026 • 4 min
Sverige behöver en hållbar, framtidssäker och demokratiskt förankrad plattform för digitala böcker. Initiativet måste komma från biblioteken själva, skriver Tommy Bildström, bibliotekschef i Nordmaling.
14 jan 2026 • 2 min
Många av välgörenhetsorganisationerna har lämnat de grekiska flyktinglägren. Men människor är fortfarande på flykt, inte sällan i och runt Aten där några organisationer vägrar ge upp, trots små resurser. Bland dem finns tre radikala bibliotek, som Biblioteksbladet berättar om i en serie artiklar. Först ut: ECHO Mobile Library.
14 jan 2026 • 6 min
Eva Häusner är sammankallande i valberedningen för Svensk biblioteksförenings styrelse. Vid årsmötet i maj ska flera nya ledamöter väljas in. Vilka kompetenser behövs?
13 jan 2026 • 2 min
Tuva Haglunds forskning handlar om »en ny plattform för litteraturförmedling«. Hon har funnit en plats för läsfrämjande där mörka teman och tabun utforskas.
8 jan 2026 • 6 min
De nationella minoriteterna är exkluderade, principen om armlängds avstånd är i fara, de kulturpolitiska målen nås inte. Förslaget om en kulturkanon får skarp kritik av bland andra KB och Svensk biblioteksförening.
8 jan 2026 • 2 min
Biblioteksforskaren Ulrika Centerwall forskar just nu om lärare som är ansvariga för biblioteket på sina skolor. En av hennes slutsatser är att kommuner har dålig koll på sina skolbibliotek.
7 jan 2026 • 2 min
0 kommentarer