Nya låneregler ­efter ­kritik mot register i Karlstad

2 nov 2017 • 3 min

Lånereglerna i Karlstad görs om sedan avslöjandet om att personer med romska och rumänska namn får en särskild kod i bibliotekets register. Bibliotekets chef fortsätter dock förneka kodens existens.

Låneregler orsakar spänningar på Karlstads bibliotek. Foto: Jan Ainali/Creative commons
Låneregler orsakar spänningar på Karlstads bibliotek. Foto: Jan Ainali/Creative commons

Beslutet om nya låneregler i Karlstad har klubbats i kultur- och fritidsnämnden, och efter att ha passerat kommunfullmäktige väntas reglerna träda i kraft i december. Det skulle kunna markera slutet på en lång och snårig historia som började 2015 när en särskild kod började används för EU-migranter i stadsbibliotekets låntagarregister.

Till skillnad från andra personer som saknade fast adress fick de som registrerades med den särskilda koden inte låna hem böcker. Redan när detta började praktiseras väcktes frågor om registreringen internt. Men enligt Biblioteksbladets uppgiftslämnare sattes då locket på från biblioteksledningen.[fakta id=”16974″]

Ungefär två år senare, i juni i år, briserade historien i en artikel i Dagens Nyheter. Bibliotekschefen Åsa Hansen förnekade då i Biblioteksbladet att det skulle finnas något särskilt register över EU-migranter.

– Vinklingen är felaktig och jag vet inte vilket material som de har. Tolkningen att namnen i materialet är romska namn är den tolkning som journalisten har gjort, sa hon då.

Biblioteksbladet har tillgång till ett utdrag från låntagarregistret, som visar att personer med romska och rumänska namn har fått den särskilda koden. Enligt uppgifter ska koderna fortfarande vara i bruk vid biblioteket.

EU-migranterna ska inte heller få ha valt egna pinkoder till sina lånekort, utan koder som finns lagrade hos personalen.

Efter DN:s avslöjande ska personalens frågeställningar om registret ha mötts med tystnad från chefshåll, vilket har skapat spänningar på arbetsplatsen. Personalen har också uppmanats att inte tala med journalister.

Både anställda och personer i ledande ställning ska ha känt sig trängda. En person har också sagt upp sig med anledning av den uppkomna situationen.

Biblioteket har också JO-anmälts, men JO valde att inte gå vidare med ärendet. Bibliotekschef Åsa Hansen anmäldes också till JK då hon i en intervju med DN upprepade gånger frågade vilken källa tidningen hade.

Förundersökningen om misstänkt brott mot efterforskningsförbudet pågår fortfarande.

Under hösten mejlade någon registret anonymt till kommunpolitiker och biblioteksanställda.

– Det har varit någon som vill påvisa hur det ser ut. Vi har inte tolkat det som att det har varit ett register över romer, vilket har gjorts gällande i medierna. Man har dock haft lite olika koder och beteckningar som har styrt vilken typ av lånekort man får. Det är jätteviktigt att man nu ser över lånereglerna så att det är tydligt att bibliotekets tjänster är tillgängliga på lika villkor för alla, säger Maria Wågemo (S), vice ordförande i kultur- och fritids-nämnden.

Med anledning av DN:s rapportering har kommunens jurister också tittat på lånereglerna och tagit fram det nya förslag till regler som väntas träda i kraft i december. Bland annat förtydligas det att alla som kan uppvisa fotolegitimation ska ha rätt att få lånekort.

– Eftersom det blossade upp en diskussion i media kring det här så vill vi försäkra oss om att vi jobbar enligt lagen. Även om det inte finns något som säger att vi handlat utanför lagen så är det viktigt att det inte finns någon osäkerhet på det området, säger Johanna Larsson (M), ordförande i Kultur- och fritidsnämnden.

Om de nya reglerna kommer att få några konkreta konsekvenser för låntagarregistret är oklart. Och när Biblioteksbladet ställer den frågan till bibliotekschef Åsa Hansen menar hon fortfarande att det inte finns någon särskild kod för EU-migranter.

– Det fanns ingen kod, det där stämmer inte, det har inte funnits någon sådan kod, säger hon.

Men jag har ett utdrag av låntagarregistret.

– Det är ingen kod som säger varifrån personen kommer. Jag vet inte hur man kopplat ihop det där, men det stämmer inte.

Åsa Hansen ber sedan att få återkomma med svar på Biblioteksbladets frågor via mejl och avslutar samtalet.

I ett mejl frågar Biblioteksbladet vad som är syftet med den kod som ska ha använts för EU-migranter, varför koden fortfarande finns kvar i låntagarregistret och om det finns några planer på att ta bort den. Vi frågar också om de nya reglerna innebär att alla som får ett lånekort ska kunna låna hem medier från biblioteket på lika villkor.

Men Åsa Hansen svarar inte på frågorna.

”JO lade ner anmälan mot Kultur- och fritidsförvaltningen, Karlstads stadsbibliotek. De fann av det som kommit fram ingen anledning till ytterligare åtgärd”, skriver hon i sitt svar.

Läs mer: 

http://biblioteksbladet.test/kritik-mot-biblioteksbladets-artikel/

http://biblioteksbladet.test/bibliotekschefen-i-karlstad-vi-har-inga-sarskilda-listor/

0 kommentarer

Senaste nytt

BOKMÄSSAN 2023
Nyheter

Så kan biblioteken använda digital teknik

Immersiva medier och VR, är det något för bibliotek att hålla på med? Kan det till och med vara läsfrämjande? Det menar i alla fall Linda Sävhammar från Biblioteksutveckling Östergötland.

28 sep 2023 • 4 min

Nyheter

Konstnärlig frihet ska garantera armlängds avstånd

Skolbiblioteken lyfts som särskilt viktiga i Mats Svegfors förslag om hur kommunerna ska bli mer delaktiga i kulturpolitiken. Och för att garantera armlängds avstånd ska kommunerna, för att kunna dela ut pengar, skriva under på att de respekterar den konstnärliga friheten.

27 sep 2023 • < 1 min

Krönika

AI-frågor till biblioteken

Vad händer med upphovsrätten när ett verk har skapats av artificiell intelligens? Ska AI-genererade verk omfattas av pliktlagstiftningen och aktivt samlas in av nationalbiblioteken? AI ställer biblioteken inför ett antal fundamentala och rent existentiella frågeställningar, skriver Lars Ilshammar.

25 sep 2023 • 2 min

Nyheter

Dyrare att boka författarframträdanden

Författares bokprat blir dyrare när Sveriges författarförbund höjer sin arvodesrekommendation med tusen kronor. ”Författarna måste kunna leva på sitt arbete", säger förbundets ordförande Grethe Rottböll som inte oroar sig över hur höjningen tas emot av biblioteken.

22 sep 2023 • 2 min