Ny sal för aktivt lärande

Biomedicinska biblioteket i Göteborg ville bryta hierarkier och göra studenterna mer engagerade. De valde metoden Active Learning Classrooms.

Dataskärmar i långa rader, studenter som surfar runt på Facebook och en bibliotekarie längst fram i klassrummet som försöker få alla engagerade. Så såg det tidigare ut på Biomedicinska biblioteket i Göteborg när bibliotekarierna skulle lära ut informationssökning och informationshantering till studenter, doktorander och forskare.

– Studenterna var ofta oengagerade och vi upplevde inte att vi fick kontakt med dem eftersom dataskärmarna var i vägen. Det var också svårt att få dem att samarbeta eftersom de satt i rader, säger Veronica Alfredsson som är en av åtta undervisande bibliotekarier på Biomedicinska biblioteket.

Efter att hon och kollegorna börjat läsa om kritisk och feministisk pedagogik, som handlar om att bryta hierarkier som är inbyggda i den traditionella undervisningen, så hittade de fram till Active Learning Classrooms, eller ALC-klassrum som det också kallas.

Tanken med aktivitetsbaserat lärande är att få studenterna att bli mer aktiva och att ta ett större ansvar för sitt lärande. En metod som blivit populär i USA och som nu börjat sprida sig i Sverige.

För att lära sig mer åkte Veronica Alfredsson på konferens till USA och hela teamet läste litteratur om metoden som de sedan presenterade för cheferna på universitetsbiblioteket. De var positiva och snart hade deras två lärosalar byggts om. De gamla borden, katedern och dataskärmarna slängdes ut och istället köptes det in flera runda bord.

– Det var viktigt för oss att ha runda bord för att skapa bättre förutsättningar för kommunikation mellan studenterna. Gruppen och samtalet ska vara i fokus, säger Veronica Alfredsson.

Intill varje bord finns en whiteboardtavla och en storbildskärm. Studenterna samlas i grupper om sex runt borden och det finns bärbara datorer som de kan använda. Men datorerna plockas inte fram i början. I stället inleder bibliotekarien med att förklara vad som är målet med undervisningen och syftet med salarna och efter det presenteras den övning som ska göras.[fakta id=”17419″]

Lektionerna har gjorts om. Tidigare kunde biblio-tekarierna föreläsa i två-tre timmar, men nu försöker de inkludera studenterna mer. När de undervisar om ämnesordlistor visar de kanske ett foto på en fruktmarknad och så får studenterna prata i grupp och skriva ner vad de ser. Här blir det tydligt hur svårt det är med sökord, för det du själv ser kanske inte någon annan lagt märke till. Din kompis kanske bara har sett apelsiner på bilden, en annan har lagt märke till att det verkar varmt och du själv har bara sett prislappar.

– På så sätt får de själva komma fram till att samma sak kan beskrivas på många olika sätt och att en ämnesordlista kan hjälpa en att hitta fram i databasen, säger Veronica Alfredsson.

Hon gillar att den nya undervisningsformen utgår från studenternas förkunskaper och erfarenheter och att de nu vågar ställa mer frågor och på så sätt får ut mer av lektionerna.

– Vi upplever att det är roligare att undervisa på det här sättet och att studenterna är mer engagerade. Det tar självklart längre tid när de ska öva och diskutera än när vi höll en föreläsning, men som en student sa: ”det tog lite längre tid att få in samma fakta. Men det satte sig nog bättre.”

Bibliotekarierna har använt det nya arbetssättet i ett år och totalt har övergången kostat drygt 600 000 kronor. De utvärderingar som har gjorts visar att studenterna är positiva, en majoritet tycker att lektionerna varit bra och att de lärt sig mer än tidigare.