Prenumerera på vårt nyhetsbrev
De viktigaste nyheterna direkt i din inkorg!
2 nov 2017 • 3 min
Lånereglerna i Karlstad görs om sedan avslöjandet om att personer med romska och rumänska namn får en särskild kod i bibliotekets register. Bibliotekets chef fortsätter dock förneka kodens existens.
Beslutet om nya låneregler i Karlstad har klubbats i kultur- och fritidsnämnden, och efter att ha passerat kommunfullmäktige väntas reglerna träda i kraft i december. Det skulle kunna markera slutet på en lång och snårig historia som började 2015 när en särskild kod började används för EU-migranter i stadsbibliotekets låntagarregister.
Till skillnad från andra personer som saknade fast adress fick de som registrerades med den särskilda koden inte låna hem böcker. Redan när detta började praktiseras väcktes frågor om registreringen internt. Men enligt Biblioteksbladets uppgiftslämnare sattes då locket på från biblioteksledningen.[fakta id=”16974″]
Ungefär två år senare, i juni i år, briserade historien i en artikel i Dagens Nyheter. Bibliotekschefen Åsa Hansen förnekade då i Biblioteksbladet att det skulle finnas något särskilt register över EU-migranter.
– Vinklingen är felaktig och jag vet inte vilket material som de har. Tolkningen att namnen i materialet är romska namn är den tolkning som journalisten har gjort, sa hon då.
Biblioteksbladet har tillgång till ett utdrag från låntagarregistret, som visar att personer med romska och rumänska namn har fått den särskilda koden. Enligt uppgifter ska koderna fortfarande vara i bruk vid biblioteket.
EU-migranterna ska inte heller få ha valt egna pinkoder till sina lånekort, utan koder som finns lagrade hos personalen.
Efter DN:s avslöjande ska personalens frågeställningar om registret ha mötts med tystnad från chefshåll, vilket har skapat spänningar på arbetsplatsen. Personalen har också uppmanats att inte tala med journalister.
Både anställda och personer i ledande ställning ska ha känt sig trängda. En person har också sagt upp sig med anledning av den uppkomna situationen.
Biblioteket har också JO-anmälts, men JO valde att inte gå vidare med ärendet. Bibliotekschef Åsa Hansen anmäldes också till JK då hon i en intervju med DN upprepade gånger frågade vilken källa tidningen hade.
Förundersökningen om misstänkt brott mot efterforskningsförbudet pågår fortfarande.
Under hösten mejlade någon registret anonymt till kommunpolitiker och biblioteksanställda.
– Det har varit någon som vill påvisa hur det ser ut. Vi har inte tolkat det som att det har varit ett register över romer, vilket har gjorts gällande i medierna. Man har dock haft lite olika koder och beteckningar som har styrt vilken typ av lånekort man får. Det är jätteviktigt att man nu ser över lånereglerna så att det är tydligt att bibliotekets tjänster är tillgängliga på lika villkor för alla, säger Maria Wågemo (S), vice ordförande i kultur- och fritids-nämnden.
Med anledning av DN:s rapportering har kommunens jurister också tittat på lånereglerna och tagit fram det nya förslag till regler som väntas träda i kraft i december. Bland annat förtydligas det att alla som kan uppvisa fotolegitimation ska ha rätt att få lånekort.
– Eftersom det blossade upp en diskussion i media kring det här så vill vi försäkra oss om att vi jobbar enligt lagen. Även om det inte finns något som säger att vi handlat utanför lagen så är det viktigt att det inte finns någon osäkerhet på det området, säger Johanna Larsson (M), ordförande i Kultur- och fritidsnämnden.
Om de nya reglerna kommer att få några konkreta konsekvenser för låntagarregistret är oklart. Och när Biblioteksbladet ställer den frågan till bibliotekschef Åsa Hansen menar hon fortfarande att det inte finns någon särskild kod för EU-migranter.
– Det fanns ingen kod, det där stämmer inte, det har inte funnits någon sådan kod, säger hon.
Men jag har ett utdrag av låntagarregistret.
– Det är ingen kod som säger varifrån personen kommer. Jag vet inte hur man kopplat ihop det där, men det stämmer inte.
Åsa Hansen ber sedan att få återkomma med svar på Biblioteksbladets frågor via mejl och avslutar samtalet.
I ett mejl frågar Biblioteksbladet vad som är syftet med den kod som ska ha använts för EU-migranter, varför koden fortfarande finns kvar i låntagarregistret och om det finns några planer på att ta bort den. Vi frågar också om de nya reglerna innebär att alla som får ett lånekort ska kunna låna hem medier från biblioteket på lika villkor.
Men Åsa Hansen svarar inte på frågorna.
”JO lade ner anmälan mot Kultur- och fritidsförvaltningen, Karlstads stadsbibliotek. De fann av det som kommit fram ingen anledning till ytterligare åtgärd”, skriver hon i sitt svar.
Läs mer:
http://biblioteksbladet.test/kritik-mot-biblioteksbladets-artikel/
http://biblioteksbladet.test/bibliotekschefen-i-karlstad-vi-har-inga-sarskilda-listor/
Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.
28 sep 2023 • 4 min
Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.
27 sep 2023 • < 1 min
Bokmässan smygstartade redan på onsdagen med ett nordiskt litteraturtoppmöte där litteraturpolitiken står i centrum. Dessutom blir det VR-fokus och framtidsdiskussioner på biblioteksscenen.
27 sep 2023 • 3 min
Bibliotekarier är experter på att lotsa andra till läsning. Men vad läser de egentligen själva?
26 sep 2023 • 15 min
Sverigedemokraterna sticker ut när bibliotekarier besvarar frågor om politiska påtryckningar i en ny rapport från fackförbundet Dik. Där framgår också att allt fler upplever skadegörelse och att många funderar på att lämna yrket.
26 sep 2023 • 2 min
Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.
25 sep 2023 • 2 min
Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.
22 sep 2023 • 2 min
En organisation för världens bibliotekarier måste vara ett föredöme. Att Ifla inte klarade det är en stor besvikelse, skriver Helene Öberg, ordförande i Svensk biblioteksförening.
22 sep 2023 • 2 min
Den vanligaste missuppfattningen om Biblioteksbladet är att tidningen recenserar skönlitteratur och intervjuar författare. Det gör vi i stort sett aldrig. Men regler är till för att brytas så det senaste numret av tidningen är ett helt nummer om böcker.
21 sep 2023 • 2 min
När satsningen Stärkta bibliotek tas bort vill regeringen inrätta ett nytt stöd för läsfrämjande. Det nya stödet innebär dock betydligt mindre pengar.
20 sep 2023 • 2 min
Satsningen på stärkta bibliotek upphör. I stället föreslår regeringen och Sverigedemokraterna en mindre satsning på 40 miljoner kronor för folkbibliotekens läsfrämjande arbete.
20 sep 2023 • < 1 min
Efter över tolv års letande har jakten på de stulna KB-böckerna blivit en egen bok. Författarna kan nu berätta att KB-mannen till en början inte agerade ensam.
19 sep 2023 • 6 min
0 kommentarer